Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ventilator - Ventilera - Ventimiglia - Ventlinge - Ventôse - Ventral - Ventrikeln - Ventris, Michael - Ventspils - Wentworth - Venus (mytologi; astronomi) - Venus (musslor) - Venusberget - Venuspassage - Wenzel - Venös - Vepser (nordtjuder) - Veracruz, Vera Cruz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
V entilera—V eracruz
168
frisk luft till el. bortförande av skämd luft från
lokal, som skall ventileras. Då apparaterna
utgöras av fläktar, benämnes den bortsugande fläkten
någon gång exhaustor.
Ventilera, i) Vädra, åstadkomma luftväxling.
2) Försvara en akad. avh. mot opponent(er).
— Subst.: Ventilation.
Ventimiglia [-mi’lja], stad i prov. Imperia,
Ligurien, på italienska Rivieran, helt nära franska
gränsen, som kommun c:a 16,000 inv. V. är
biskopssäte och har katedral från 1200-talet.
Badort; stora blomsterodlingar. Tullstation. De
starka gränsfästningarna vid V. ha demonterats enl.
gällande fredsfördrag.
Ventlinge, sn på s. Ölands västkust, Gräsgårds
hd, Kalmar län; 23,34 km2, 639 inv. (1955). Smal,
bördig kustremsa nedanför V. landborgen, f. ö.
alvarmark. 742 har åker. Vid kusten Grönhögens
industrisamhälle och hamnplats (365 inv. 1951).
Kyrkan nybyggd 1812. Ingår i V. och Äs
pastorat i Växjö stift, Ölands s. kontrakt. Tillhör
storkommunen Ottenby.
Ventöse [vätå’z], den franska
revolutionska-lenderns 6:e månad, räknades fr. o. m. 19 febr,
t. o. m. 20 mars.
Venträl, se Dorsal.
Ventri’keln (lat. ventri’culus), magsäcken;
även namn på vätskefyllda rum i hjärnan och
hjärtats kamrar.
Ventris, M i c h a e 1 George Francis, engelsk
arkitekt och språkforskare (f. 1922),
praktiserande arkitekt i London. V., som under en följd
av år fördjupat sig i de problem, som ställas av
den egeiska kulturens skrift, en förut otolkad
stavelseskrift, framlade i en uppsats i
Journal of Hellenic Studies, 73, 1953, de preliminära
resultaten av sina hittillsvarande forskningar, en
nyckel till skrivtecknen i den egeiska skriftens
sista fas, den s. k. ”linear B”-skriften, och
tolkningar av vissa texter från senminoisk och
my-kensk tid (1400—1200 f. Kr.). V:s
forskningsresultat, som innebära, att den minoisk-mykenska
skriften i sin yngsta fas återger en ålderdomlig
form av grekiska och att möjlighet föreligger att
tolka denna skrift, erkännas redan allmänt som
i princip riktiga.
Ve’ntspils, se Windau.
Wentworth [<oe’ntæälj], se Strafford.
Ve’nus. 1) (Myt.) Se Afrodite.
2) (Astron.) Den andra från solen räknat av
de stora planeterna. V. ansågs under tidigare
antiken vara två planeter, Fosforos
(morgonstjärnan), när V. framträdde på
morgonhimlen, och Hesperos (aftonstjärnan), när den
framträdde på aftonhimlen. Se f. ö. Planeter.
Ve’nus, tjockskaligt musselsläkte av fam.
Ve-neridae. Släktet lever nu i de flesta hav,
art-rikast i de varmare.
Venusberget, se Tannhäuser.
Venuspassage, det fenomen, då planeten
Venus synes projicierad emot solskivan som en
liten mörk skiva. Detta skulle inträffa vid varje
nedre konjunktion, om planetens bana
samman-fölle med ekliptikans plan. Tages hänsyn till
banans inklination och till villkoret, att Venus
och jorden måste, för att V. skall inträffa,
befinna sig nära Venusbanans nodlinje, finner man,
att under 243 år 4 V. kunna inträffa. Sedan
1600-talets början ha V. ägt rum 1631, 1639, 1761,
1769, 1874 och 1882. De närmast följ. V. ske
8 juni 2004 och 6 juni 2012. Iakttagelser av
planetens passagetid från olika punkter av jorden
leda till ganska noggrann bestämning av Venus’
par allax och med användning av den tredje
Keplerska lagen av solparallaxen. E. Halley
angav denna metod 1663, och i samband med
passagerna 1761, 1769, 1874 och 1882 utfördes
omfattande iakttagelser, som lämnat viktiga bidrag
till solparallaxens bestämning men dock ej lett
till vad man en gång hoppades på grund av den
Bailyska el. svarta droppens
störande inverkan. Detta fenomen består däri, att den
mörka planetskivan ej synes lämna solranden vid
”inträdet på solen” momentant, utan, sedan
planeten borde lämnat inre kontakten med solranden,
ser man ifrån den ett smalt mörkt band hänga
samman med solranden. Fenomenet synes bero
av det använda instrumentets diffraktion och av
irradiationen i observatörens ögon. Genom detta
fenomen försvåras särskilt jämförelsen mellan
olika observatörers resultat.
Wenzel [vä’ntsal], konung av Böhmen (V
å-c 1 a v, Venceslav IV) och Tyskland (1361
—1419), äldste son till kejsar Karl IV. Han
valdes 1376 till tysk konung och erhöll vid
kejsar Karls död 1378 flera vidsträckta besittningar,
bl. a. Böhmen, Luxemburg och Schlesien. Hans
strävan att genom landsfreder uppehålla lugnet
inom riket hade växlande framgång; han råkade
i strid med sina fränder och Böhmens adel samt
hölls 1394 en tid fången av sina motståndare.
1400 förklarade 4 av kurfurstarna W. för
avsatt från den tyska kungavärdigheten och valde
i stället Ruprecht av Pfalz; till 1410 gjorde W.
dock sina anspråk gällande och behöll även senare
titeln. Han fick emellertid för återstoden av sitt
liv nöja sig med Böhmen, där han stödde
husi-terna och tillerkände de tjeckiska studenterna
univ. i Prag 1409. — W:s person har tecknats
ytterst ofördelaktigt men starkt överdrivet av
hans motståndare; nyare forskning har mildrat
omdömena om honom.
Venös, anat., som har samband med en ven.
Vepser (el. nordtjuder), finsk-ugriskt folk
vid Onegas s. v. strand och övre loppet av Ojat
(40,000).
Veracruz [coärakro’s], Vera Cruz. 1) Stat i
s. ö. Mexico, utmed Mexikanska bukten; 71,896
km2, 2,030,462 inv. (1950), Mexicos folkrikaste
stat. Den långa kusten är flack, osund och
svårtillgänglig; den åtföljes av ett låglandsbälte med
boskapsskötsel och jordbruk. Randbergens nedre
delar äro fruktbara och tättbefolkade. Här odlas
mycket bananer, tobak, sockerrör och kaffe av
förträfflig kvalitet. I s. finnes ett petroleumfält,
i n. tre, det ena sammanhängande med det kring
Tampico. Huvudstad är Jalapa, största stad V.2).
2 ) Stad i V.i), jämte Tampico Mexicos
främsta hamnstad; c:a 125,000 inv. V., som 1873 fick
järnvägsförbindelse med förbundshuvudstaden, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
