Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandssvenskarnas förening - Utljud - Utlåtande - Utlämning, extradition - Utländsk egendom - Utlängan - Utlänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
U tl jud—U tlänning
818
stiftad 1938, har till huvudsakliga uppgifter att
upprätthålla kontakten med i utlandet bosatta
svenskar, att främja och bevaka deras intressen
och rättigheter i Sverige och utlandet, att hjälpa
hemvändande att inordnas i arbetslivet samt att
ge utlandssvensk ungdom tillfälle att under
ferierna vistas i Sverige el. att ordna skolgång här
hemma.
Utljud, språkv., ett ords slutljud, i motsats till
u d d 1 j u d och i n 1 j u d. För u :s fonetiska
förändringar gälla mestadels särskilda lagar, olika
de för andra ställningar gällande. Dock kan vid
nära förening av två ord i satsen det förstas u.
(el. det senares uddljud) följa lagarna för motsv.
inljud; exempel härpå utgör i franskan de
numera eljest stumma slutkonsonanternas i fortlöpande
tal ofta inträdande ”bindning”.
Utlåtande, myndighets el. riksdagsutskotts
officiella yttrande över till dem hänvisad (remitterad)
fråga.
Utlämning, extraditiön, jur., innebär, att
en person häktas i det land, där han vistas, och
överlämnas till myndigheterna i annat land i syfte
att för dessa möjliggöra hans lagföring och
bestraffning. Någon folkrättslig skyldighet att
utlämna anses icke föreligga, såvida icke en stat
genom en traktat förbundit sig till u. Även utan
sådant åtagande sker emellertid u., vanl. under
förutsättning av reciprocitet. — Svensk rätt
reglerar frågan om u. i lag % 1913, vilken bygger
på följ, huvudprinciper: 1) Endast utländsk
medborgare utlämnas. 2) Den brottsliga gärningen
skall vara begången på utrikes ort. 3) U. får icke
ske för politiskt brott el. för brott, som är
övervägande politiskt, dock skall dödande av
främmande statsöverhuvud el. dessas familjemedlemmar
aldrig anses som politiskt brott. 4) Det brott, för
vilket u. begäres, skall i den svenska strafflagen
el. sjölagen vara belagt med svårare straff än
fängelse. 5) Brottet skall vara tydligt angivet och
viss utredning till stöd för att den uppgivne
gärningsmannen är den skyldige presenteras. Som
villkor för u. skall bl. a. föreskrivas, att den
utlämnade icke får ställas till ansvar för annat brott
än det, för vilket u. skett, och att han icke får
ställas inför extraordinär domstol. —
Framställning om u. göres på diplomatisk väg. Därest
Konungen icke finner, att framställningen bör
omedelbart avslås, skall den brottslige häktas och
höras inför länsstyrelse. Bestrider den häktade
framställningen om u., skall han rannsakas inför
allmän underrätt i residensstaden, varefter Högsta
domstolen avgör, om hinder enl. lagen föreligger
mot u. Härefter, och i fall u. medges av den
häktade, efter förhöret inför länsstyrelsen, avgöres
frågan av Konungen i statsrådet. — Sverige har
intill senaste tid varit bundet av ett täml. stort
antal traktater om u., men samtliga dessa, utom
dem, som avslutits med Danmark, Norge och
Finland, ha uppsagts med hänsyn till en i ett
kommittébetänkande (i SOU, 1951:42) föreslagen
revision av den svenska utlämningslagen. —
Reglerna om u. äro i stort sett ensartade i olika
länder. Anmärkningsvärda undantag äro dock
England och U.S.A., som utlämna jämväl egna
med
borgare, detta beroende på att de i stor
utsträckning icke bestraffa utrikes begångna brott.
Utländsk egendom. Utlänning tillhörig
egendom i Sverige är principiellt underkastad samma
rättsregler som svenskars. För förvärv av fast
egendom, gruva el. aktie i vissa bolag kräves dock
särskilt tillstånd i varje enskilt fall. Som en
eftergift åt önskemål från allierat håll efter 2:a
världskriget skapades 1945 även en särskild
ordning för återställande av viss genom plundring
åtkommen, från ockuperat land härrörande
egendom till förutvarande ägare.
Utlängan, fyrplats samt med livbåt och
raketapparat försedd livräddningsstation på den
yttersta ön i skärgården s. ö. om Karlskrona.
Utlänning har i Sverige i många avseenden en
annan rättsställning än svensk medborgare.
Utlänningslagen 30A 1954 reglerar u:s rätt att
inresa till och utresa ur Sverige, uppehålla sig här
och inneha arbetsanställning. U., som är försedd
med pass, äger som regel inresa utan särskilt
tillstånd, men i fråga om vissa nationaliteter
erfordras, att Statens utlänningskommission el.
svensk beskickning före inresan meddelar tillstånd
(visering). U., som ej har visering och som vid
inresan befinnes vara icke önskvärd här på gr. av
asocialitet el. dyl., kan avvisas vid gränsen. U.
får i allm. icke vistas här utan pass el., över 3
mån., utan tillstånd, vilket meddelas i form av
bosättnings- el. uppehållstillstånd.
Bosättningstill-stånd, som är avsett att ge en tryggad ställning
åt i riket fast bosatt u., gäller utan
tidsbegränsning för både uppehåll och arbete.
Uppehållstillstånd meddelas för viss tid och kan begränsas till
visst område. Särskilda villkor gälla för u:s
vistelse inom skyddsområde för fästning 0. dyl.
Andra u. än u. med bosättningstillstånd äga som regel
icke inneha arbetsanställning utan arbetstillstånd.
Tillstånd för uppehåll och arbete meddelas av
Statens utlänningskommission och, i fråga om
uppehålls- och arbetstillstånd, jämväl av
polismyndighet. U., som uppehåller sig här utan tillstånd
el. pass, kan förpassas ur riket genom beslut av
Utlänningskommissionen. Begår u. grovt brott här,
kan domstol jämte vanligt straff förvisa honom
ur riket. Visar sig u. under sin vistelse här eljest
asocial, kan länsstyrelse utvisa honom ur riket.
Med hänsyn till rikets säkerhet el. eljest i statens
intresse kan K. m:t besluta om utvisning (s. k.
politisk utvisning). Till skydd för politiska
flyktingar innehåller utlänningslagen särskilda
bestämmelser. — Danska, finska och norska
medborgare ha i flera avseenden en mera gynnad
ställning än andra u. De äga sålunda inresa utan
pass och uppehålla sig här utan tillstånd och
behöva icke arbetstillstånd. — U:s rätt att i
Sverige driva självständig näringsverksamhet är
starkt begränsad. För att idka handels- el.
fabriksrörelse, hantverk el. dyl. kräves sålunda
tillstånd av K. m:t. Sådant tillstånd erfordras
även för vissa uppdrag hos svenska aktiebolag och
ekonomiska föreningar, t. ex. som styrelseledamot
och revisor. I fråga om vissa sådana uppdrag
och vissa slag av näringsverksamhet kan tillstånd
över huvud ej givas. För att få ge offentlig
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
