Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollope, Anthony - Trollpacka - Trollskott - Trollsländor - Trollsmör - Trollspö, trollstav - Trolltrumma - Trolovning (förlovning) el. fästning - Trolovningsbarn - Trolöshet mot huvudman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Trollpacka—Trolöshet mot huvudman
386
rat olika sidor, bl. a. den
politiska, av den
viktorianska tiden; han har sin styrka
i karaktärsteckning,
miljöskildring och romanteknik.
Han åtnjöt stor popularitet
hos sin samtid, har efter i :a
världskriget åter mer och
mer observerats och
uppfattas nu som en av de stora
1800-talsberättarna. — Litt.:
B. C. Brown, ”A. T.”
(i95o).
Trollpacka, se Häxa.
Trollskott, se Troll.
Trollsländor, Odonäta,
insektordning, omfattande
stora el. medelstora former med långsträckt kropp
och två par långa, hinnartade flygvingar med
rikt förgrenat ribbverk. Huvudet är kort och
brett, med stora fasettögon, korta antenner samt
starka bitande mundelar. Mellankroppen är kort
och kraftig, bakkroppen lång och smal. Benen äro
korta. T. äro utpräglade rovdjur, som till största
delen livnära sig av andra insekter. De
egentliga t., vilka höra till insektvärldens skickligaste
flygare, fånga sitt byte i flykten, medan de
övriga uppsöka det på stjälkar och blad. T. uppehålla
sig i synnerhet vid sjöar och vattendrag. Äggen
läggas antingen fritt i vattnet el. instickas i
vattenväxternas stjälkar. Larverna leva i vatten och
äro glupska rovdjur. Hos dem har underläppen
ombildats till ett egendomligt, tvåledat
gripverk-tyg, den s. k. masken. T., vilka omfatta ett
50-tal svenska arter, indelas i två underordningar:
Zygoptera, med båda vingparen likformade,
långsamt avsmalnande mot basen och i vila lagda
bakåt över kroppen, och Anisoptera, med
vingarna i vila utåtriktade och bakvingarna bredast
omedelbart intill den starkt hopdragna basen. Till
den förra höra jungfrusländorna,
Calop-terygidae, och flicksländorna, Agrionidae.
Jungfrusländorna företrädas i Sverige av släktet
Calopteryx med blott två omkr. 5 cm långa arter,
vilka äro vackert metallglänsande, hannarna blå,
honorna gröna. C. virgo, som torde vara Sveriges
vackraste slända, har enfärgade vingar, vilka hos
hannen äro blå, hos honan bruna. Till
flickslän-doma, vilka utmärkas av smala, ofärgade,
glasklara vingar, höra bl. a. släktena Lestes, vars
arter igenkännas på det långsträckta vingmärket och
den gröna, metallglänsande kroppen, och Agrion
med ett flertal delvis mycket allmänna arter med
oftast brokigt färgad kropp. Bland de
egentliga t., omfattande fam. Aeschnidae och
Libellu-lidae, bör nämnas största svenska sländan,
Cordu-legaster annulatus, som är svart med gulstrimmig
mellankropp och gulringad bakkropp och når en
längd av över 8 cm. Hit höra bl. a. även släktena
Gomphus, med vitt åtskilda ögon, Aeschna, med
6 mycket stora arter, bland vilka A. grandis
igen-kännes på sina rostbruna vingar, samt Libellula,
vars arter karakteriseras av sin plattade, täml.
korta och breda kropp.
Trollsmör, bot., se Slemsvampar.
NF XXI — 13
Trollslända.
Trollspö, trollstav, ett trollkarlar,
trollkvinnor och övernaturliga väsen tillagt redskap,
vilket man tillskrivit undergörande kraft och
verkan. Hos nordborna var trollstaven, völr, så
utmärkande för trollkonstens utövning, att
trollkvinnorna, valorna, därav erhållit sitt namn. Ännu
under häxeriprocessemas senare tid spelar t. en
framstående roll.
Trolltrumma. 1) (Fys.) Se Kinematografi,
sp. 315-
2) (Myt.) Se Lapsk mytologi.
Trolovning (förlovning) el. fästning,
överenskommelse mellan man och kvinna att ingå
äktenskap med varandra. För t:s giltighet har nu
gällande svensk lag icke föreskrivit någon särskild
form. T. är icke direkt bindande för
kontrahenterna. Envar av dessa kan, när han vill, bryta
densamma. Under vissa förutsättningar kan dock
detta medföra en viss begränsad plikt för
kontrahenterna, särsk. för mannen. Dör en av de
tro-lovade el. brytes eljest t., har lagen närmare
föreskrift, hur återbäring då bör ske av de gåvor,
som den ena av de trolovade givit den andra för
äktenskapets skull. Ang. barn av trolovade se
T rolovningsbarn.
Trolovningsbarn, barn, som avlats i trolovning
el. vars föräldrar efter dess avlelse ingått
trolovning med varandra. Enl. äldre svensk rätt, som
för ett giltigt äktenskap ej nödvändigt krävde
vigsel, räknades bam av trolovade som äkta barn,
och detta fortfor även sedan vigseln från 1736
blivit en nödvändig äktenskapsform. Begreppet t.
infördes 1917 som en art bam utom äktenskap
med särskilda förmåner. Den, som har
vårdnaden om t., el., om det fyllt 21 år, t. självt äger
bestämma, att det skall bära faderns släktnamn.
Har t. fyllt 18 år, må dock vårdnadshavaren icke
träffa sådant beslut utan barnets samtycke. T.
har samma rätt till arv efter sin fader som
dennes barn inom äktenskap (men ännu ej efter
andra fädemef ränder). Ärvdabalksakkunniga (se
SOU, 1954:6) föreslå dock full arvsrätt för t.,
liksom för övriga utomäktenskapliga barn, även
efter fädernefränder, förutsatt att faderskapet
på visst sätt fastställts.
Trolöshet mot huvudman, ett slags
förmö-genhetsbrott, innebärande att den, som på gr. av
uppdrag, sysslomannaskap el. liknande
förtroende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
