Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utfodring - Utfällning - Utförsel - Utförselbevis - Utförslöpning - Utgivarkorsband - Utgivningsbevis - Utgjutning - Utgrunden - Utgående - Utgång - Utgångshastighet - Utgångsrotation - Utgångsvinkel - Utgård - Utgårda-Loke - Utgåva - Uther, Johan Baptista van - Utica (Afrika) - Utica (New York) - Utile Dulci - Utilism - Utilister - Utilitarism - Utjord - Utklarera - Utklippan - Utkragning - Utlandssvenskar - Utlandssvenskarnas förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815 Utfällning—Utlandssvenskarnas förening 816
ras för djurens normala livsverksamhet vitaminer.
Då dessa i riklig mängd finnas i gröna växtdelar,
rotfrukter och mjölk samt, beträffande A- och
B-vitaminer, i sädeskärna, uppkommer sällan brist
därpå i de vuxna djurens u. men lättare vid
upphörande av mjölkfodring åt unga djur, i vilket
fall vitaminbehovet fylles genom tillskott av
le-vertran. — Även av för djurens livsprocesser
behövliga mineralämnen (askbeståndsdelar)
tillföres i huvudsak tillräckligt i de vanliga
fodermedlen. Endast av koksalt, fosforsyra och kalk
behöver stundom särskilt tillskott givas.
Utfällning, kem., åstadkommande av en
fällning (se d. o.).
Utförsel, se Export.
Utförselbevis, se Spannmålsreglering, sp. 755.
Utförslöpning, se Skidlöpning, sp. 359 f.
Utgivarkorsband. Tidn. el. annan periodisk
skrift, som är intagen i hos Generalpoststyrelsen
fört tidn.-register och anmäld till löpande års
tidn.-taxa, kan vid inrikes försändning från utg.
behandlas som u., vilket medför lägre
beford-ringsavgift än för korsband i allm. Ett särskilt
slag av u. utgöra
kommissionärskors-b an den, vilka sändas till vissa tidn:s
återförsäljare el. ombud.
Utgivningsbevis, jur., det bevis chefen för
Ju-stitiedep. på ansökan meddelar utgivare av
periodisk skrift, att hinder enl. Tr. O. ej möter för
honom att utge skriften; u. är ett villkor för
utgivningens påbörjande. — Före 1941 kallades u.
i regel hinderslöshetsbevis.
Utgjutning, med., av olika sjukdomar betingad
ansamling av vätska, t. ex. i led, bukhåla el.
lungsäck.
Utgrunden, fyr (sedan 1946) på de farliga
Ut-grunden i s. delen av Kalmarsund.
Utgående, geol., de delar av en bergartskropp,
som nå jordytan och där ligga blottade.
Utgång, kortspelsterm, se Bridge.
Utgångshastighet, vapentekn., se Ballistik.
Utgångsrotation, vapentekn., se Styrmedel och
Projektil.
Utgångsvinkel, se Projektil.
Utgård, se Jotunheim.
Utgårda-Loke (isl. Ütgaröa-Loki), en jätte,
som var herre i Utgård. I Snorres Edda
berättas utförligt om Tors färd till U. Tor och hans
följeslagare, bland dem Loke, bli föraktfullt
mottagna av U.; i de tävlingar, som anordnas, bli de
ömkligen övervunna. Men allt berodde på
synvillor. Det dryckeshorn, som Tor ej kunde
tömma, stod med sin spets i världshavet, den katt,
som han ej kunde lyfta från golvet, var
Midgårds-ormen, den gumma, som han ej kunde besegra i
brottning, var Ålderdomen.
Utgåva, dets. som edition (se d. o.).
Uther, Johan Baptista van, målare
(omkr. 1530—97). Han var verksam i Sverige
från 1562, anlitades mycket av Johan III, ledde
dekorativa arbeten på slotten i Stockholm och
Kalmar, målade altartavlor för
Riddarholmskyr-kan 1578, för slottskapellen i Västerås 1585 och
i Stegeborg 1586 samt porträtt av kungl. familjens
medl. Sannolikt är det porträtt i helfigur av
Jo
han III, som bevaras i Palazzo reale i Siena, av
hans hand.
U’tica, den äldsta feniciska kolonien på
Afrikas n. kust, näst Kartago den mest betydande
staden i Nordafrika v. om Syrten. Betydande
ruiner (11 km från kusten).
Utica [jö’tika], stad i staten New York, U.S.A.,
vid Mohawk River och Eriekanalen; 102,000 inv.
Mångsidig industri.
Utile Du’lci, lat., ”det nyttiga förenat med det
angenäma”, vittert och musikaliskt ordenssällskap
i Stockholm, bildat 1766 av fem unga tjänstemän,
bl. a. E. Schröderheim.
Antalet led., av vilka det stora flertalet var
åhörare, ej uppträdande, steg till över 500. U.
sammanträdde en gång i veckan; sammanträdena
voro dels ”allmänna”, dels ”musikaliska” och
avslutades med samkväm; tal och parentationer över
avlidna led. höllos, musik utfördes, ibland gåvos
offentliga konserter. Ett hemligt ceremoniel efter
frimurarordens mönster iakttogs noggrant. U.
anordnade även litterära pristävlingar — särskilt
känd är den, vari Thorild deltog 1781 — och
utgav 1769—81 4 bd ”Vitterhetsnöjen”. U. var
under många år Sveriges förnämsta vittra
sällskap och smakdomstol men led avbräck genom
stiftandet av Mus. akad. 1771 och Vitt.-akad:s
återupplivande 1772 samt avtynade efter
tillkomsten av Sv. akad. 1786.
Utili’sm, dets. som utilitarism (se d. o.).
Utili’ster, medlemmar i Utilistiska
samfundet (se Fritänkarföreningar och Lennstrand,
V. E.). Namnet valdes med hänsyftning på den
nära släktskapen med utilitarismen.
Utilitari’sm (av lat. uti’litas, nytta) el.
uti-1 i’s m, nyttighetslära el. nyttighetsmoral, den
riktning inom etiken, vilken som högsta princip
uppställer nyttan och bedömer de enskilda
handlingarna som medel för en enskild el. allmän lycka
(välfärd). Representanter för u. äro bl. a.
Ben-tham, Mill och Höffding. — Jfr L. Stephen,
”The English utilitarians” (3 bd, 1900).
Ut jord, jur., benämning på ett urspr. obebyggt,
av andra jordägares mark omgivet, mindre
jordområde.
Utklarera, sjöv., se Klarera.
Utklippan, fyrplats och med raketapparat
försedd livräddningsstation på en av U t k 1 i p p o
r-na, skär, belägna i öppna sjön c:a 23 km s. s. ö.
om Karlskrona i Torhamns sn. Fyrtorn anlagt
1840. Livligt flyttfågelsträck.
Utkragning, i sten el. trä utförd konstruktion,
varigenom förmedlas ett utsprång, buret av över
varandra utskjutande stenskikt, av
framspringande bjälkhuvud el. av konsoler. En mängd
boningshus från 1200—-1400-talen har fasader, vari varje
våning är ”utkragad”, ofta så, att vid trånga
gator i städer de översta våningarna i hus mittemot
varandra nästan mötas. U. kallas också den undre
bärande delen av ett burspråk, en turell el. annat
framspringande byggnadsparti; där förmedlas
övergången genom en kraftigt utlagd profilering.
— Se bild vid Hannover.
Utlandssvenskar, se Svenskar i utlandet.
Utlandssvenskarnas förening, Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
