Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valskvarn - Vals-les-Bains - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
941
V alskvam—V alsning
942
Valskvarn, spannmålskvarn, utrustad med
valsstolar. Se Kvarn.
Vals-les-Bains [vals-le-ba’], bad- och kurort i
dep. Ardèche i s. ö. Frankrike; c:a 4,000 inv. V.
är livligt besökt på gr. av sina talrika källor
med kolsyrehaltigt, alkaliskt vatten.
Valsning, arbetsförfarande vid bearbetning
huvudsakl. av metaller, varvid materialet
form-förändras mellan 2 el. flera mot varandra
roterande valsar.
Vid passagen mellan valsarna minskas det valsade
föremålets (vid varmvalsning benämnt heta)
tvärsnitt och formas i öppningen mellan valsarna under en
mot tvärsnittsminskningen svarande ökning av längden.
Valsarna bestå av gjutjärn el. stål. Vanl. äro de på
ömse sidor om mittpartiet, valsbanan, försedda
med cylindriska tappar för lagring och
kopplings-tappar el. k 1 ö v a r för inkoppling med muffar
till drivanordningen, om valsarna, som oftast är fallet,
äro drivna. Valsbanan har i regel cylindrisk form med
ytan slät el. försedd med runt om gående v a 1 s s p å r.
Släta valsar användas vid v. av plåt, band o. dyl.,
spårade el. ”kalibrerade” valsar vid v. till stångform.
Valsspåren svarvas el. slipas i 2 el. flera mot varandra
svarande valsar, så att de, då valsarna läggas mot
varandra, bilda en rad öppningar med minskande
tvärsektion. Vid v. bringas ämnet att passera en viss följd
av dyl. spår, motsv. en efter erfarenhet och
beräkningar konstruerad spårserie, vald så, att
materialet i varje passage el. stick undergår en lämpligt
avpassad formförändring fram till den önskade slutliga
formen. Vanliga former på spår för den första delen
av v., då man främst vill sträcka ut metallen i
längdriktningen, äro platt-, diagonal- (spetskant- och
fyrkant-) och ovalspår (se fig. 1). De sista spåren i en
serie närma sig stegvis till den slutliga formen. Vid v. av
balkar, räls o. a. mera oregelbundna sektioner kräves
tillformning i en lång följd av speciellt formade spår. —
Valsarna lagras på sina tappar i valsstolar av
gjutjärn el. gjutstål, försedda med
inställningsanord-ningar för valsarna och dimensionerade så, att de förmå
upptaga det vid v. rådande, till 10- el. 100-tals ton
uppgående valstrycket. 2 valsstolar med däri
lagrade valsar kallas ett stolpar. Ett valsverk
består av ett el. flera sammanhörande stolpar med
tillhörande drivanordning, vanl. elektrisk motor med el.
utan svänghjul. Efter antalet valsar och deras
anordning skiljer man mellan olika valsverkstyper. De
vanligaste äro duovalsverk med 2,
triovalsverk med 3 och kvartovalsverk med 4 över
varandra liggande valsar (se fig. 2). Vidare finnas
valsverk med 6 och flera valsar samt olika slag av
specialvalsverk med särskilt formade och anordnade valsar. V.
sker i en riktning el. fram och tillbaka. I triovalsverk
valsas i ena riktningen mellan under- och mellanvalsen,
i den andra mellan över- och mellanvalsen. I
andra valsverkstyper valsas fram och tillbaka genom
Fig. 1. Vanliga former för valsspår.
a och b platt- och stukspår, c kvadrat- och ovalspår.
Fig. 2. De vanligaste valsverkstyperna.
a duovalsverk, b triovalsverk, c kvartovalsverk, d
ringvalsverk, e sexvalsverk, f y-valsverk, g tjugovalsverk.
reversering, d. v. s. rotationsriktningen omkastas.
Re-versibla duovalsverk användas vanl. för v. av grovt
material. Vid v. av tunna sektioner, framför allt vid
kallvalsning, blir valstrycket stort. Då valstrycket
minskar, om liten valsdiameter användes, strävar man
att använda klena valsar. För att förhindra, att dessa
böjas på gr. av trycket, stödas de av grova s. k.
stöd-valsar. Göt- och grovvalsverk användas för
utvalsning av göt till ämnen och grova färdigprodukter,
m e d i u m-, f i n- och trådvalsverk för v. av
ämnen till medelgrova och klenare färdigprodukter i
stångform, resp, tråd, vilken senare efter v. upplindas
på en h a s p e 1 i ringar. Anslutet till mediumverk har
man ofta även ett s. k. u n i v e r s a 1 v e r k för v.
av ett brett plattstål. Verket har ett stolpar med 2
horisontella valsar och efter detta ett stolpar med 2
vertikala valsar, som arbeta mot plattstålets kanter. Andra
vanliga valsverkstyper äro band-, tunnplåt-,
g r o v p 1 å t-, räls- och balkvalsverk. Bland
specialvalsverken äro rörvalsverken de viktigaste. Till
dessa höra hålningsverk med koniska el.
skivfor-miga valsar. I dessa hålas ett massivt ämne till ett
rörämne med stor väggtjocklek. Nedvalsning av rörämnet
till färdiga rör sker sedan i duovalsverk med rundspår
el. s. k. p i 1 g r i m s v a 1 s v e r k. Detta senare har
excentriska valsar och arbetar stegvis. V. sker vanl.
över en dorn, fasthållen av en stång. Dornen ger hålet
rätt form och dimension. Pilgrimsverk användas även
för manufakturarbeten, ss. tillverkning av grepar o. dyl.
Specialvalsverk finnas vidare för tillverkning av
skiv-hjul och hjulringar till järnvägsvagnar och även för v.
av kätting m. m. De olika stolparen i ett valsverk äro
i allm. placerade bredvid varandra, bildande en
valsträn med sammankopplade valsar. Valsgodset
manövreras därvid för hand el. med lyft- och
åkbord, rullbanor o. a. mekaniska
hjälpanord-ningar för förflyttning mellan varje passage. I
trådvalsverk och finvalsverk har man dock i regel på den
ena sidan av verket automatiskt verkande
omföra-r e, som föra in trådändan i nästföljande spår, och v.
sker där samtidigt i flera efter varandra följande spår,
mellan vilka tråden bildar slingor. I moderna
trådvalsverk sker v. helt automatiskt. Kontinuerlig v.
har särsk. under senare år fått stor användning för v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
