Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg - Uddjaur - Uddljud - Uddljud - Udine - Udjda - Udjidji - Udmurtiska ASSR, Udmurtrepubliken - Ueland, Ole - Ufa - UFA - Uffizierna - Uganda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
U ddjaur—U ganda
660
väg, spårvidd 1,435 m, längd 92 km, öppnad för
trafik 1867. U. ombyggdes 1900 från smalspår
(1,217 m), förstatligades 1940 och elektrifierades
1949.
Uddjaur, sjö i Skellefteälvs sjökedja, mellan
Hornavan och Storavan, Arjeplog sn,
Västerbottens län; 419 m ö. h.; 238 km2 (med
Alsjaur-Flukat); 15 m djup. Sjön har ett stort antal
steniga öar och holmar, bildade av morän.
Uddljud, språkv., ett ords begynnelseljud, i
motsats till i n 1 j u d och u t- (el. slut-) ljud.
Uddrim, metr., se Allitteration.
Udine [o’dine], huvudstad i prov. U. (7,164
km2, 767,000 inv.) i n. ö. Italien; c:a 73,000 inv.
U:s förnämsta byggnadsverk är Palazzo del
Co-mune i gotisk stil, byggt 1448—56 och restaur.
efter en eldsvåda 1876.
Udjda, se Oudjda.
UdjFdji, se Ujiji.
Udmu’rtiska ASSR, U d m u’r t r e p u b 1
i-k e n, inom RSFSR, ligger mellan Kama och
Vjatka; 42,200 km2, 1,220,000 inv. (1939); därav
52% udmurter (votjaker) och 43% ryssar.
Huvudstad är Izjevsk.
Ueland [ü’alan], Ole Gabriel Gabrielsen,
norsk politiker (1799—1870), skollärare, senare
klockare och länsman. Han var 1833—69
Roga-land fylkes stortingsled., slöt sig 1833 till
bondeoppositionen och blev snart en av dess ledare.
Den opposition U. representerade var väsentligen
konservativ, i synnerhet när det gällde
förändringar i grundlagen, och han var
sparsamhets-ivrande. På sista tiden miste han en del av sitt
inflytande, ehuru hans prestige till synes var
oförminskad. 1865 blev han led. av unionskommittén.
— Monogr. av A. Bergsgård (2 bd, 1932).
Ufa [ofa’], sedan 1922 huvudstad i Basjkiriska
ASSR, vid floden Ufas inflöde i Belaja och vid
järnvägen Kujbysjev—Tjeljabinsk; 245,863 inv.
(1939), därav 3A ryssar, resten tatarer, basjkirer
m. fl. U. är en snabbt växande industristad och
viktig järnvägsknut.
UFA [ö’fa], kortnamn för Universum Film
A.G., Berlin, på sin tid Europas största filmbolag
både i fråga om produktion, ateljéer, distribution
och biografverksamhet. U., som grundades 1917,
nedlades 1945.
Uffizierna [ofi’tsi-], konstgalleri i Florens.
Palazzo degli Uffizi byggdes av storhertig Cosimo
I genom G. Vasari 1560—74 för de offentliga
myndigheterna (it. uffizio, av lat. officium,
ämbete). Byggnaden omfattar två längor, som
sträcka sig mellan Piazza della Signoria och Amo,
där de förenas av en tvärlänga. Genom en täckt
gång över Ponte vecchio är U. förbundet med det
på andra sidan Arno liggande Palazzo Pitti.
Liksom detta är U. numera företrädesvis upplåtet åt
konstsaml. U. är ett av världens förnämsta
gallerier, där Italiens målarskolor och framför allt
den florentinska under 1400- och 1500-talen äro
rikt företrädda. Även några nederländska
mästare, ss. Hugo van der Goes, Rubens och
Rem-brandt, äro där representerade. En särskild plats
intages av berömda målares självporträtt (bland
svenskar märkas G. v. Rosen, C. Larsson och A.
Zorn). I U. inrymmes också Toscanas
centralarkiv.
Uga’nda [eng. utt. jogä’nda],
Uganda-protektoratet, brittiskt protektorat i ö.
Centralafrika (se karta vid Etiopien); 243,410
km2, därav 207,980 land; 4,958,520 inv. (1948;
beräknad folkmängd 1952 5,2 mill.).
Huvudstad Entebbe. — U. ligger på den del av
östafrikanska platån, som från Victoriasjöns
bäcken fortsätter mot n. i form av en
högslätt mellan de berg, som kanta de öst- och
centralafrikanska gravsänkorna, t. ex. i ö.
vulkanen Mount Elgon (4,486 m ö. h.) och i v.
ur-bergshorsten Ruwenzori (5,119 m). Från
randbergen sänker sig landytan till c:a 1,200 m ö. h.
i s. och 1,000 m i n. Högslätten genomflytes av
Victoriasjöns avlopp, Nilen. — Klimatet är
tropiskt, men värmen mildras i större delen av
landet genom höjden över havet. I Entebbe är juli
den svalaste månaden med en medeltemp. av 20°e
och okt. den varmaste med 22°9. Längs Nildalen
n. om Albertsjön stiger temp. betydligt.
Årsnederbörden är i Entebbe c:a 1,500 mm med max. i
april (250 mm) och i dec. (130 mm) samt med
min. i jan. och juli—sept. (60 mm). —
Växtvärlden består i s. U. längs floderna och sjöarna
samt på de nedre bergssluttningarna av tropisk
regnskog. På slätten dominerar den med höga
gräsarter bevuxna savannen, som är mer el.
mindre glest trädbevuxna med akasior, Euphorbia och
Borassus. — Befolkningen utgjordes 1948 av
4,917,555 afrikaner, 33,767 indier och 3,448
européer m. fl. Av afrikanerna tillhörde 850,000
baganda (buganda), den stam, som bebor slätten n.
om Victoriasjön och som har givit protektoratet
dess namn. Ett mindre antal pygméer av samma
typ som i Kongobäckenet uppehålla sig som
jagande nomader i skogarna i s. v. vid Albertsjöns
källflod Semliki och på Mount Elgons
sluttningar. De centrala, kärrika delarna äro nästan
obeboeliga på gr. av tsetseflugor, som överföra den
afrikanska sömnsjukan till människor och
nagana-sjukan till kreatur. Många afrikaner leva som
arbetare på de vitas plantager och vid väg- och
dammbyggen.
Jordbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar.
2/s av afrikanernas åkerjord användas till odling
av kulturväxter, som ge livsmedel åt dem själva,
ss. batater, hirs, kassava, ärter och bönor. Nära
1/s användes till bomullsodling, vilken så gott som
uteslutande ombesörjes av afrikanerna själva.
1950—51 upptog bomullsarealen 6,200 km2, och
skörden utgjorde 346,465 balar. I mindre skala
odlas majs, ris, tobak och sockerrör m. m. På av
européer ägda plantager odlas främst kaffe,
därnäst te och kautschuk. Boskapsstocken består av
nötkreatur, getter och fettsvansfår. Kreaturen
hållas ej för mjölkens och knappast heller för
köttets skull utan utgöra ägarens kapital, varmed
han tillbyter sig hustru o. a. ägodelar. Med
hudar och skinn föres dock en livlig handel.
Betydande fiske bedrives i Victoriasjön. Av brytvärda
mineral finnas tennmalm, som brutits vid Kagera
i s. v. sedan 1926, järn- och kopparmalm i
Ru-wenzoriområdet, fosfat i mell. U. och
mineral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
