Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Universitet
740
•—48), i Österrike Wien (1365), i
Nederländerna Louvain (1425), i Schweiz Basel (1459), i
det tyska rikets övriga delar Heidelberg (1386),
Köln (1388), Erfurt (1392), Leipzig (1409),
Rostock (1419), Greifswald (1456), Wittenberg
(1502) m. fl., i Polen Kraköw (1364), i Ungern
Fünfkirchen (1367), i Skottland Saint Andrews
(1413), Glasgow (1451) och Aberdeen (1494).
— De nordiska studenterna sökte sig redan
tidigt till u. i Paris. Flera svenskar avancerade
där till u.-lärare; det besöktes ännu vid mitten
av 1400-talet, ehuru i mindre utsträckning. Även
Oxford hade svenska studenter. Sedan de många
tyska u. tillkommit, foro svenskarna oftast dit:
till Prag, Leipzig och under 1400-talet särsk. till
Rostock och även Greifswald. Också till
Italien funno de vägen, t. ex. till Perugia och
Bo-logna. Ericus Olai studerade i Siena, Jacob
Ulf sson i Paris, Hemming Gad i Rom; alla
tre hade börjat sina studier i Rostock. Planer
att grunda ett nordiskt studium generale hade
varit uppe redan i början av 1400-talet; det
skulle då förläggas till Lund. 1477 grundades
u. i Uppsala, 1479 i Köpenhamn.
Den nya bildningsinriktning, som renässans
och humanism skapade, var ej till en början
knuten till u. el. utgick från dessa, men den fick
efter hand en utomordentlig betydelse för dem
och medförde undervisningens gradvis skeende
omläggning. Det nya bildningsidealet gjorde sig
först gällande vid vissa italienska u., i de
mel-laneuropeiska u. från slutet av 1400-talet. U. i
Paris, som under senmedeltiden råkat i
stagnation, förhöll sig starkt avvisande mot nya
strömningar och miste helt sin tidigare ledande
ställning. Andra omvälvningar i u:s historia
åstadkommos av två andra viktiga andliga strömningar
under 1500-talet, reformationen och den katolska
motreformationen. Den förra medförde för
många mellaneuropeiska u. en frigörelse från
beroendet av påvemakten, och reformationens
ledande furstar i Tyskland gynnade ofta
inrättandet av nya u. Så tillkommo under denna tid u.
i bl. a. Marburg (1527), Jena (1558) och
Helm-stedt (1576) i Tyskland, Leiden (1575) m. fl. i
Holland, Edinburgh (1583) i Skottland; vidare
märkes i detta sammanhang den kalvinistiska
läroanstalten i Genève (ej formellt u.). I kamp
mot protestantismen organiserade
motreformationen den högre undervisningen under 1500- och
1600-talen, delvis under starkt inflytande av
jesuitordens högt uppdrivna pedagogik; gamla u.
ombildades, och nya stiftades: Graz (1586) och
flera andra i Tyskland och Österrike; även i
Frankrike bemäktigade sig motreformationen,
särsk. jesuiterna, från 1500-talets mitt herraväldet
över den högre undervisningen. — Under
1500-talet låg det svenska u. nästan nere, och de
svenska studenterna foro till tyska protestantiska u.,
till Rostock, Wittenberg m. fl.; senare blev även
Helmstedts högt ansedda u. mycket besökt. Mot
slutet av x6oo-talet knötos lärda förbindelser med
England, medan de börjande franska
studieresorna från Sverige mindre syftade till u.-studier.
— Ett märkligt drag i den svenska statens u.-
politik är under 1600-talet inrättandet av u. som
verksamt medel vid avlägsna el. nyvunna
landsdelars införlivande med det svenska väldet: u.
tillkommo i Dorpat 1632 och i Lund 1668.
Finland fick u. i Åbo 1640 (1828 flyttat till
Helsingfors).
1700-talet betecknade i flera avseenden en
förnyelse av u.-väsendet, så i Frankrike efter
upphävandet av jesuitorden i landet (1764) samt i
Tyskland, där u. i Halle (1693) och Göttingen
(1737) gingo i spetsen. Särsk. att observera
är de filosofiska fakulteternas ökade betydelse,
med nyskapande verksamhet inom språkvetenskap,
historieforskning, matematik och naturvetenskap;
den teologiska fakultetens dominerande ställning
undergrävdes under detta årh. På upplysningens
stimulerande inflytande följde nyhumanismens.
En ny period, vad nybildandet av u.
beträffar, tog sin början vid 1800-talets ingång. Efter
en upplösningstid under revolutionen
nyorganise-rades de franska under 1800-talets första
årtionde. De nationella strömningarna togo sig på u:s
område uttryck i en rad nygrundanden: i
Tyskland, där många u. försvunnit el. flyttats under
napoleonskrigen, tillkommo u. i Berlin (1809),
Bonn (1818), München (1826), i Belgien bl. a.
i Bruxelles (1834), i Norge i Kristiania (1811)
och i Grekland i Aten (1837). Andra
nygrund-ningar riktade sig mot de gamla, ofta starkt
konservativa u., så vissa av de belgiska samt i
England London (1820-talet). — Även Ryssland
hade från 1755 u. i Moskva, vartill vid denna
tid kommo nya, t. ex. i Petersburg (1819). —
1800-talets vetenskapliga uppsving sammanföll
med u:s; studierna specialiserades, omfattande
inst. tillkommo, lärar- och lärjungeantalet
ökades. Särsk. naturvetenskapens och medicinens
framsteg tog sig påfallande uttryck inom u:s
ram. Från slutet av 1800-talet grundades en
mängd nya u., dels i länder, som dittills varit
efterblivna, t. ex. Balkanstaterna, dels i moderna
storstäder: Manchester, Liverpool, Birmingham
m. fl. i England, Hamburg i Tyskland,
Amsterdam i Holland samt Stockholm och Göteborg.
Det franska u.-väsendet nyordnades vid slutet av
1800-talet. — De efter x:a världskriget bildade
staterna ha dels övertagit gamla u. (t. ex.
Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Polen), dels grundat
nya (t. ex. Litauen och Lettland); de olika
sov-jetrepublikerna ha även försetts med u. I
Finland grundades 1918 ett svenskspråkigt u. i Åbo
(Åbo akad.), 1920 ett finskspråkigt (Åbo univ.)
i samma stad. — Ett annat framträdande drag
i u:s nyaste historia är uppkomsten av special
-högsk.: tekniska, handels-, veterinär-,
lantbruks-o. a. högsk., med organisation och lärdomsgrader
efter u:s förebild.
De efter 2:a världskriget inträffade politiska
förändringarna i Europa ha också påverkat u.,
som i de till östblocket hörande områdena ha
omorganiserats el. delvis upphävts. I Berlin finnas
numera två u.; det gamla hör till det av
Sovjetunionen ockuperade Öst-Berlin, och ett nytt har
tillkommit på västsidan.
Även i övriga världsdelar har en u.-organi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
