- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
929-930

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Sigurd - Vallinkoski - Wallinska skolan - Wallin-Åhlinska gymnasiet - Wallis - Wallis, John - Vallisneria, spiralört - Wallisöarna - Vallkärra - Wallman, Henry - Wallman, Uno - Wallmark, Pehr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

929

V allinkoski—Wallmark

930

1916, blev han 1924 intendent och ledare för
hög-reståndsavd. vid Nordiska museet, där han
uträttat ett betydelsefullt arbete som organisatör
och forskare. Hans ”Nordiska museets möbler från
svenska herremanshem” (3 bd, 1931—35) och en
av honom red. serie stilböcker från museet (1924
—26) vittna om hans eminenta förmåga att
levandegöra kulturhistoriskt material. Jämte S.
Erixon har han utg. ”Svenska kulturbilder” (6
bd, 1929—32, n. s., 6 bd, 1934—38). Sedan W.
1947 lämnat aktiv tjänst, har han fortsatt sina
betydelsefulla forskningar inom svenskt kulturliv
och publicerat dem dels i tidskr., dels samlade i
”Gångna dagars högreståndskultur” (3 bd, 1946—
—48) jämte den utförliga herrgårdsmonogr.
”Grönsö” (1952).

Va’llinkoski [-kåski], fors i floden Vuoksen,
Sovjetunionen; längd 120 m, fallhöjd 5,8 m. V.
ligger helt invid den nya riksgränsen inom det
område, som av Finland i freden i Moskva 1940
och vapenstilleståndet 1944 avträddes till
Sovjetunionen.

Wallinska skolan, Stockholm, grundades 1831
av Anders Fryxell under beskydd och medverkan
av J. O. Wallin, som givit skolan dess namn.
Efter hand utbyggdes skolan att omfatta 4
förberedande klasser, 8-klassig flickskola samt 4-årigt
latingymnasium med studentexamensrätt (från
1874). W. upplöstes 1939, varvid gymnasiet
sam-manslogs med Åhlinska skolans gymnasium till
Wallin-Ahlinska gymnasiet och kvarstannade i
W:s lokaler, medan flickskoleavd. uppgick i
Vasastadens kommunala flickskola. — Litt.: ”Till
sekelminnet. W. 1831—1931” (1931).

Wallin-Åhlinska gymnasiet, högre flickskola
i Stockholm med 4-årigt latin- och
realgymna-sium, bildades 1939 genom sammanslagning av
gymnasierna vid Wallinska skolan och Åhlinska
skolan.

Wa’llis, tyska namnet på Valais.

Wallis [æå’lis], John, engelsk matematiker
(1616—1703), prof, i geometri vid univ. i Oxford
1649. Han utvecklade en elementär
integrations-metod för att bestämma ytan inom en kroklinje
och förde därmed analysen ett viktigt steg framåt.
Vid denna metod införde han det efter honom
uppkallade uttrycket för n

2.2.4. 4. 6. 6...
2 . –––––––.

1.3.3.5.5.7...

Bland W :s mera uppmärksammade skrifter
märkas en systematisk framställning av läran om
de koniska sektionerna ur analytisk synpunkt samt
en sammanfattning av algebran.

Vallisnèria, s p i r ä 1 ö r t, en till fam.
dyblads-växter hörande, i tropiska och subtropiska länder
på bottnen av sötvattenssamlingar växande
flerårig ört med gräslika blad och små, enkönade
blommor. Hanblommorna lossna och simma på
vattenytan samt föras av vinden till
honblommorna. Dessa sitta på långa skaft och nå upp till
ytan, men genom att skaften rulla ihop sig
spiral-formigt dragas de efter befruktningen långt ned
i vattnet. V. odlas ofta i sötvattensakvarier.

Wallisöarna, fr. lies Wallis [i’l toali’s], ögrupp
NF XXI — 30

i s. v. Stilla havet, n. ö. om Fidjiöarna; 96 km2,
c:a 4,240 inv. W. bestå av huvudön Uvéa och 8
mindre öar, alla inom samma ringrev, och ha
sitt namn efter den engelske sjöfararen S. Wallis,
som upptäckte dem 1767. 1842 erövrades W. av
Frankrike.

Vallkärra, sn i Malmöhus län, Torna hd,
närmast n. om Lund, på den bördiga Lundaslätten ;
10,66 km2, 888 inv. (1955). 973 har åker; skog
saknas. Många handelsträdgårdar. Romersk
kyrka från 1200-talet, senare tillbyggd. Ingår i V.,
Stångby, Västra Hoby och Håstads pastorat i
Lunds stift, Torna kontrakt. Tillhör
storkommunen Torn.

Wallman, Henry, amerikansk-svensk
matematiker och radiotekniker (f. 1915 24/i), Ph. D.
vid Princeton Univ. 1937, assistant prof, i
matematik vid North Carolina Univ. 1940—41, vid
Univ. of Wisconsin 1941—42, sektionschef för
mottagaravd. vid det under 2:a världskriget
upprättade Radiation Laboratory vid Massachusetts
Institute of Technology, associate prof, där 1946
—48, gästprof. i teleteknik vid Chalmers tekniska
högsk. 1948; svensk medborgare 1954. W. har
lämnat betydande bidrag till utvecklingen av
mikrovågstekniken. Han har särsk. ingående
behandlat bredbandsförstärkning och eliminering av
störningar vid radiomottagning. Under senare år har
W. ägnat sig åt konstruktion av
matematikmaskiner och bl. a. konstruerat en elektronisk
integ-raltransformeringsmaskin, som tillåter en snabb
lösning av integralekvationer.

Wallman, Uno Herbert, målare (f. 1913 24/s).
W. är den bland de unga målarna från 1940-talet,
som fört den primitivt berättande och spontana
linjen från bl. a. läraren Sven Erixon vidare i
ett personligt färgsprakande och
allmogedekora-tivt stafflimåleri. Efter att ha prövat olika yrken
och bl. a. arbetat som yrkesmålare började W.
1936 vid Otte Skölds målarskola och studerade
1938—43 vid Konsthögsk. 1948 reste han som
Lindahl-stipendiat till Frankrike (”Hamnen i
Honfleur”). Han hämtar gärna sina motiv från
Småland. På ett trätak i Enköpings nya folkskola
utförde W. 1948—49 en dekorativ målning med
italienska motiv, och vid Årsta torg, Stockholm,
har han dekorerat en biograf och samlingslokal.

Wallmark, Pehr Adam, tidningsman (1777—
1858), student i Lund 1793, ingick 1799 som e. o.
amanuens vid Kungl. bibi, i Stockholm och var
1811—43 bibliotekarie och chef där. W.
förordnades 1809 till sekr. i kommittén för utarbetande
av ny tryckfrihetsförordning och fick 1816
kansliråds titel. — W. uppträdde tidigt som skald på
både svenska och latin, vann 1804 Sv. akad:s
andra pris för lärodikten ”Handen” och 1809 dess
stora pris för en ”Sång till finska arméens ära”.
W:s sentimentala novell ”Amalia, eller de finska
flygtingarne” (1808) blev högst populär. Han
uppsatte 1809 och utgav till maj 1813 tidningen
Journal för Litteraturen och Theatern, som vann
betydande avsättning och snart fick politisk färg.
W. gav x8io—-13 undervisning i svenska åt
kronprinsen Karl Johan och hans son prins Oscar.
Mest känd är W. som den akademiska skolans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 3 12:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free