Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Ungern
722
jet-U:s president, och en röd armé skapades, som
segerrikt stred mot tjeckerna, dock utan att
kunna utnyttja segern. I Budapest rådde fullständigt
skräckvälde under ledning av de röda
kommissarierna. All privategendom beslagtogs, och
industrien förstatligades. I den allmänna anarkien
intågade rumänska trupper i Budapest och besatte
staden. Béla Kun flydde till Wien. Regeringen
övertogs av socialdemokraterna. Istvån Friedrich
bildade den nya regeringen. Sedan rumänerna
i nov. 1919 evakuerat Budapest, ryckte den
under tiden av amiral Miklös Horthy bildade
nationella armén in i Budapest, och en ny regering
under Karoly Huszår återställde med hjälp av
den ordningen. Vid valen i jan. 1920 infördes
allmän rösträtt, och i det nya parlamentet, som
sammanträdde i mars s. å., hade de
kristligt-natio-nella och bondepartierna majoritet. Man beslöt att
bibehålla monarkien med amiral Horthy som
riksföreståndare. I den för U. olyckliga freden i
Trianon, som U. 4/e 1920 tvangs att underteckna,
gingo 2/s av landets område förlorade till
Tjeckoslovakien, Rumänien, Jugoslavien och Österrike.
Kung Karl gjorde tvenne misslyckade försök att
återvinna Urs krona. Regeringen Teleki, som
från 1920 med framgång arbetat på Urs
ekonomiska sanering, avlöstes 1921 av Bethlen,
ministerpresident till 1931. Bethlen stödde sig på det
av honom grundade Enhetspartiet, vars stomme
utgjordes av lågadeln och intellektuella. Vid
valen 1922 vann Enhetspartiet stark majoritet. Kort
efteråt kunde Bethlen utverka inträde för U. i
N. F. Genom en författningsändring 1926
omdanades det gamla magnathuset till en
demokratiserad första kammare. 1930 drabbades U. svårt av
den ekonomiska världskrisen. Bethlen, som ej
förmådde bemästra denna, demissionerade 1931 och
efterträddes av den konservative Gyula Kårolyi.
Huvudpunkten i dennes saneringspolitik var
sparsamhet. 30/9 1932 efterträddes han av Gyula
Göm-bös. Denne reorganiserade Enhetspartiet och
proklamerade ett program på 95 punkter för ”den
ungerska nationens pånyttfödelse”. Denna politik,
som fortsattes även av Gömbös’ efterträdare
Da-ränyi (1936—1938) och Imrédy (1938—1939),
gick ut på att med stöd av en stärkt och stabil
regeringsmakt utbygga sociallagstiftningen och höja
de breda folklagrens kulturella och ekonomiska
standard. Av den i småpartier splittrade
oppositionen erhöll endast det 1929 grundade
Småbrukar-partiet en nämnvärd representation vid valen i maj
1939. Efter långvariga diskussioner och svåra
slitningar inom Enhetspartiet framlades i febr. 1939
ett agrarprogram, som gick ut på expropriering av
vissa kategorier av storgodsen och av V2, resp. Vs
av arealen av de övriga godsen samt utstyckning
av den exproprierade arealen till småbruk. Under
den följande krigstiden genomfördes
programmet endast i mindre utsträckning. Antisemitismen
gjorde sig starkt gällande redan under 1920-talet.
Darånyi tog 1938 under intryck av ständiga
anti-judiska demonstrationer initiativet till en
antiju-disk lagstiftning. Den fråga, som emellertid helt
dominerade U:s hela offentliga liv och i vilken
alla partier voro ense, var kravet på revision av
Trianon-fredens villkor och på återförening med
U. av de av ungrarna befolkade områden, som
införlivats med grannstaterna. Till följd av Lilla
ententens politik förblev U. utrikespolitiskt
isolerat fram till 1927, då Bethlen lyckades
åstadkomma vänskapliga förbindelser med Mussolini i
Italien. Under Gömbös’ ministär fördjupades dessa
ytterligare och utmynnade genom Romprotokollen
17/3 1934 i en ekonomisk-politisk
överenskommelse mellan Italien, Österrike och U. Efter
Tysklands remilitarisering framställde U. bl. a. 1935
krav på upphävandet av Trianon-fredens
restriktioner i rustnings frågan, vilka krav dock
avvisades av fredstraktatens signatärmakter.
Närmandet mellan Italien och Tyskland 1935—38 och
Österrikes ”Anschluss” i mars 1938 medförde
emellertid, att även U. efter hand nödgades orientera
sig mot Tyskland. Den inhemska
nationalsocialistiska s. k. pilkorsrörelsen och dess organisationer
förblevo det oaktat bannlysta. I detta läge ändrade
Lilla ententen sin politik gentemot U., sökte
samförstånd med detta och erkände på västmakternas
inrådan genom en överenskommelse med U. i aug.
1938 dess likaberättigande i rustningsfrågan,
varpå allmän värnplikt förbereddes och infördes i
jan. 1939. Genom den s. k. i:a Wienskiljedomen
2/ii 1938 erhöll U. ur tyskarnas händer de av
ungrare befolkade delarna av Slovakien och
Karpa-toukraina. Därigenom kom U. alltmer in i den
tyska politikens kölvatten, och 25/2 1939
tillkännagav det sin anslutning till antikominternpakten.
Vid den tyska framstöten mot Tjeckoslovakien i
mars s. å. kunde Teleki, ministerpresident sedan
16/2, utnyttja den gynnsamma konjunkturen och
lät ungerska trupper ockupera hela
Karpato-ukraina.
Vid 2:a världskrigets utbrott V9 1939
förklarade sig U. neutralt. Då emellertid
axelmakterna efter Bessarabiens annexion av ryssarna i
juni 1940 ingrepo i Rumäniens angelägenheter,
framställde U. krav på Transsylvanien och erhöll
genom den s. k. 2:a Wienskilj edomen 30/s s. å.
större delen av detta. I gengäld var det
nödsakat att i nov. s. å. ansluta sig till
tremakts-pakten, utlysa allmän amnesti för
nationalsocialisterna och upphäva förbud mot
pilkorsorgani-sationen. För att i någon mån hävda sitt
oberoende av axelmäkterna slöt U. V12 1940 en
vänskapspakt med Jugoslavien. När Hitler i april
1941 bröt med detta land och krävde att få
använda U. som uppmarschområde för sina
operationer mot detta, begick Teleki 2A självmord.
Hans efterträdare Bårdossy de Bårdos gav vika
och lät ungerska trupper deltaga i operationerna
mot Jugoslavien, vilket inbragte U. Baranja o. a.
av ungrare befolkade områden. Efter det
tysk-ryska krigets utbrott förklarade U. 27/e krig mot
Ryssland, vilket hade till följd, att Storbritannien
o. a. allierade i dec. s. å. förklarade U. krig. Den
mot ryssarna opererande ungerska armén
underställdes det tyska överkommandot. Under intryck
av den ungerska arméns svåra nederlag i jan.
1943 och Italiens kapitulation i sept. s. å. blev
oppositionen mera högljudd, och Källay,
ministerpresident sedan 10/3 1942, företog via
Stock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
