Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tungus - Tunguser - Tungusiska språket - Tunguska - Tungvikt - Tunhem - Tun-huang - Tunica, hylsnejlika (växtsläkte) - Tunika (klädesplagg) - Tunis - Tunisien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
473
Tungus—Tunisien
474
Tungüs
Og-J, se Tunguser; enstöring, [-tråk-måns.
Tungüser [-Dg-], gemensamt namn för en
mängd jägar-, fiskar- och nomadstammar i ö.
Sibirien från Jenisej i v. och Ishavet i n. till
Ochotska havet i ö. och Kinas gräns i s. Till
dem höra de vid Ishavet och Ochotska havet
nomadiserande lamuterna och de i övre
Amurområdet etc. kringströvande o r o t j o n e
r-n a och tjapogirerna m. fl. samt i s. ö.
orotjerna, golderna och oltji m. fl.
samt orokerna på Sachalin. Tungusiska folk
äro även de i Manchuriet boende, huvudsakl.
åkerbrukande daurierna, solonerna och
manchuerna. Tills, uppgåvos 1897 omkr.
73,000 t. leva på sibiriskt område. T. äro
utpräglade mongoler. De nomadiserande t. äro
jägare, som familjevis ströva omkring över
vidsträckta områden och i s. ö. använda hästen,
eljest renen, som transport- (mest rid- och klövje-)
djur. Lamuterna äro verkliga rennomader med
stora renhjordar. Blott i s. v., i Transbajkalien,
ha en del sibiriska t. blivit helt el. halvt
bofasta jordbrukare. Religionen är schamanism, om
också många t. räknas som kristna. I s. ö. och
på kinesiskt område äro de i större el. mindre
utsträckning buddister. — Litt: W. Jochelson,
”Peoples of Asiatic Russia” (1928).
Tungüsiska språket [-Dg-] har många föga
kända dialekter el. delspråk och utgör jämte
manchuspråket den tungusiska grenen av de
al-taiska språken.
Tunguska [tongo’ska], källfloder till Jenisej.
Tungvikt (även benämnd tung t. i motsats
till lätt t.), tyngsta viktklass i boxning, brottning,
tyngdlyftning och dragkamp; vikt (amatörer)
över 81, resp. 87, 82,5 och 800 kg (laget).
Tunhem, socknar i Västergötland, se östra
Tunhem och Västra Tunhem.
Tun-huang, stad i v. delen av prov. Kansu,
Kina, nära gränsen till Sin-kiang. T. har haft
stor betydelse som gränsstation på den s. k.
Sidenvägen. Viktiga arkeologiska fynd ha gjorts
från dess storhetstid.
Tu’nica, hylsnejlika, släkte av fam.
nejlikväxter, som har blommorna samlade i
huvud, som omges av ett fåbladigt, broskartat el.
hinnartat svepe. T. prolifera, en ett par dm
hög, ettårig ört med smala, jämnbreda blad
och skära blommor, växer sällsynt på
sandbackar i Skåne samt på Öland och Gotland.
Den fleråriga T. saxifraga, klippnej lika,
odlas på stenpartier i trädgårdar och blommar
hela sommaren.
Tünika (lat. tu’nica, grek, chitön), klädesplagg,
liknande en skjorta med korta ärmar, gördlat vid
arbete och på gatan. Romerska senatorer buro en
t. med vertikalt purpurbräm på framsidan, kallad
t. laticlavia (bredbrämad t.) till skillnad från
riddarnas t. angusticlavia, som var försedd med ett
par smala purpurränder.
Tunis [fr. utt. tynis], huvudstad i Tunisien;
364,593 inv. (1946), varav 189,393 muhammedaner
(araber), 34,193 judar, 66,422 fransmän, 46,62g
italienare och 4,312 maltesare.
Flygbild över Tunis; i förgrunden arabkvarteren.
T. grundades samtidigt med Kartago; dess
ursprungliga, grekiska namn var Tynes. Någon
större betydelse nådde T. först med arabernas
erövring, då det mot slutet av 800-tal et blev Tunisiens
huvudstad. På 1500-talet intogs och härjades det
flera gånger av turkar, f. ggn 1534, och spanjorer
(höllo T. 1535—69). Juan de Austria intog åter T.
1573 men bortjagades redan 1574 av turkarna.
Under det franska väldet har T. gått starkt framåt.
T. ligger på ett näs mellan lagunen el-Bahira
(Tunissjön) och saltträsket Sebkhet as-Sedjoumi.
De inföddas stadsdel el. gamla staden har väl
bibehållen orientalisk prägel med smala, krokiga
gator och talrika basarer och moskéer, däribland
den berömda Djama as-Situna. Hela stadsdelen
är ännu omgiven av murar, över vilka i v. reser
sig borgen, ö. om gamla staden utbreder sig den
europeiska (nya) staden med breda gator och
rätvinkligt gatunät. Den är säte för modernt
affärsliv och industri (siden- och ylleväverier). Till
densamma ansluter sig i ö. en i el-Bahira-lagunen
anlagd konsthamn. Från denna leder genom
lagunen en 10 km lång kanal, som når havet vid
uthamnen La Goulette. T. har ett utmärkt
han-delsläge vid Medelhavets smalaste del. 17 km ö.
n. ö. om T. ligga Kartagos ruiner. Utförsel av
spannmål, vin, fosfat och sydfrukter. T. har goda
flygförbindelser med utlandet.
Tunisien, fr. La Tunisie, franskt protektorat i
Nordafrika (se karta vid Franska Västafrika),
omfattande en c:a 200 km bred sträcka mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
