Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weber, Carl Maria von - Weber, 1. Ernst Heinrich - Weber, 2. Wilhelm - Weber, 1. Max - Weber, 2. Alfred - Weber, 3. Marianne - Weber-Fechnerska lagen - Veberöd - Webster, Jean - Webster, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
105
W eber—W ebster
106
rerat romantiska toner. — W:s förnämsta
orkesterverk äro hans uvertyrer till nämnda operor,
”Jubelouverture” m. fl. Själv en betydande
pianist, komponerade han briljant och schvungfull
pianomusik, däribland ”Concertstück”, sonater,
rondos, polonäser och valsen "Aufforderung zum
Tanz”, vidare manskörer, konserter för olika
instrument samt kammar- och vokalmusik av
skilda slag. — Biogr. av W:s son Max Maria
v. W. (3 bd, 1864—66; ny uppl. 1912), J. Kapp
(5:e uppl. 1931) och B. Enberg (1945).
Weber. 1) Ernst Heinrich W., tysk
ana-tom och fysiolog (1795—1878), e. o. prof. i
Leipzig i jämförande anatomi 1818, prof. i
anatomi 1821, därjämte i fysiologi 1840, en av den
moderna fysiologiens grundläggare, känd framför
allt för sina sinnesfysiologiska undersökningar,
vilka ledde till uppställandet av den s. k.
webers-ka lagen (se Psykofysik).
2) Wilhelm Eduard W., den föreg:s bror,
fysiker (1804—91). Han blev prof. i fysik i
Göttingen 1831, avsattes 1837 jämte sex andra
professorer på grund
av sin protest mot
författningens
upphävande, blev 1843 prof.
i Leipzig och 1849
åter i Göttingen. Han
var i Göttingen Gauss’
medarbetare i det
storslagna arbetet
”Resul-tate aus den
Beobacht-ungen des
magnetisch-en Vereins von 1836
—1841” (6 bd och 3
atlaser, 1836—43).
Det innehåller
beskrivning på många
av W. uppfunna metoder och apparater (ss.
jord-induktorn). 1840 föreslog han de absoluta
elektromagnetiska måtten. Till hjälp vid
observationerna införde Gauss och W. redan 1833 elektriska
telegrafsignaler. I d. I av sina
”Elektrodyna-mische Massbestimmungen” (1846) uppställde
W. Webers elektriska grundlag, som
skulle innefatta i sig både de elektrostatiska och
de elektromagnetiska fenomenen. Maxwells teori
gav dödsstöten åt W:s grundlag, men denna har
dock icke varit utan betydelse.
Wèber. 1) M a x W., tysk nationalekonom,
sociolog och filosof
(1864—1920), prof. i
Freiburg i.Br. 1894,
i Heidelberg 1897, i
München 1919, utgav
jämte E. Jaffé
Ar-chiv für
Sozialwissen-schaften från 1904.
W. utövade ett
kritiskt och stimulerande
inflytande på snart
sagt all
kulturvetenskap genom att
hänsynslöst yrka på en
av politiska och
so
ciala värderingar obunden forskning. Hans
veten-skapsteoretiska och metodologiska åsikter äro
framlagda i Gesammelte Aufsätze zur
Wissen-schaftslehre” (1922, 2:a uppl. 1951), hans
sociologiska kategori- och typlära i ”Wirtschaft und
Gesellschaft” (d. 3 i den av W. planerade
”Grundriss der Sozialökonomik”, 1921—22, 2:a
utvidgade uppl. 1925). — W :s 1904 publicerade
avh. ”Die protestantische Ethik und der Geist
des Kapitalismus” blev utgångspunkten för den
följande epokens försök att universalhistoriskt
bestämma och förklara den moderna västerländska
kulturens egenart.
2) Alfred W., den föreg :s bror,
nationalekonom, sociolog (f. 1868), prof. vid Prags tyska
univ. 1904, i Heidelberg 1907. W. är banbrytare
inom lokaliseringsteorien (”Über den Ståndort
der Industrien”, 2 bd, 1909—22; eng. övers.
1929; ”Industrielle Standortslehre”, i ”Grundriss
der Sozialökonomik”, 6, 1914).
3) Marianne W., f. Schnitger, de föreg :s
kusinbarn, 1893 g. m. W.i), en av den tyska
kvinnorörelsens förgrundsgestalter (1870—1954).
W. skrev ”Ehefrau und Mutter in der
Rechtsent-wicklung” (1907), blev 1919 ordf, i Bund
deut-scher Frauenvereine och ägnade sig efter makens
död dels åt förvaltningen och utgivningen av
hans litterära kvarlåtenskap och författandet av
hans biografi, dels åt kvinnorörelsen, vars
problem hon behandlade i tal och skrifter.
Wéber-Fechnerska lagen [fä’k-], se
Psykofysik.
Veberöd. 1) Sn i Malmöhus län, Torna hd,
på Romeleåsens sluttningar, c:a 20 km s. ö.
om Lund; 40,44 km2, 1,518 inv. (1955). 2,072
har åker. Kyrkans kärnparti är medeltida.
Ingår i Vombs och V :s pastorat i Lunds stift,
Torna kontrakt. Utgör tills. m. Vomb och
Silv-åkra storkommunen Veberöd; 96,43 km2; 2,133
inv. (1955)-
2) Municipalsamhälle (sedan 1919) i V.i) vid
Malmö—Simrishamnsbanan; I,s4 km2, 787 inv.
(1955), vartill kommer åtskillig
förortsbebyggel-se utanför municipalsamhällesgränsen, särsk.
längs Sjöbo- och Lundavägarna, varför tätorten
totalt har 1,030 inv. (1951). Viktigt
handels-centrum för kringliggande kommuner; banker,
provinsialläkare och distriktsveterinär. Industrien
domineras helt av tegelbruken.
Webster [coe’bsta], Alice Jane (Jean)
Chandler, amerikansk författarinna (1876—1916).
Hon vann internationell popularitet med några
böcker om kvinnlig och manlig ungdom, skildrad
med humor och medkänsla. Hennes mest bekanta
bok är ”Daddy-Long-Legs” (19x2; sv. övers.
”Pappa Långben”, 1916).
Webster [æe’bsto], John, engelsk dramaturg
(omkr. 1580—omkr. 1624). Om hans liv vet man
nästan intet. Med Dekker skrev han ”Westward
Ho” (1605), en kvick skildring ur Londonlivet.
Först sorgspelen ”The white devil” (spelad trol.
1611; tr. 1612; sv. övers, av T. Hedberg i
”Världslitteraturen”, bd 3, 1902) och ”The
dutch-esse of Malfy” (spelad trol. 1613; tr. 1623) visa
W:s egenart; de ha karaktärsteckning och patos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
