Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wedekind, Frank - Vedel, 1. Anders Sörensen - Vedel, 2. Valdemar - Wedel, 1. Nils - Wedel, 2. Alice - Wedel Jarlsberg, släkt - Wedel Jarlsberg, 1. Herman - Wedel Jarlsberg, 2. Frits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
113
Vedel—Wedel Jarlsberg
114
”Musik” (1908), ”Franziska” (1911) och
”He-rakles” (1917). Under 1920-talet var W. en av
de mest spelade dramatikerna i Tyskland.
Vedel. 1) Anders S örensen V., dansk
historiker (1542—1616). Efter studier i Tyskland
blev V. 1568 slottspräst i Köpenhamn. 1575
utkom hans fria övers, av Saxos krönika, utförd
med stor språklig talang. Han utgav 1591 100
danska folkvisor, en av de viktigaste samlingarna
av detta slag.
2) Valdemar V., litteraturhistoriker och
kritiker (1865—1942), fil. dr 1890 (”Studier over
guldalderen i dansk digtning”), doc. 1895, e. o.
prof. 1911, prof. i allmän litteraturhistoria 1918
—33, allt vid Köpenhamns univ.; red. för
Tilskue-ren 1901—07. Som ung deltog V. i polemiken
mot den naturalistiska livssynen och ivrade
under 1890-talet för innerlighet, humanism och
kul-turtro i en rad inlägg, av vilka de förnämsta
omtryckts i saml. ”Menneskelighed” (1920). Som
litteraturhistoriker framträdde V. som en lärd,
mångsidig och produktiv forskare, bl. a. med
”Svensk romantik” (1894), en bok om Holger
Drachmann (1909), en rad kulturpsykologiska
studier, bl. a. ”Renæssancens frembrud” (1922; sv.
övers. 1927) och ”Höjrenæssancen” (1923; sv.
övers. 1927) samt en serie undersökningar över
franska 1600-talets förf.
Wedel. 1) Nils Adolf W., målare och
grafiker (f. 1897 V2). W:s dekorativa bildstil bygger
på kubistiska och surrealistiska element. Under
1940-talet
utvecklades hans
mest renodlat
abstrakta,
ara-beskartade stil.
W :s
materialintresse har
bl. a. drivit
honom att
utex-perimentera en
ny
vaxmål-ningsteknik, na-wax, och i
denna teknik har
han utfört bl. a.
sin mest
kända väggmålning, trappdeko-rationen i Norrköpings museum (fullbordad
1946). Han är
sedan 1938 verksam som lärare vid Slöjdfören:s
skola i Göteborg och har i samband därmed
arbetat med bokomslag och bokutsmyckning. Han
har på senare år även sysslat med
scendekorativa uppgifter.
2) Alice W., f. Wallén, den föreg:s hustru,
textilkonstnärinna (f. 1900 16/s). W. har
framträtt som Sveriges främsta batikkonstnärinna (se
bild vid Batikfärgning) och har i denna teknik
bl. a. utfört dekorativa kompositioner efter
makens kartonger.
Wedel Jarlsberg, norsk gren av den uradliga
Nils Wedel: Gungstolen.
Nawaxmålning, 1937.
släkten Wedel från Holstein, påvisbar 1212, sedan
omkr. 1240 feodaladel i Pommern. Gustav
Wilhelm von Wedel (1641—1717) blev
1684 länsgreve till Jarlsberg och var från 1699
kommenderande general i Norge. Han var
stamfader till grenen W.
1) Johan Caspar Herman W., greve,
statsman (1779—1840). Han blev 1803 assessor
i finanskassadirektionen, 1806 amtman i
Buske-rud. 1807 övertog W.
ledningen av
provian-teringsväsendet, for
under stora faror
gång på gång mellan
Jylland och Norge
och bidrog kanske
mer än någon annan
att rädda Norge från
hungersnöd. 1808
deltog han i fälttåget
mot Sverige och blev
s. å. led. av
regerings-kommissionen. Efter
revolutionen i
Sverige önskade W. en
förening mellan Nordens tre riken under
Fredrik VI, som dock ogillade planen; W.
närmade sig då de oppositionella kretsarna i Sverige.
Samtidigt blev han den ledande i Selskabet for
Norges vel och hade bl. a. en betydande andel i
upprättandet av det nya norska univ. 1811. Han
utträdde 1810 ur regeringskommissionen och
lämnade 1813 även amtmansämbetet. 1814 var han led.
av riksförsamlingen på Eidsvoll, där han fick
stort inflytande på grundlagens utformande;
han tillhörde den minoritet inom
riksförsamlingen, som önskade förening med Sverige.
Som led. av urtima stortinget 1814 var han
medlem av det utskott, som förhandlade med
den svenske kungens sändebud. I den första
norska regeringen efter unionens ingående blev
W. finansminister; i denna egenskap blev han
1821 åtalad inför riksrätten men fullständigt
frikänd. W. tog nu avsked och ägnade sig
länge åt förvaltningen av sina gods men var
medlem av stortinget 1824, 1827, 1828 och
1830. Från 1836 till sin död var han ståthållare
i Norge. — Monogr. av Y. Nielsen (3 bd,
1901—02).
2) Frederik (F r i t s) Hartvig Herman W.,
sysslings sonson till W.i), frih., diplomat och
politiker (1855—1942), jur. kand. 1879, i
diplomattjänst s. å., svensk-norsk minister i Madrid
1891—97 och 1902—05, efter
unionsupplösning-en norsk minister i Paris 1906—30, jämväl i
Madrid 1906—21. W. har vid flera tillfällen
spelat en framträdande roll, spec. under
unions-krisen 1905, då han bl. a. var den provisoriska
regeringens sändebud i Köpenhamn i och för
anbudet till prins Carl (Håkon VII). Som
minister i Paris intog han en synnerligen
framskjuten ställning ocb har stor andel i
Norges förvärv av Spetsbergen. Memoarverket
”Reisen gjennem livet” (1932) avspeglar på ett
karakteristiskt sätt W :s raska beslutsamhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
