Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - United Press Associations - United States of America - United States Steel Corporation (U. S. Steel Corp.) - Unitet - Universal- - Universalarvinge - Universalia - Universalinstrument, altazimut - Universalitet - Universalmedel - Universal Pictures Corp. - Universalspråk - Universell - Universitas - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
737
United Press Associations—Universitet
738
United Press Associations [jönaTtid pre’s
asåusiéiVanz], förk. UP, amerikansk nyhetsbyrå,
grundad 1907, med huvudbyrå i New York, av E.
W. Scripps (1854—1926). U., som har ett
100-tal filialer runt om i världen, förser c:a 1,500
tidn. i ett 40-tal länder och c:a 400
radiostationer i U.S.A. och Canada med nyheter.
United States of America, The U. [Öa
jö-näi’tid stéi’ts av ame’rika] (eng.), se Förenta
staterna.
United States Steel Corporation [jönaTtid
stéi’ts sti’l kåparéiVan] (U. S. Steel Corp.),
U.S.A:s och världens största stålbolag, inom
vilket tillverkas c:a Vs av allt stål i U.S.A. U. är
moderbolag för ett 30-tal stora industriföretag.
Inom koncernen finnas stora gruvor samt
järnvägar, rederier m. m. Det största dotterbolaget
är United States Steel Co. med stålverk i bl. a.
Gary, Chicago och Homestead. U. bildades 1901
av bl. a. A. Carnegie och J. P. Morgan d. ä.
genom sammanslagning av ett hundratal företag.
Unitet, enhet.
Universäl-, världs-, allmän, universell.
Universalarvinge, den, som på grund av laglig
arvsrätt el. testamente övertar en död persons
hela (el. mesta) kvarlåtenskap.
Universälia, lat. (neutr. plur. av universalis,
allmän), filos., allmänbegrepp, släktbegrepp.
Universalinstrument, a 11 a z i m ü t, astr.,
vin-kelmätningsinstrument för mätning av höjd och
azimut. U:s konstruktion överensstämmer med
teodolitens; såväl horisontal- som vertikalcirkeln
äro noggrant graderade.
Universalitét, egenskapen att omfatta allt.
Universalmedel, farm., se Panacé.
Universal Pictures Corp. [jonivä’sal pi’kt/az
kåparéiVan], amerikanskt filmbolag, grundat
1912 genom sammanslagning av mindre bolag av
Carl Laemmle. U. har egna ateljéer i Universal
City, nära Los Angeles.
Universalspråk, se Världsspråk.
Universe’ll, allomfattande, allsidig.
Unive’rsitas, lat., helhet, världsalltet;
universitet.
Universitet, högskola el. akad., där
vetenskaplig undervisning meddelas och vetenskaplig
forskning bedrives.
U. uppstodo under medeltiden. Redan under
1000- och 1100-talen blev Salerno centrum för
medicinska, Bologna för juridiska och Paris för
teologiska studier. Bolognas och Paris’ u. blevo
snart Europas främsta. De representerade även
i fråga om uppkomst och organisation skilda
typer. Bologna uppsöktes tidigt av studerande från
olika länder, vilka enl. medeltida sed
organiserade sig i gillen för att tillvarataga sina
intressen; dessa gillen kallades universitates, vilka efter
hand blevo 2 till antalet (slutet av 1100-talet).
Även lärarna sammanslöto sig i gillen. Senare
studerades även filosofi och medicin samt än
senare teologi i Bologna, men studiet av
romersk och kanonisk rätt var det ursprungliga
här. Salerno-u:s äldsta historia är mindre känd.
Kring katedralskolan i Paris utbildades under
1100-talet det första’ rent kyrkligt präglade u.
NF XXI — 24
Det uppstod ur den krets av lärare, som med
tillstånd av kanslern vid katedralskolan började
föreläsa på Citéön. Tvister med kanslern
föranledde dessa lärare att bilda en förening,
univer-sitas magistrorum, som skulle skydda yrket mot
obehörigas intrång (se vidare Paris’ universitet).
Lärarkåren vid Paris-u. indelades i fyra
fakulteter: den teologiska, juridiska, medicinska och
filosofiska. I den sistn. studerades de ”fria
konsterna” (artes liberales). För att bli medl. av
någon av de tre förstn. (högre) fakulteterna måste
man ha avlagt examen som magister artium. I
spetsen för varje av de tre högre fakulteterna stod
en dekanus. Eleverna voro efter hemorterna
uppdelade i vissa grupper. Redan i början av
1200-talet torde vid u. ha utbildat sig fyra nationer:
den franska, den pikardiska, den normandiska och
den engelska (till den sistn. hörde skandinaverna).
Lärarna i de tre högre fakulteterna räknades
ej till någon nation. Den filosofiska fakultetens
magistri betraktades däremot som skolarer och
tillhörde nationerna. Varje nation valde till
styresman en prokurator, dessa valde till ordf, en
rektor, som samtidigt var filosofiska fakultetens
överhuvud och småningom blev hela u:s ledare.
Ett examenssystem utbildades efter hand i
detalj : för att få verka som u.-lärare krävdes
vissa lärdomsprov. Inom den filosofiska
fakulteten voro de baccalaureus, licentiat och magister;
i de övriga fakulteterna benämndes den högsta
lärdomsgraden doctor; i den teologiska medgav
examensväsendet även specialisering på olika
områden. Studieformerna voro föreläsningar, i regel
bestående av genomgång av grundläggande
texter, samt disputationer; det språk, som användes
vid bådadera, var latinet. U. som lärdomsanstalt
benämndes studium generale, som organisation
efter hand universitas magistrorum
discipulorum-que (sammanslutning av lärare och lärjungar).
Med de äldsta italienska u. och u. i Paris som
förebilder tillkommo under 1200—1400-talen nya
u. i olika länder. I Sydeuropa organiserades de
med framför allt Bologna som mönster: Vicenza,
Padua (1222), Neapel (grundat av kejsar
Fredrik II; 1224), Siena, Piacenza m. fl. i Italien,
alla under 1200-talets förra hälft, senare t. ex.
Rom (1303), Perugia (1308), Pisa (1343). På
Pyreneiska halvön grundades många och
betydande u.: Valladolid, Palencia och Salamanca i
förra hälften av 1200-talet, Barcelona (1450),
Zaragoza (1474) m. fl. i det nuv. Spanien; ett
portugisiskt, förlagt till Lissabon (senare
Coimb-ra), 1290. Även n. om Alperna inverkade de
italienska u. som förebilder, t. ex. på
Montpel-lier (1200-talets början), företrädesvis medicinskt.
F. ö. utbildades franska u. självständigt el. i
anslutning till Paris’ u.: Orleans på 1200-talet,
företrädesvis juridiskt, Toulouse omkr. 1230,
Grenoble 1339 och åtm. 7 under 1400-talet. I
England tillkommo Oxford (1100-talet) och
Cambridge (början av 1200-talet). — Från
1300-talets mitt grundades ett stort antal u. i
Mellan-och Nordeuropa, alla med Paris-u. som förebild,
i samband med national- och de tyska
territorial-staternas konsolidering: i Böhmen Prag (1347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
