Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valborg - Valborgsmässonatt - Valbo-Ryr - Valby - Walch - Walcha, Helmut - Walchensee - Walcheren - Valdaj, Valdajhöjden - Walde, Otto - Waldeck - Waldeck-Rousseau - Valdemar Birgersson (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
887
V albor gsmässonatt—V aldemar
888
Walpur ga (-bur g a), helgon (omkr. 710—779).
Tillhörde en angelsaxisk adelssläkt och blev
abbedissa i dubbelklostret Heidenheim. Under
medeltiden var V :s kult vida utbredd. Hennes dag är
25 febr. — Det är icke utforskat, hur hennes
namn kommit att förbindas med
Valborgsmässo-natten (mellan 30 april och 1 maj), då häxorna
redo på kvastar el. getabockar till de gamla
offerplatserna, särskilt Blocksberg. För att
oskadliggöra spökeriet gjorde man larm och tände eldar
på höjderna, så även i Sverige. Se Maj.
Valborgsmässonatt, se Maj och Valborg.
Valbo-Ryr, sn i s. v. Dalsland, Valbo hd,
Älvsborgs län, invid Bohuslänsgränsen; 86,73 km2, 385
inv. (1955). Platåområde med odlade dalar, främst
Valboåns (Munkedalsälvens). 888 har åker. Nuv.
kyrkan från 1903. Ingår i Torps och V :s
pastorat i Karlstads stift, V. Dals kontrakt. Tillhör
storkommunen ödeborg.
Va’lby, västlig stadsdel i Köpenhamn,
inkorporerad 1901. Industriområde; talrika
bostadskvarter.
Walch [va’l^], J., se Barbari, J. de’.
Walcha [va’l^a], H e 1 m u t, tysk organist (f.
1907), främst känd genom sina
grammofoninspelningar av Bachs orgelverk. W., som är blind,
studerade för G. Ramin i Leipzig och vikarierade
för denne vid Thomaskyrkan i Leipzig 1926—29;
sedan sistn. år är han verksam i Frankfurt a. M.,
bl. a. som ledare för kyrkomusikavd. vid stadens
musikhögsk. W. har bl. a. utg. Händeis
orgelkonserter och framträdde 1952 i tidskr. Musik
und Kirche med den polemiska uppsatsen ”Max
Regers Orgelschaffen kritisch betrachtet”, som
gav upphov till en livlig kyrkomusikalisk
diskussion.
Walchensee [va’l^anzé], alpsjö i Bayem,
nära Isar och gränsen mot Tyrolen; 803 m ö. h.;
16 km2; 192 m djup. N. om W. ligger Kochelsee,
600 m ö. h., och vid dess strand uppfördes 1918
—24 W.-kraftverket, som är ett av Tysklands
största vattenkraftverk för hög toppbelastning
(installerad maskineffekt 124,000 kW). Till
kraftstationen leda 6 mäktiga trycktuber nedför
sluttningen från den 200 m högre liggande
dammbyggnaden.
Walcheren [va’l^a-], ö i prov. Zeeland,
Nederländerna, den västligaste av öarna mellan
Scheldes mynningsarmar; 209 km2; 65,000 inv. ön
skyddas mot havet av dyner och dammar. Mitt
på W. ligger provinshuvudstaden Middelburg, vid
kusten bl. a. hamnstaden Vlissingen. Havsbad.
Järnväg till fastlandet på en damm över Sloe.
Sedan de allierade i sept. 1944 hade intagit
Ant-werpen, hindrade tyskarna sjöförbindelsen med
denna stad främst genom att hålla W. De
allierade landstego V11 på W. och hade 10/n erövrat ön.
Före dessa strider hade W:s fördämningar
sprängts av allierat bomb flyg, varvid det
inträngande vattnet vållade stora skador. Den svåra
stormfloden natten till V2 1953 översvämmade
även delvis W. och åstadkom betydande skador,
särsk. på öns s. ö. del.
Valda’j, Valdajhöjden, ry. Valdajskaja
vozvysjennost, ändmoränlandskap i n. v. delen
av ryska tafellandet ö. och s. ö. om Ilmensjön.
V. sträcker sig c:a 180 km i n. n. ö.-—s. s. v.
och bildar vattendelaren mellan Volga, Düna och
Ilmenbäckenets floder. V. har i allm. en höjd
av c:a 150 m ö. h.; högsta punkten ligger 322
m ö. h.
Walde, Otto Vilhelm, biblioteksman (f. 1879
8/io), fil. dr i Uppsala 1916, 2:e bibliotekarie vid
univ.-bibl. där 1910, i:e bibliotekarie 1919—44.
Bland W:s skrifter, som huvudsakl. behandla
bibl.-historiska förhållanden, märkas
”Storhetstidens litterära krigsbyten” (2 bd, 1916—20),
talrika uppsatser i Nordisk tidskr. för bok- och
bibi.-väsen samt den svenska bearbetningen av
Sv. Dahls bibl.-handbok (2 bd, 1924—31).
Wa’ldeck, förutv. furstendöme i Tyska riket,
mellan de preussiska prov. Westfalen och
Hes-sen-Nassau; 1,055 km2; 55,816 inv. (1925), 94%
protestanter. W. är ett skogrikt berg- och
backland (Hegekopf, 843 m ö. h.), vars huvudnäring
är jordbruk med boskapsskötsel. Huvudstad var
till 1929 Arolsen (6,000 inv. 1951).
Furstendömet W. har uppkommit ur ett sedan
1100-talet känt, sedan 1349 riksgrevligt grevskap;
dess besittningar uppdelades under medeltiden i
flera linjer men förenades åter under linjen
W a 1 d e c k-E i s b e r g, som 1631 även ärvt
grevskapet P yrm ont. 1712 blev W.
furstendöme, erhöll 1812 en författning, inträdde 1866
i Nordtyska förbundet, 1871 i Tyska riket. Från
1867 stod W. i starkt beroende av Preussen och
förenades, sedan det 1918 förvandlats till en
republik, 1929 med detta land.
Walde’ck-Rousseau [-roså’], Pierre Marie
René, fransk statsman (1846—1904), urspr.
advokat; medlem av deputeradekammaren 1879
—-89, senator fr. o. m. 1894. W. var
anhängare till Gambetta, inrikesminister först i
dennes ”stora ministär” (nov. 1881—jan. 1882)
och därefter i ministären Ferry (febr. 1883
—mars 1885). Då W. efter att ha
bekämpat general Boulanger för en tid lämnade
politiken, ägnade han sig helt åt sin ytterst
uppmärksammade advokatverksamhet, varunder han
försvarade F. de Lesseps och Eiffel i processerna
i samband med Panamåaffären. Efter
Dreyfus-affären bildade W., som framstod som en
samlande personlighet, en koalitionsministär (juni
1899—juni 1902), i vilken han själv var
inrikesminister. Dreyfusaffären började nu avvecklas.
Åtgärder vidtogos mot patriotligans propaganda.
I politiskt avseende opålitliga officerare
avlägsnades ur armén. Genom 1901 års föreningslag
underkastades f. ggn de katolska
kongregationer-na statlig kontroll. Ehuru 1902 års val
medförde en ytterligare framgång för W., avgick han nu,
främst av hälsoskäl.
Valdemar, furstar.
Sverige. 1) Valdemar Birgersson,
konung (d. 1302), son till Birger jarl, valdes
efter Erik Erikssons död till konung (1250).
Fadern handhade dock styrelsen till sin död 1266.
V. hade ej regerat länge, förrän han kom på
spänd fot med sina bröder Magnus och Erik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
