Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunisien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
475
Tunisien
476
Landskapsbild från trakten av Chott el-Djerid.
Lilla Syrten och Algeriet, som i s. sträcker sig
ned till Gadåmes (i Libyen); 125,180 km2 (därav
Sydterritorierna c:a 46,000); 3,143,498 inv. enl.
1946 års census (3,5 mill. enl. beräkning 1953).
Huvudstad: Tunis.
N. och mellersta T. tillhör Atlas-områdets ö.
del, där terrängen präglas av de tertiärt
uppveckade Atlasbergens två kedjor, Tell Atlas och
Sahara-Atlas. Mellan höj dstråken ligger en dal,
som genomflytes av T:s huvudflod Medjerdah.
Slätten vid Tunisbukten är uppbyggd av
flodav-lagringar, vilka alltjämt uppgrunda buktens
botten. S. om Cap Bon-halvön är kustlandet ett
sterilt backland med talrika saltsjöar och saltkärr.
Från Djebel Aurès i Algeriet sträcker sig
Sa-hara-Atlas mot Lilla Syrten i s. ö. och äger i v.
T:s högsta topp, Djebel Chambi (1,590 m ö. h.).
S. därom utbreder sig ett backlandskap, som
sänker sig mot det stora låglandsbäckenet, vars
lägsta parti intages av n. Afrikas största saltsjö, Chott
el-Djerid (17 m ö. h.). N. om denna ha värdefulla
fosforitlager anträffats i s. delen av Sahara-Atlas.
Större delen av s. T. utgöres av en kalkstensplatå,
som bildar Saharas n. rand. — Klimatet är starkt
mediterrant. Medeltemp. för jan. är c:a io° i
låglandet (Tunis 9?8) och för juli 26° (Tunis
2Ö°6) i n., 300 i s. Den årliga
nederbördsmäng-den avtar hastigt mot s. Medan den på Tell-Atlas’
n. sida uppgår ända till 1,600 mm (700 m ö. h.)
och på kusten till 1,000 mm, sjunker den i
sydligaste T. under 100 mm. Om vintern äro
bergen i allm. snötäckta. — På Tell-Atlas’ n.
sluttning utbreda sig skogar av ständigt
gröna träd, ss. stenek och korkek, medan de högsta
ryggarna äro bevuxna med sommargrön ek.
De torrare s. sluttningarna äro täckta med
busk- och risstäpp, som
under namn av sahel utbreder
sig även på kustslätten ända
ned till Lilla Syrten. Stora
delar av Monts de Zeugitane
och Sahara-Atlas’ n.
sluttning äro bevuxna med
stäpptallskog, där aleppotallen är
karaktärsträd. Backlandet s.
därom upptages av grässtäpp
med bl. a. alfagräs, som
övergår i halofytstäpp på
saltmarkerna kring Chott
el-Djerid.
Av T:s befolkning bestodo
1946 2,903,949 av
infödingar, av vilka 2,832,978 voro
araber och beduiner och
70,971 judar; européerna
(7,6%) utgjordes av 143,977
fransmän, 84,935 italienare,
6,459 maltesare och 4,178 av
andra nationaliteter. De
största städerna äro Tunis,
Sfax, Bizerte, Sousse och
Kairouan (se bild 18 å pl.
vid Afrika). Huvuddelen av
befolkningen bekänner sig
till islam. 200,000 äro ro-
merska katoliker. I Tunis finns ett
muhammedanskt univ.
Av T:s areal upptages 33,2 % av odlad jord,
10,8 % av skogar, 9,2 % av frukt- och vingårdar,
1,1% av ängs- och betesmark samt 45,9% av
sterilt land. Åkerbruk är huvudnäring. T. kan
indelas i 5 naturliga jordbruksområden: 1)
Tell-Atlas’ bergformationer i n. med Medjerdahs
fruktbara dal och Mornags, Mateurs och Bej as
breda och bördiga slätter, där spannmål och vin
äro huvudprodukter, 2) n. ö. T. med halvön Cap
Bon, där jordmånen särskilt lämpar sig för
odling av olika slags citrusfrukter, 3) sahel-området
med intensiv odling av olivträdet, 4) centrala T:s
högplatåer med betesland och extensiv
boskapsskötsel samt 5) s. T. med oaser och
trädgårds-kultur, där dadelpalmen dominerar. 1951
producerades 320,000 ton vete (på 22,5% av åkerarealen),
50,000 ton korn, 5,000 ton havre, 45,000 ton
olivolja och 650,000 hl vin. Andra viktiga produkter
äro citrusfrukter, pistacianötter, alfagräs, henna
och kork. Boskapsskötseln har stor betydelse för
de infödda. 1951 funnos 290,000 hästar, åsnor och
mulåsnor, 475,000 nötkreatur, 3,060,000 får,
2,228,000 getter, 203,000 kameler och 19,800 svin.
—• Fiske sysselsatte 1951 13,865 personer
(huvudsakl. sardin- och tonfiske). Svampfiske. — T.
är rikt på olika slag av mineral, ss. fosforit,
järnmalm, blymalm, zinkmalm och brunkol.
Hantverksmässigt framställas textilvaror (kläder och
mattor), läderarbeten, sandaler,
krukmakeriarbeten och smidda kopparsaker. —• 1951 funnos 2,079
km järnvägar, varav 1,638 km tillhörde staten
och 441 km Compagnie des Phosphates (Sfax—
Gafsa-systemet). Utrikeshandeln går mest på
Frankrike och U.S.A. Viktigaste exportvaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
