Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tumberg - Tumbo - Tumboa - Tumlare - Tumlett - Tumme - Tummeliten - Tummim - Tumning, intumning - Tumor - Tumregel - Tumskruv - Tumstock - Tumult - Tumör - Tun (gårdsplats) - Tun (Skaraborgs län) - Tuna (Dalarne) - Tuna (Medelpad) - Tuna (Kalmar) - Tuna (Södermanlands län) - Tuna (socken i Uppsala län) - Tuna (by i Alsike socken) - Tuna (Biskopstuna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Tumbo—Tuna
466
åker. Kyrka gemensam med Kullings—Skövde.
Ingår i Algutstorps, Kullings-Skövde, T:s, S.
Härene, Bråttensby och Landa pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt. Tillhör storkommunen
Vårgårda.
Tumbo, sn i Södermanlands län, Västerrekarne
hd, vid Mälaren, n. v. om Eskilstuna; 47,50 km2,
1,018 inv. (1955). Slättbygd med mot s.
tilltagande skogighet. T. genomlöpes av Tumbo- el.
Strömsholmsåsen. 1,639 har åker. Egendomar:
österby, Sundbyvik m. fl.; vid Kvicksund
(591 inv. 1951) tegelbruk. Ingår i T. och
Råby-Rekarne pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne
kontrakt. Tillhör storkommunen Hällby. —
Kyrkan, anlagd omkr. 1100, är byggd av gråsten.
Västtorn tillbyggdes omkr. 1300. Valvmålningar
finnas från 1400-talets senare del.
Tu’mboa, till serien Gnetales bland
gymno-spermerna hörande växtsläkte, med en enda art,
T. Bainesii (Welwitschia mirabilis, W. Bainesii),
som växer i öknar i Angola och Hereroland. Se
vidare Welwitschia.
Tu’mlare. 1) Mindre dryckeskärl utan handtag
och fot, tillverkat av glas el. metall.
2) (Zool.) Se Delfin och Valar.
Tumle’tt, zool., se Duvsläktet, sp. 140.
Tumme, anat., se Hand.
Tummeliten (da. Svend Tomling, eng. Tom
Thumb), sagofigur. T. har drastiska äventyr för
sin litenhets skull: styr faderns oxe, sittande i
dess öra, svälj es av en ko, som måste slaktas, då
han ropar ur hennes inre, o. s. v. Sagan är vida
spridd, bl. a. som folkbok. En mera poetisk
efter-bildning med kvinnlig huvudperson, Tummelisa
(Tommelise) har diktats av H. C. Andersen.
Tummim, se Urim.
Tumning, i n t u m n i n g, skogsh.,
rundtimmers och bjälkars uppmätning i längd och diam,
i topp el. på mitten, verkställd för likvider samt
för att skaffa virkesägaren exakt kännedom om
avverkningsutfallets storlek och beskaffenhet.
Längden uppmätes i fot och tjockleken (inom
barken) i engelska tum, varav benämningen
härrör. Mera sällan mätes virket i metermått. I den
mån kvalitetsfel på virket finnas, avkortas
(avtummas) virkets längd el. grovlek i syfte att t.
(inmätning) endast skall avse friskt virke.
Tu’mor, lat., se Tumör.
Tumregel, fys., se Elektromagnetism.
Tumskruv, tortyrinstrument, med vilket
tumändarna sammanpressades i skruvstockar.
Tumstock, se Måttverktyg, sp. 513.
Tumu’lt, upplopp, stridslarm. — Adj.: T
u-multuärisk.
Tumör (lat. tu’mor), svulst (se d. o. och
Kräfta).
Tun (isl. tun) betecknar, i fråga om
fornnordiska förhållanden, gårdsplats, inhägnad mark.
Ordet ingår, trol. med denna betydelse, i många
sv. ortnamn, t. ex. Tuna, Sigtuna, Ultuna och
Eskilstuna. Det är gemensamt germanskt med
ursprunglig betydelse ”inhägnad”, ”gärdesgård”,
ännu bevarad i gotländskt landsmål.
Tun, sn i Skaraborgs län, Ase hd, vid en
syd
lig vik av Vänern; 22,65 km2, 1,302 inv. (1955).
Slättbygd, genomdragen av en ö.—v. moränås,
som med Örsudden når ut i Vänern. 1,090 har
åker. Egendomar: Gammalstorp, Gamlegården
(ägare Mell. Sveriges lantbruks ab.) och Såtenäs
(se d. o.). I T. ligga garnisonsorten Såtenäs med
Såtenäs villastad samt tätorten Tun (207 inv.),
ändstation för en 1939 nedlagd smalspårig järnväg
från Lidköping. Såtenäs är sedan 1940
förlägg-ningsplats för Skaraborgs flygflottilj (F 7). Den
nuv. kyrkan är uppförd 1846. Ingår i T :s, Friels
och Karaby pastorat i Skara stift, Kållands
kontrakt. Utgör jämte Karaby och Friel
storkommunen Tun; 49,78 km2, 1,873 inv. (1955).
Tuna, kommun i Dalarne, se Stora Tuna.
Tuna, kommun i Medelpads v. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, kring Ljungans
mellersta lopp, s. v. om Sundsvall; 223,90 km2, 4,620 inv.
(1955). Industri- och jordbruksbygd utmed
Ljungan och sjön Marmen, omgiven av höglänt
skogsbygd (intill 420 m ö. h.). 2,181 har åker.
Två tätorter: Vatt jom (239 inv. 1951) och
Mat fors (i,593 inv.), det sistn. kommunens
centrum, med träsliperi, pappersbruk
(tidningspapper) m. m. samt praktisk realskola. Kyrkan av
sten är från 1777. Pastorat i Härnösands stift,
Ljunga kontrakt.
Tuna, kommun i Kalmar län, Tunaläns hd, s.
ö. om Vimmerby; 249,27 km2, 2,157 inv. (1955).
T. är kuperat, i huvudsak skogklätt och rikt på
sjöar, som avrinna genom Tunaån; störst är
Möc-keln (104 m ö. h.). 2,361 har åker. Egendomar:
Tuna, Väderum, Syserum och Kulltorp. Kyrkan
är byggd 1893 (tornet 1737). Pastorat i
Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt.
Tuna, sn i Södermanlands län, Jönåkers hd,
v. om Nyköping; 48,68 km2, 957 inv. (1955). T:s
mell. del upptas av Tunaåns välodlade dalslätt;
n. och s. därom utbreda sig skogsmarker. 1,535
har åker. Egendomar: Berga-Tuna och
Hjärme-sta. Stationssamhälle: Enstaberga (303 inv.
1951). Kyrkan anlades trol. under 1100-talet (av
gråsten). Ingår i T. och Bergshammars pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt. Tillhör
storkommunen Jönåker.
Tuna, sn i Uppsala län, Olands hd, 30 km n. ö.
om Uppsala; 56,71 km2, 949 inv. (1955).
Småku-perat område med huvudbygd vid Olandsån. 2,190
har åker. Talrika fornlämningar. Kyrkan trol.
från 1200-talet. Ingår i T. och Stavby pastorat i
Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontrakt.
Tillhör storkommunen Oland.
Tuna, by i Alsike sn i Uppland, 15 km s. om
Uppsala. T. ligger på en moränbacke, c :a 10 m
över Mälarens yta. Här finns ett gravfält från
yngre folkvandringstid och vikingatid, undersökt
på 1890-talet av Hj. Stolpe samt 1934 under
ledning av T. J. Arne. — Litt.: T. J. Arne,
”Das-Bootgräberfeld von T. in Alsike” (1934).
Tuna (Biskopstuna), numera styckat gods
i Öståkers sn, Uppland, vid Tunafjärden av
Träl-havet, 8 km n. v. om Vaxholm. Gården har
mycket gamla anor. Sannolikt under den äldre
medeltiden, då här en viktig vattenled gick in från
Trälhavet, fick T. befästning, varav rester ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
