Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Tänder
634
flera rötter och vanl. mera komplicerat byggd
krona. De kind-t, som förekomma i
mjölktandbettet, kallas falska kindtänder el. p r
e-m o 1 a r e r, de i den definitiva
tanduppsättningen bakom dessa sittande t., som ej ömsas,
kallas äkta kindtänder el. molarer. Hos
former, där t. äro utsatta för stark nötning, ha
t. öppna rötter, så att de kunna tillväxa under
djurets hela liv, t. ex. fram-t. hos gnagare och
betarna hos elefanter. Alltefter födans
beskaffenhet äro de 4 kind-t. olika utbildade. De
komplicerade kind-t. hos däggdjuren ha utbildats
från kräldjurens enspetsade tänder därigenom, att
nya spetsar uppkommit.
Tänderna hos människan äro organ för
födans sönderdelande, varigenom
matsmältnings-arbetet underlättas. Även för talet och utseendet
spela t. stor roll.
— T. bestå till
största delen av
hårda vävnader,
dentin, emalj och
cement. I
tandens inre
befinner sig
pulpahålan, inrymmande tandpulpan
el. tandmärgen,
en mjukvävnad,
rik på blodkärl
och nerver.
Pulpahålans form är
ung. densamma
som tandens. Den
av emalj
beklädda delen av
tanden, som
befinner sig ovan
tandköttet,
kallas
tandkronan, den
cementklädda, i
alveolen
befintliga delen är
tandroten, och övergången mellan kronan och
roten benämnes tandhalsen. R o t k a n
a-I e n utmynnar vid rotspetsen genom ett el. flera
hål, genom vilka blodkärl och nerver tränga in
i pulpan. På så sätt uppstår stundom i området
vid rotspetsen ett s. k. r o t d e 11 a. Tandroten
omges av en r o t h i n n a, som jämte
tandköttet bidrar till att fasthålla tanden i sin alveol.
Rothinnan innehåller ett stort antal
bindvävstrå-dar, sharpeyska trådarna, som intränga
såväl i käkbenet som rotcementet. — I
tanduppsättningen hos människan ingå liksom typiskt hos
däggdjuren 4 olika tandformer, näml, f r a m t ä
n-der (incisiver), hörntänder
(cani-ner), kindtänder (premolarer) och
oxeltänder (molarer), och dessa bilda
tillsammans tandgården el.
tandsystemet. Man särskiljer 2 olika
tanduppsättningar el. dentitioner,
mjölktandbettet el. temporära bettet, som
föregår det beständiga el. permanenta
Längdsnitt genom tand med
angränsande käkben.
Tanduppsättningen hos ett sex års barn. Genom att
delar av käkbenet borttagits ha mjölktändernas rötter och
anlagen till de permanenta tänderna blottlagts. Se även
bilder å pl. vid Huvudskål.
bettet. De permanenta t. bildas ovanför och
bakom, delvis mellan mjölktandsmolarernas
rötter. I mjölktandbettet ingå 20 t., 10 i över- och
10 i underkäken. I varje käkhalva sitta 2
fram-t, 1 hörntand och 2 kind-t. Det permanenta
bettet består i varje käkhalva av 2 fram-t., 1
hörntand, 2 kind-t. och 3 oxel-t., alltså 32
tillsammans. — De i de olika dentitionerna ingående
t. likna i stort sett varandra, dock äro mjölk-t.
betydligt mindre samt mera blåvita i färgen än
de permanenta, som äro mera gulaktiga. Till
formen avvika de olika tandgrupperna mycket från
varandra, beroende på skillnaden i deras
funktion. Fram-t., vilkas uppgift är att avbita födan,
äro mejselformiga. I överkäken äro de 2
mellersta fram-t. större till såväl bredd som längd
än sido-t. I underkäken är förhållandet omvänt,
dock är skillnaden här mindre utvecklad,
över-käksfram-t. äro större och kraftigare än motsv.
underkäksfram-t. Medan skärytan på framtanden
är rak, går den på hörntanden ut i en spets.
Hörntanden har hos människan samma uppgift
som fram-t. Dess rot, som är mycket kraftig,
är längre än någon annan tands. En populär
benämning på överkäkshörntanden är ö g o
n-t a n d. 1 :a och 2 :a kindtanden i överkäken likna
Tänderna i munhålans vänstra hälft.
1 krona, 2 hals, s rot, 4 rotspets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
