Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wedel Jarlsberg, 2. Frits - Vedens härad - Vederdöpare - Vedergällningsrätt - Vedergällningsteori - Vedergällningsvapen - Vederhäftighet - Vederlag (byggnadskonst) - Vederlag (juridik) - Vederlagshemman - Vedermäle - Vederslöv - Vedettbåt - Vedevåg - Vedflugor - Wedgwood, 1. Josiah - Wedgwood, 2. Thomas - Vedram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
115
Vedens härad—Vedram
116
starka självkänsla. Sina insatser vid
unionsupp-lösningen har han skildrat i ”1905. Kongevalget”
(1946).
Vedens härad i Älvsborgs län, n. och v. om
Borås, en del av Sjuhäradsbygden, omfattar
socknarna Fristad, Borgstena, Tämta, Vänga,
Breda-red och Sandhult. V. tillhör Borås fögderi och
Borås domsaga (tingsställe: Borås).
Veder döpare, se Anabaptister.
Vedergällningsrätt, se lus 21).
Vedergällningsteori, se Straffteori.
Vedergällningsvapen (ty. Vergeltungswaffe’),
av tyskarna använd benämning på två olika
robotbomber, Vi och V2, vilka under 2 :a
världskrigets slutskede insattes mot de allierade, främst
England, som vedergällning för luftoffensiven
mot den tyska hemorten. Båda äro s. k.
fjärro-botar med en maximal flygsträcka (skottvidd) av
c:a 260, resp. 320 km. Totala antalet nedslag av Vi
i själva London var c:a 2,350, varvid c:a 6,000
personer dödades och c :a 18,000 svårt skadades.
Omkr. 170,000 hus förstördes och c :a 800,000
skadades. I förhållande till den gjorda insatsen kan
skadegörelsen betraktas som mycket omfattande.
Sammanlagt avlossades c:a 1,100 V2-bomber mot
London och 2,500 mot mål på kontinenten. Ung.
500 bomber träffade själva London, och de totala
förlusterna, som vållades av V2, uppgingo till c:a
2,700 dödade och c :a 6,500 svårt skadade. De sista
V2-bomberna avskötos 27/s 1945. Med hänsyn till
sin låga ”nyttiga last”, 1,000 kg, och därmed
relativt begränsade verkan måste V2 vid
användning av vanliga sprängämnen betraktas som ett
synnerligen dyrbart vapen. Avsikten torde dock
ha varit att använda V2 för atombomber. — Jfr
Raketdrift, Raketmotor, sp. 725, Reaktionsdrift,
sp. 787 f. och Robotvapen.
Vederhäftighet, jur., en sådan ställning i
för-mögenhetshänseende, att personen i fråga är i
stånd att uppfylla sina ekonomiska åtaganden.
Uttrycket brukas särsk. vid borgen samt om
aspi-rant på kronoarrende. Vissa myndigheter utfärda
efter inhämtade upplysningar bevis om v.
Vederlag, byggn., byggnadsdel, som stöder
och uppbär ett valv el. annan
byggnadskonstruk-tion, vilken utövar tryck såväl nedåt som åt
sidorna.
Vederlag, jur. Den allmänna betydelsen av v.
är ekonomisk ersättning för en prestation. I en
speciell betydelse användes termen inom
familjerätten för att beteckna en ersättning, som vid
bodelning utgår till ena maken för att upphäva
en förlust, som denne eljest skulle lida, t. ex. på
gr. av att den andra maken vanvårdat sin
ekonomi. Vidare användes termen v. inom familjerätten
även för att beteckna egendom, som genom byte
el. på annat sätt trätt i stället för makes enskilda
egendom och därför själv skall vara enskild.
Vederlagshemman, hemman, som vid j
ordabyte bekommits i vederlag.
Vedermäle, jur. Om någon anträffas på bar
gärning under olovlig jakt el. fiske på annans
område, får jakt-, resp. fiskerättens innehavare,
vårdare el. deras folk fråntaga vederbörande jakt-
el. fiskredskap, hundar el. båt som ”vedermäle
och pant” för att därmed ha ett bevismedel.
Motstånd vid fråntagandet av v. är belagt med böter
el. frihetsstraff.
Vederslöv, sn i Kronobergs län, Kinnevalds
hd, i den småkuperade skogsbygden strax s. v.
om Växjö; 54,34 km2, 730 inv. (1955). 929 har
åker. Nya kyrkan uppf. 1879. Även väl
bibehållen medeltidskyrka. Ingår i V :s, Dänningelanda
och Tävelsås pastorat i Växjö stift, Kinnevalds
och Norrvidinge kontrakt. Tillhör storkommunen
Mellersta Kinnevald.
Vedettbåt, lätt stridsfartyg på högst 250—300
ton deplacement, utrustat med sjunkbomber,
minsvep m.m. och avsett för bevakningstjänst,
ubåts-jakt och minsvepning.
Vedevåg, brukssamhälle i Linde kommun i
Västmanland, vid ett utbyggt fall i Arbogaåns
biflöde Fröviån, 8 km s. om Lindesberg; 930 inv.
(1951). Vedevågs bruk nämnes som gammalt
redan 1539 och ägdes 1627—31 av L. De Geer och
senare av bl. a. släkterna Preuss (Ehrenpreuss),
Hallencreutz, Cederborgh och Spar re; sedan 1922
tillhör det Wedevågs bruks a b. (c:a 300
arb.), som i V. driver järnmanufakturverk med
mekanisk verkstad, verktygsfabrik, färg- och
fer-nissfabrik, sågverk och skaftfabrik. Herrgårdens
huvudbyggnad, som numera användes som
tjänstemannamäss och hotell för brukets gäster,
uppfördes 1794 och tillbyggdes 1900. En kvarstående
flygel av den äldre, 1637 uppförda
bruksherr-gården innehåller bruksmuseum. V :s brukskyrka
uppfördes 1837.
Vedflugor, Xylopha’ glade, en till gruppen
Bra-chycera av ordn. tvåvingar hörande familj, vars
larver leva under barken av träd, där de livnära
sig av andra insektlarver, icke minst
barkborr-larver.
Wedgwood [<ye’d?(ood]. 1) Josiah W.,
engelsk keramiker (1730—95). W. fick 1759 egen
fabrik, där han lyckades experimentera fram ett
lättare och fastare gods, det gräddfärgade
(queen’s ware), typen för den s. k. fajansen el.
flintporslinet. Jämte den fina fajansen tillverkade
W. efterbildningar av japanskt stengods och
studerade antika förebilder. Han anlade i samverkan
med köpmannen Th. Bentley i närheten av
Stoke-on-Trent i Staffordshire den fabrik, som sedan
under namnet Etruria vann stort rykte (1769).
Där tillverkades bl. a. det helsvarta, i massan
färgade basaltgodset (egyptiern warej, det
röda godset, en efterbildning av det japanska
s. k. bücarogodset, terrakotta, avsedd att
efterlikna agat, jaspis, marmor, por fyr o. a.
sten-arter, samt slutligen, efter 1775, j
aspergodse t, det mest fulländade av alla, en fin,
halvgenomskinlig, ytterst plastisk och för färgning
mottaglig massa. — Se bild 9 å pl. vid Porslin.
— Litt.: Monogr. av J. Wedgwood (1915).
2) Thomas W., den föreg :s son, keramiker
(1771—1805). W. gjorde en insats i fotografiens
utveckling, se Fotografi, sp. 893.
Vedram. 1) Rätvinklig ram för inmätning av
brännved i travat (”löst”) mått.
2) Rektangulär ram med fastsatta, uppåtstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
