Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 43-44 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varv (skeppsvarv, båtvarv) - Varv (socken i Skaraborgs län) - Varv (socken i Östergötlands län) - Warwick (stad) - Warwick (titel) - Warwick, Richard Neville - Warwickshire - Varvig lera - Varv och Styra - Varvräknare - Varvsamiral - Varvschef - Varvsdepartement - Varvsflugor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oceangående last-, passagerar- och tankfartyg
finnas 1954 17 st. i Sverige (se tab.). Härförutom
finnas i Sverige ett ung. lika stort antal v. för
byggnad av färjor, slupar o. s. v. samt ett stort
antal båtvarv. — Den största svenska flytdockan i
Sverige, levererad 1954 till Götaverken, har en
lyftförmåga av 28,000 ton och kan därmed
användas för torrsättning av t. ex. tankfartyg på
upp till 45,000 ton dw. Enl. statistiken från Lloyd’s
Register of Shipping (som dock ej innefattar
uppgifter rörande Ryssland o. s. v.) svarade svenska
v. vid medio av 1954 för c:a 7,4% av världens
för oceanfart avsedda tonnage under byggnad och
intog därmed 4:e platsen bland skeppsbyggande
länder.

Varv, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, v. om
Tidaholm; 11,72 km², 293 inv. (1955). Omfattar
ö. delen av Varvsberget (312 m ö. h.) samt
slättbygden därinvid. 428 har åker. Kalkbrott. Kyrkan
uppf. 1861. Minnessten över slaget vid Gestilren
(se d. o.). Ingår i V:s, Kungslena och Hömbs
pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt. Tillhör
stor kommunen Dimbo.

Varv, sn i Östergötlands län, Aska hd, på den
bördiga Östgötaslätten, strax n. om Skänninge;
20,69 km², 579 inv. (1951). Utgör sedan 1952 tills.
m. Styra en församling, Varv och Styra
(se d. o.).

Warwick [ωå’rik], huvudstad i Warwickshire,
mell. England, vid Severns biflod Avon; 15,350
inv. W., som uppstått vid en på 900-talet anlagd
borg, har många medeltida byggnader. Det nuv.
W. castle, en av landets ståtligaste feodalborgar,
härstammar från 1300—1400-talen. Dessutom
märkas den gotiska kyrkan S:t Mary’s, nyuppförd
efter brand 1694.

Warwick [ωå’rik]. Earl of, engelsk adelstitel,
buren inom flera frejdade släkter, ss. Beauchamp,
Neville, Dudley och (sedan 1759) Greville. Bland
kända titelinnehavare märkes den för sitt försök
att 1562 med vapenmakt bistå hugenotterna i Le
Havre bekante Ambrose Dudley (d. 1590),
Earl of W. 1561.

Titelns mest ryktbare innehavare är Richard
Neville (1428—71). I ”rosornas krig” (se
England, sp. 706) spelade han en framträdande
roll först på Yorkpartiets sida, medverkade till
att besegra och fängsla Henrik VI, uppsatte 1461
den unge Edvard IV på tronen och var under
dennes första tre regeringsår den verklige
regenten. Han slöt sig emellertid snart till Edvards
missnöjde bror hertigen av Clarence och gjorde
1469 uppror mot Edvard men måste 1470 fly till
Normandie. Sedan han utverkat franskt stöd,
återkom han på hösten s. å. till England, befriade
den fångne Henrik VI ur Towern och återtog
efter dennes återuppsättande på tronen makten,
dock endast för att följ. år förlora den, då han
vid Edvard IV:s återkomst stupade i slaget vid
Barnet. W. har fått tillnamnet ”kungamakaren”,
ävensom the last of the barons, ”den siste
baronen”.

Warwickshire [ωå’rikʃ(i)ə], grevsk. i s. v.
England, kring Severns biflod Avon; 2,528 km²,
1,860,874 inv. (1951); huvudstad: Warwick. W.
är starkt industrialiserat, särskilt i n. v., där
grevsk. omfattar Birmingham och en del av dess
fabriksdistrikt (Black country).

Varvig lera, utpräglat periodisk avsättning av
inbördes skarpt begränsade småserier av sand-,
mjäl- och lerskikt alltefter växlande vattenmängd
hos det vattendrag, som medfört avlagringen, samt
olika färg
alltefter materialet.
I mån av
starkare ström i
smala
dalfjordar, ss. i
Norrland, el. vid
isälvarnas mynning övergår v.
till varvig
mjäla el. varvig
sand. Varvens
tjocklek
närmast
isälvsmynningen kan vara
över 1 m för
att 1 km längre
ut nedgå till
omkr. 1 dm, på
5 km avstånd
till några få
cm och efter
hand till mindre
än 1 mm.
Lerans halt av
finslam växlar också mycket alltefter de
bergarter, från vilka dess material
härleder sig. Är detta kalkhaltigt, kallas leran varvig
märgel. Den senkvartära svenska tidskalan har
tillkommit genom sammanställning och
hopräkning av varvserier tvärsigenom hela landet. Jfr
De Geer, sp. 517.

Varvig lera i S:t Eriks tegelbruks lertag vid Uppsala. Skärningen, som är c:a 1,5 m hög, omfattar 60 år (från år —721 till år —780 i De Geers geokronologiska skala).

Varv och Styra, församling, omfattande Varvs
och Styra socknar i Östergötlands län; 32,88 km²,
823 inv. (1955). Kyrkan, i Varv, är byggd 1862.
Bildar med Ekebyborna och Ask ett pastorat i
Linköpings stift, Aska kontrakt. Tillhör
storkommunen Aska.

Varvräknare, mek., se Takometer.

Varvsamiral, den av amiralerna i
Amiralitetskollegium, som hade närmaste tillsyn över
örlogsvarvet i Karlskrona, sedermera (under 1800-talet)
benämnd varvschef.

Varvschef, chef för örlogsvarv. V. står i
militärt hänseende under chefen för det marindistrikt,
som varvet tillhör, och i ekonomiskt hänseende
under Marinförvaltningen. Till v. i Göteborg kan
endast förordnas sjöofficer.

Varvsdepartement, före 1/7 1945 benämning på
de organisatoriska enheter, på vilka verksamheten
vid örlogsvarven var fördelad (art.-, ekipage-,
ingenjörs-, mindep. m. fl.).

Varvsflugor, Lymexylonidae, fam. bland
skalbaggarna, omfattande långsträckta, mjuka former
med smala täckvingar och korta, sågade el.
kamlika antenner. Larverna ha första
mellankroppsleden puckellikt ansvälld och bakkroppsspetsen långt
och spetsigt utdragen. Två svenska arter finnas:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>