Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wealdenformationen (wealden) - Webb, Sidney och Beatrice - Weber (Wb) - Weber, Carl Maria von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Webb—Weber
104
Sidney och Beatrice Webb.
kes den finkorniga Deistersandstenen i
närheten av Hannover i Deisterbergen, som har
fått stor användning som byggnadssten (bl. a. i
Kölner domen).
Webb [(oe’b], makarna Sidney James (1859
—1947) och Beatrice, f. Potter (1858—1943),
engelska socialpolitiker och ekonomer. Sidney
W. började sin bana som tjänsteman i Londons
kommunalförvaltning och i kolonialdep. 1881—
91. Beatrice W. ägnade sig tidigt åt sociala
studier samt skrev en uppmärksammad
framställning av kooperationens historia. Med
äktenskapet 1892 inleddes mellan dessa båda ett livslångt
samarbete på det praktiskt sociala fältet och i
författarskap. Båda makarna räknades bland de
tidigaste medl. av Fabian Society och delade
denna förenings evolutionära syn på
samhällsutvecklingen. Ett praktiskt verksamhetsfält för
denna samhällssyn fick Sidney W., då han 1892
invaldes i Londons grevskapsråd. — Det
gemensamma författarskapet inleddes med ”The
his-tory of trade unionism” (1894) och ”Industrial
democracy” (1897). Därefter följde i 10 dir
det jättelika verket ”The history of local
govern-ment in England” (1898—1929), en detaljerad
skildring av den lokala självstyrelsen. I det
engelska fattigvårdsväsendets historia ha makarna
W. själva spelat en avsevärd roll främst genom
Beatrice W:s deltagande i
fattigvårdskommissio-nens arbete 1905—09. Stort uppseende väckte
den reservation till kommissionsmajoritetens
beslut, som formulerats av makarna W. och gått
till eftervärlden under namnet ”The minority
report”. I denna hävdas med skärpa
nödvändigheten att avskaffa fattigvårdssystemet och ersätta
det med preventiv, specialiserad behandling av
hjälpfallen till förhindrande av deklassering. —
Efter kriget började makarna W. alltmera
orientera sig åt det praktiskt politiska arbete, som
företrädes av Labour Party. Vid sidan av
forskningsarbetet ägnade de sig åt författarskap av
programmatiskt och propagandistiskt innehåll.
Bl. a. utgåvo de ”The decay of capitalist
ci-vilization” (1923). Sidney W. ställde 60-årig upp
vid parlamentsvalen 1922 och invaldes av
gruvarbetarna i Seaham med överväldigande
majoritet. Jan.—nov. 1924 var han handelsminister.
1929 adlades han Lord P a s s f i e 1 d och blev
minister för kolonierna i MacDonalds ministär.
Då den nationella regeringen 1931 bildades,
förblev W. partiet trogen och drog sig
desillusionerad ur politiken. Ehuru avgjorda motståndare
till diktaturens styrelseform, attraherades
makarna W. likväl av uppbyggnadsarbetet i
Sovjetunionen. Sina erfarenheter av sovjetsystemet
ha de offentliggjort i ”Sovjet communism: a new
civilisation?” (1935). — Beatrice W. utgav ”My
apprenticeship” 1926, och hennes ”Diaries”
utgavs av Margaret I. Cole 1952. — Litt.: M. A.
Hamilton, ”S. and B. W.” (1933); Margaret
Cole, ”The Webbs and their work” (1949).
Wèber, förk. Wb. 1) Tidigare elektrisk
ström-styrkeenhet. Den var 10 ggr större än den
praktiska strömstyrkeenheten, 1 A, d. v. s. 1 Wb =
10 A.
2) Numera enhet för magnetisk flux i
Giorgi-systemet; w. är den magnetiska flux, som i ett av
det magnetiska flödet omslutet lindningsvarv
ger upphov till en elektromotorisk kraft av 1 V,
om den på 1 sek. likformigt avtager till fluxen
noll. W. är i detta system även enhet för
magnetisk polstyrka.
Weber, Carl Maria von, tysk tonsättare
(1786—1826). Såsom son till en resande
teaterdirektör förde W. under sin ungdom en
kringflackande tillvaro.
Bland hans lärare
voro Michael Haydn i
Salzburg och abbé
Vogler. W. blev
redan vid 18 år
teaterkapellmästare i
Bres-lau, fick 1813 en
likartad befattning i Prag.
1816 slog han sig ned
i Dresden som
organisatör och initiativrik
ledare av operascenen
där och ingick
äktenskap med
sångerskan Caroline Brandt.
Där komponerade han sina förnämsta verk. Han
avled i lungsot i London, där han ehuru
dödssjuk, dirigerat de första föreställningarna av
”Oberon”. — W. gjorde sin förnämsta insats
inom operan. Bland hans tidigare verk är
enaktaren ”Abu Hassan” (1811). Hans genombrott
skedde 1821, då han komponerade musikinlägg
till zigenardramat ”Preciösa” samt ”Der
Frei-schütz”. I främsta rummet genom det senare
oerhört framgångsrika sångspelet skapades en
nationellt romantisk operastil; ”Friskyttens” för
sin tid nya tonspråk utmärkes av tyskt folklig
melodik, svärmisk och mystisk naturpoesi och
målande instrumentering. Med ”Euryanthe” (1823)
åstadkom W. en genomkomponerad opera, som
äger betydande musikaliska skönhetsvärden men
vars svaga, riddarromantiska text hämmade
kompositören. Ej heller för sin sista, orientaliskt
sagoromantiska opera, sångspelet ”Oberon”
(1826), fick W. en för dramatisk helhetsverkan
gynnsam libretto, men även här fann han
inspi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
