Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veracruz, Vera Cruz - Veratrin - Veratrum - Verb - Verbal - Verbalinspiration - Verbaliter - Verbalnot - Verbascum - Verbatim - Verbena, Verbenaceae - verbi divini minister - Verbois - Vercelli - Verchneudinsk - Verchojansk - Vercingetorix - Werda, wer da - Verdalselva - Verdandi (mytologi) - Verdandi (nykterhetsförening) - Verdandi (studentförening)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V eratrin—V er dan di
169
särsk. importort för denna och landets centrala
delar. Mellan V. och Mexico City finnes en
olje-ledning. Staden gr. av Cortes 1519.
Veratrin (jfr Veratrum), officinelit preparat.
V., som är ett vitt, kristalliniskt pulver,
innehåller flera varandra närstående alkaloider, vilka
förekomma i sabadillfrö (se Sabadilla). V. är
mycket giftigt. Stora doser förlama muskulaturen. V.
i små doser stegrar blodtrycket men ger i stora
doser stark blodtryckssänkning, som leder till
kollaps och död. V. brukas vid neuralgier.
Verätrum, släkte av underfam. giftliljor inom
fam. liljeväxter, omfattande 46 arter i n.
halvklotets skogsområden och fjällängar. Flera arters
rotstockar lämna vit prustrot. Viktigast såsom
drogväxt är V. album, som är en europeisk
meterhög ört med ovala blad, vita blommor i av
klasar sammansatta knippen och balj kapslar med
vingade frön. En av prustrotens alkaloider
benämnes protoveratrin, medan veratrin är
handels-benämningen på sabadillfröpulvrets alkaloider (se
Sabadilla).
Verb (lat. ve’rbum, ord) är det vanliga namnet
på de ord, som äga finita former, d. v. s. sådana,
vilkas normala uppgift är att uttrycka
predikats-förhållandet. V:s böjning kallas konjugation.
Bland v:s böjningsformer finnas några, vilka
kunna tjänstgöra som nomina (i n f i n i t a el. n o m
i-n a 1 f o r m e r) : infinitiv (Jäsa tar tid) som
substantiv, particip (en läsande person, en läst
bok) som adjektiv. De olika kategorier, som
representeras i v:s böjning, äro främst: I)
tem-p u s el. tid; II) person: i:a pers. = den
talande, 2:a=den el. det tilltalade, 3æ=den el. det
omtalade; III) numer us el. antal: singularis =
en, dualis = två, pluralis = mer än en, resp. 2; IV)
(verb)genus, vars viktigaste arter äro
ak-tivum, medium (se d. o. 1) och passivum; som
aktiva betraktas vanl. former, som beteckna, att den
i v. uttryckta verksamheten övergår på annat
föremål (objektet) än subjektet, som passiva de,
som beteckna, att subjektet är föremål för
verksamheten el. innehållet i v:s handling; V)
mo-dus. — V:s aktionsart uttrycker, hur en
handling el. ett tillstånd förlöper el. fullbordas
(t. ex. durativel. iterativ). V:s aspekt
uttrycker fullbordad (p e r f e k t i v) el.
ofullbordad (imperfektiv) verksamhet; aspekten är
särskilt rikt utvecklad i slaviska språk. Om
transitiva och intransitiva v. se Intransitiv.
Verbal (lat. verbälis, av ve’rbum, ord), mest i
sammansättningar. 1) Ord-, t. ex.
verbalkonkor-dans; ordagrann, bokstavlig. — 2) (Gramm.)
Verb-, t. ex. verb(al)böjning, -form, -stam,
-ändelse; verbalsubstantiv, substantiv, avlett
av ett verb (t. ex. simning);
verbaladjektiv, rent adjektiviskt brukat particip (t. ex.
förtjusande, nött).
Verbälinspiratiön, teol., se Inspiration.
Verbäliter, lat., ordagrant.
Verbälnot, se Not 3).
Verba’scum, bot., se Kungsljus.
Verbätim, lat., ordagrant.
Verbèna, Verbenäceae, bot., se
Järnörtfamilj en.
170
Ve’rbi divini mini’ster, lat., se V. D. M.
Verbois [värbtoa’], vid Rhöne, nära Genève,
är Schweiz’ största vattenkraftstation. V. tillhör
elverket i Genève och invigdes 1944. Den
installerade maskineffekten uppgår till c:a 85,000 kV A.
Vercelli [vertjä’li], stad i ö. Piemonte, Italien,
vid Pos biflod Sesia; c:a 42,000 inv.; huvudstad
i prov. V., ärkebiskopssäte. Katedral från
1500-talet med berömt bibliotek. V. är antikens
Ver-ce’llae.
Verchneudinsk [vjerj^njeo’djinsk], före 1934
namn på staden Ulan-Ude (se d. o.).
Verchojansk [vjerj^aja’nsk], stad i Jakutiska
ASSR i n. ö. Sibirien, vid h. stranden av
Jana-floden på 67°32z n. br.; c:a 2,500 inv. Bergsbruk.
Ångbåtsstation vid Jana. Meteor, station. V. anges
som Eurasiens köldpol jämte orten Oj mekon i
Tj erskij bergen vid Indigirka, på 63° n. br. V.
har den lägsta årstemp. (—i6°i) i Eurasien, —500
i jan. och —6p°8 som absolut minimum.
Jan.-temp. i Oj mekon är t. o. m. lägre (—55°) till
följd av en större höjd över havet (550 m).
Vercinge’torix, en galler av arvernernas stam,
den tappre ledaren av gallernas resning mot
Caesar 52 f. Kr. V. hyllades som arvernernas
konung, inneslöts s. å. av Caesar i Alesia och måste
giva sig. Han fördes med i Caesars triumftåg i
Rom 46 f. Kr. och avrättades.
Werda, Wer da [vèr dä’], ty., vem där,
föråldrat anrop av en vaktpost.
Verdalselva, i Nord-Tröndelag fylke, Norge,
leder vatten från trakterna vid gränsen mot
Sverige åt v. ned till Trondheimsf jorden vid V e
r-dalsöra (tätort med handel, industri och
järnvägsstation; c:a 2,400 inv.). I nedre delen av
Verdal ligger Stiklestads gamla kyrka.
Ve’rdandi, nord, myt., se Nornor.
Ve’rdandi, nykterhetsförening, se
Nykterhets-organisationen Verdandi.
Ve’rdandi, studentförening i Uppsala, stiftad
1882 för ”tanke- och yttrandefrihet” närmast med
anledning av ingripanden mot Knut Wicksell (för
nymalthusianismen) och strider inom studentkåren
kring K. P. Arnoldsons riksdagsmotion om
samvetsfrihet. Först var V. eg. ett stort kotteri av
vänner och åsiktsfränder med Karl Staaff som
medelpunkt. 1887 anordnade V. emellertid en
offentlig diskussion om sedligheten, som väckte
enormt uppseende. Genom denna diskussion samt
genom partitaganden för Hj. Branting, B.
Björnson och Georg Brändes förvandlades V. till
centrum för akademisk radikalism i Sverige och
spelade till 1915 en betydande roll genom stora
debatter i aktuella frågor samt uppseendeväckande
uttalanden och handlingar vid tryckfrihetsmål och
arbetsstrider. Under samma tid utvecklade V. en
omfattande folkbildningsverksamhet. 1888—1954
utkom regelbundet med åtskilliga nummer årl.
”Studentföreningen V:s småskrifter”, kortfattade
populärvetenskapliga, endast jämförelsevis sällan
politiskt agitatoriska, framställningar i de mest
olikartade ämnen (531 nr t. o. m. 1954). Fr. o. m.
1954 ersattes denna serie av en ny, ”Verdandis
skriftserie”, omfattande skrifter av något större
omfång och med långsammare utgivningstakt (c :a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
