Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna (Biskopstuna) - Tunaberg - Tunadal - Tunaläns härad - Tunaländs och Sevede kontrakt - Tunberg, Sven - Tunbridge Wells, Royal - Tundra - Tune - Tuneld, Ebbe - Tuneld, Eric - Tunga (juridik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Tunaberg—Tunga
468
äro synliga och delvis utgrävda. Den tillhörde
länge ärkebiskopssätet i Uppsala (varav namnet).
Tunaberg, kommun i Södermanlands län,
Nyköpings domsaga (Jönåkers hd), omfattar
Kolmårdens yttersta utlöpare i Östersjön, mellan
Brå-viken och Marsviken; 111,77 km2, 1,933 inv.
(1955). Gammal bergslagsbygd. 1,723 har åker.
Vid Bråviken ligger Nävekvarn (se d. o.). T:s
sedan 1400-talet brutna gruvor voro förr rika
koppar- och koboltgruvor men anses nu utbrutna.
Kyrkan av trä är från 1620-talet. Pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt.
Tunadal, industrisamhälle i Sköns köping,
Medelpad, n. ö. om Sundsvall; 608 inv. (1951).
Sågverk, tillh. Skönviks ab. Här anlades 1849
Nordens första ångsåg.
Tunaläns härad i Kalmar län, vid kusten,
närmast s. om Tjust och Gåsfjärden, består av
kommunerna Tuna, Misterhult och Kristdala. Tillhör
Sevede och Tunaläns domsaga under Göta
hovrätt (tingsställe Vimmerby) samt Vimmerby och
Oskarshamns fögderier.
Tunaläns och Sevede kontrakt, i Linköpings
stift, omfattar 8 pastorat: Vimmerby stads- och
landsförsamlingar samt Pelarne; S. Vi och
Djursdala; Frödinge; Vena (med Hultsfred);
Rums-kulla och Hässleby; Misterhult; Tuna; Kristdala.
Tunberg, Sven August Daniel, historiker
(1882—1954), fil. dr 1911 och doc. s. å. vid
Uppsala univ., prof, vid Stockholms högsk. 1919—49,
dess rektor 1927—
49, chef för Statens
informationsstyrelse
1940—44. Som
historiker ägnade sig T.
främst åt forntidens,
medeltidens och
1500-talets svenska historia.
Bland hans skrifter
märkas ”Sigismund
och Sverige” (2 bd,
1917—18), ” Gustav
Vasas konungaval
1523” (1923), ”Äldre
medeltiden” (i
”Sveriges historia till våra
■dagar”, 2, 1926),, ”Riksdagens uppkomst och
utveckling” (i ”Sveriges riksdag”, avd. 1, bd 1,
1931) och ”Götarnas rike” (1940). T. har även
varit verksam som urkundsutgivare och redigerade
1921—33 Historisk Tidskrift, från 1930 tills, m.
Y. Lorents.
Tunbridge Wells, Roy al T. [råi’al ta’nbrid“5
toe’lz], stad i grevsk. Kent, England, omkr. 74 km
s. s. ö. om London, c:a 40,000 inv. Villastad med
vackra omgivningar; hade under 1700-talet en
glanstid som förnäm badort (järnhaltiga källor).
Tundra, urspr. rysk benämning på de skoglösa
områdena n. om den polara skogsgränsen; fi.
tunturi, kal bergrygg. Med t. betecknar man
numera det vegetationsbälte, som vidtager n. om
barrskogsbältet i Eurasien och Nordamerika och
som förekommer även inom Antarktis. Klimatet
utmärkes av en låg sommartemp. och en lång, kall
vinter med häftiga stormar, som förhindrar träd-
växt dels mekaniskt, dels och framför allt genom
uttorkning. Hedar och myrar äro mest
representerade, ängsartade samhällen vanl. inskränkta till
smärre arealer. Torvbildningen är på gr. av det
kalla och fuktiga klimatet ofta intensiv. Marken
töar under sommaren i allm. upp blott till några
få centimeter under ytan. Där markfuktigheten i
sänkor är förhållandevis hög, härskar m o s
s-tundra med övervägande bj örnmossor på
sydligare breddgrader och Dicranum-arter längre i
n. På försumpade ställen, varest smältvattnet blott
delvis avrinner, uppstår myrtundra, där
ängsull- och starrarter dominera i fältskiktet samt
vit- och levermossor i bottenskiktet. Genom
upp-frysning bildas ofta på sådana myrar stora
torv-kullar, s. k. p a 1 s a r, vilka innesluta en sällan el.
aldrig upptinande iskärna. Torra, flacka områden
täckas av lavtundra med arter av skilda
lavsläkten. Särsk. i ö. Sibirien är denna typ den
förhärskande. En mycket stor utbredning har
ristundran, vilken fysionomiskt tillhör
rishedse-rien. I densamma ingår ett stort antal småbladiga
ris, särsk. av fam. ljungväxter. Även dvärgbjörk
och de små, arktiska videarterna, dvärg-, nät- och
polarvide, spela en stor roll. Där näringstillgång
och vattenförsörjning äro goda, särsk. på
solvarma sluttningar, kan vegetationen under den
vanl. kortvariga blomningstiden få en stor
färgrikedom av gul- och vitblommiga Draba-arter,
röda, gula och vita Saxifraga-arter, vallmo- och
ranunkelarter m. fl. Inom Antarktis uppträder en
nästan ökenartad t. på de för hårda stormar
utsatta subantarktiska ögrupperna, Kerguelen och
Sydgeorgien, samt ännu mera utpräglat på de
isfria delarna av den antarktiska kontinenten, som
förutom 2 blomväxter blott hyser mossor, lavar
och alger. — Se bild vid Asien, sp. 871, och vid
Ryssland, sp. 413.
Tune, herred i östfold fylke, Norge, omkring
Sarpsborg; 143 km2, c:a 10,300 inv., därav 8,200
i förorten till Sarpsborg. Många fabriker, bl. a.
Greåker cellulosafabrik. I T. hittades 1867 ett 13,6
m långt klinkbyggt skepp av ek från yngre
järnåldern (nu i Bygdöymuseet).
Tuneld, Ebbe Oskar, språkforskare,
lexiko-graf (1877—1947), fil. dr i Lund 1915, doc. i
in-dologi s. å., prof:s titel 1923. T., som även utg.
ett antal uppsatser på nordiskt område, blev
medarbetare i ”Svenska akad:s ordbok” 1905 och var
1920—42 chef för red. Som sådan genomförde
han en fullständig omorganisation av red.-arbetet
jämte koncentration av ordboken, vilket
möjliggjort en väsentligt intensivare arbetstakt och
snabbare utgivning.
Tuneld, Eric, geograf (1709—88), fil. mag. i
Uppsala 1737, kanslist i Riksarkivet 1738—51,
hovrättsassessors titel 1758, lanthushållare. 1741
utgav T. ”Inledning til geographien öfwer
Sweri-ge”. Detta första sv. arbete i sitt slag hade många
förtjänster och utkom med ändrad titel i en rad
uppl., varav en på tyska 1749. Den 8:e och sista
helt omarbetade svenska uppl. utgavs av N. W.
Forsslund från 1827 men avbröts med 4:e
bandets 1 :a avd. 1833.
Tunga. 1) (Jur.) Se Onera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
