Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tåtelsläktet - Täby (Stockholms län) - Täby (Örebro län) - Täckdikning - Täckdikningslånefond, Statens - Täckfärg - Täckglas - Täckholm, 1. Gunnar - Täckholm, 2. Vivi Laurent-Täckholm - Täckningsköp - Täcktrupper - Täckvingar, elytra - Tägtström, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
€29
Täby—Tägtström
630
fleråriga kruståteln, A. flexuosa, i torra
skogar o. dyl., och tuvtåteln, A. caespitosa,
på fuktig ängsmark, stränder o. s. v. Den senare
är en värdefull betesväxt. De tillhöra släktet
Deschampsia, om detta brytes ut ur Aira.
Täby, köping i Danderyds skeppslag,
Stockholms län (Uppland), vid St. Värtan, närmast n.
om Djursholm och c:a 15 km n. om Stockholms
centrum; 63,15 km2, därav 57,84 land; 12,134 inv.
(1955). Köpingen, som omfattar f. d. Täby sn,
är kuperad och skogrik med den äldre bygden
samlad kring Vallentunasjön i n. och St. Värtan
i s. ö. 1,327 har åker. De fasta fornlämningarna
äro ovanligt talrika, sammanlagt omkr. 1,600. En
del runstenar förtälja om den mäktige
Jarla-banke (se d. o.). Ännu vid 1900-talets början
var T. en typisk j ordbrukssocken; en betydande
del av arealen tillhörde de sedan medeltiden
existerande egendomarna Viggbyholm, Näsby
m. fl. 1885 drogs linjen Stockholm—Rimbo av
den smalspåriga Roslagsbanan genom T., och
1901 tillkom som anslutningsbana Roslags-Näsby
—Åkersberga, som efter hand förlängdes till
österskär (1909). Vid stationer på dessa
järnvägar uppkommo omkr. 1908 de första
villasamhällena i T., näml. Täby vid kyrkan, vilket
1927 blev municipalsamhälle, och Näsby
(Roslag s-N ä s b y), det senare avsöndrat 1907 från
Näsby egendom jämte det vid Värtan belägna
tomtområdet Näsby parker. De viktigaste
tätorterna äro: Näsby park (exploaterat från
1926), Lahäll (Näsby västra park;
s. å.), Näsby sportfält (1931), Ava
(1933), E n s t a (1920-talet), E 11 a p a r k (1932)
med Rostock, Skarpäng och S t r a
1-sund (1928), Vallabrink (1939),
Viggbyholm (omkr. 1910), Löttingelund och
Gribbylund (1920). Vid 1948 års ingång blev
Täby sn med Täby municipalsamhälle köping.
1950 var bebyggelsen i T. huvudsakl. fördelad
på 3 tätorter, delvis belägna utom T.: Täby med
1,596 inv., därav 100 i Vallentuna, Ella park
med 997 inv., Roslags-Näsby med Enebyberg,
Näsby park, Viggbyholm och Gribbylund m. m.
med 9,496 inv., därav 2.633 i Danderyds köping.
T. erbjuder ett betydande reservområde för
Storstockholms ev. tillväxt. T. saknar större
industrier. Av anläggningar och inst. m. m. märkas
Roslagens flygflottilj (F 2) vid Hägernäs
(sedan 1926), Sjökrigsskolan på Näsby slott
(sedan 1942), Viggbyholmsskolon (gr. 1928) och
stiftelsen Höstsol. Kyrkan är huvudsakl. från
1200-talets slut; väl bevarade valvmålningar från
1840-talet av Albert målare. T. tillhör S.
Roslags domsaga och utgör ett pastorat i
Stockholms stift, ö. Roslags kontr. — Litt.: H. O.
Ferenius, ”Täby sn”, I (1945); E. Floderus, ”T.
och Danderyd” (1945).
Täby, sn i Örebro län, Örebro hd, på
Närke-slätten, s. v. om Örebro, kring övre Täljeån
(Täbyån); 22,75 km2, 406 inv. (1955). L555 har
åker. Kyrkan, av medeltida ursprung,
ombyggdes 1789. Ingår i Mosjö och T. pastorat i
Strängnäs stift, Örebro kontrakt. Tillhör
storkommunen Mosjö.
Täckdikning, se Dikning.
Täckdikningslånefond, Statens, upprättad
1920, hade till uppgift att underlätta
kreditanskaffningen till jordbrukare för täckdikning med
tegelrör. I samband med omläggningen av den
statliga verksamheten för jordbrukets
rationalisering 1948 ersattes lånen bl. a. ur S. med
generella bestämmelser om statlig kreditgaranti.
Täckfärg, målningsfärg med så stor
pigment-halt, att någon nämnvärd ljusreflexion från
underlaget icke uppstår el. kan urskiljas.
Täckglas, se Objektglas.
Täckholm. 1) Gunnar Wilhelm T., botanist
(1891—1933), fil. dr och doc. vid Stockholms
högsk. 1922, t. f. prof, i botanik vid statsuniv.
i Kairo 1925—29, lektor i geografi och biologi
vid Kungsholmens högre allm. läroverk 1931.
T. har utg. floristiska notiser och särskilt ägnat
sig åt cytologiska undersökningar. — G. 1926
m. T.2).
2) Vivi Laurent-T., den föreg:s hustru,
syster till T. Laurent, botanist, författarinna (f.
1898 7/i), fil. kand, vid Stockholms högsk. 1921,
visiting prof, vid univ. i Kairo 1946—48, i
Alex-andria 1947—48, prof, i Kairo sedan 1948; fil.
heders-dr vid Stockholms högsk. 1952. Hon
utger på grundval av makens och egna forskningar
samt i samarbete med Mohammed Drar den i
6 dir planerade ”Flora of Egypt” (1—3 utkomna
1941—54). T. har bestämt växtfynd vid
arkeologiska utgrävningar i Egypten och utg. den
kulturhistorisk-botaniska, på unikt museimaterial
grundade skildringen ”Faraos blomster” (1951).
Genom utgivande av bl. a. ”Husmoderns
blomsterlexikon” (2 bd, 1946—47; tills, m. Saima
Sten-lid) har T. riktat uppmärksamheten på lämpliga
prydnadsväxter. T. debuterade efter en resa till
U.S.A. som förf, med ”Vivis resa” (2 bd, 1923
—24) och har sedan utg. bl. a. ”Sagan om Snipp,
Snapp, Snorum” (1926), människoskildringen
”Katt. En kärlekssaga” (1936) och
miljöskildringen ”Som husmor i Egypten” (1937).
Täckningsköp föreligger, när en köpare på
gr. av säljarens underlåtenhet att utföra leverans
i rätt tid inköper varan på annat håll.
Härigenom får han konstaterat, vad han förlorat genom
säljarens kontraktsbrott.
Täcktrupper, krigsv., trupper, vanl.
organiserade även i fredstid, med uppgift att vid gräns
el. kust skydda huvudstridskrafternas
mobilisering och uppmarsch. Till t. kunna hänföras även
marin- och flygstridskrafter.
Täckvingar, e’l y t r a, vissa insekters
fram-vingar, vilka genom stark kitinisering blivit
horn-el. läderartade och tjäna att täcka och skydda
flygvingarna. Egentliga t. finnas huvudsakl. blott
hos skalbaggar (se d. o.) och tvestjärtar. Hos
vissa skinnbaggar äro framvingarna förhårdnade
i sin basala hälft, medan spetshälften är mjuk
och hinnartad. Sådana vingar kallas hemielytra.
De hos rätvingarna förekommande läderartade t.
benämnas tegmina. I motsats mot de egentliga
t. ha såväl hemielytra som tegmina tydliga
ving-ribbor.
Tägtström, David, målare och grafiker (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
