Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wide, Sam - Videant consules, ne quid res publica detrimenti capiat - Widéen, Ivar - Widegren, Gunnar - Widegren, Matilda - Widell, Gustav Adolf - Widén, 1. Johan - Widén, 2. Sofia - Widengren, Geo - Videnskabernes selskab, Det kongelige danske - Videnskapers selskap, Det kongelige norske - Widerström, Karolina - Viderup (Hviderup, Vidarp) - Videsparv - Widgren, Olof - Vidi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Videant consules, ne quid res publica detrimenti capiat—Vidi
251
de geometriska vaserna, ”Geometrische Vasen aus
Griechenland” (i Jahrbuch des Deutschen
Archäo-logischen Instituts, bd 14 och 15, 1899, 1900). W.
var den förste metodiskt skolade svenske
vetenskapsmannen i klassisk arkeologi.
Vi’deant cönsules, ne quid res püblica
detri-me’nti ca’piat [,.kvi’d..], lat., ”konsulerna böra
se till, att staten icke tager någon skada”,
uttryck, i sin förkortade form Videant consules
ofta använt som uppmaning till myndigheter att
se till och rätta ett missförhållande, härstammar
från den romerska republiken och betecknar
senatens beslut att förläna konsulerna
utomordentliga fullmakter i krissituationer.
Widéen, Karl Ivar Natanael, tonsättare (1871
—1951). Efter studier vid Musikkonservatoriet
och organist- och kantorsbefattning i Laholm 1892
—99 blev W. 1900 domkyrkoorganist i Skara. Vid
sidan av denna befattning var han sånglärare vid
lärov. 1901—33, 1 :e dirigent i Smålands sångar
-förb. 1915—21 samt led. av koralbokskommittén
1915—21 m. m. W. skrev en rad utmärkta
kör-kompositioner, vilka alltjämt sjungas. Allmänt
bekanta äro hans sånger ”Dalmarsch”,
”Tallarnas barr” och Smålandssången ”Röd lyser
stugan”.
Widegren, Gunnar, författare (f. 1886 %),
tidningsman. Bland hans många
satiriskt-humoris-tiska skildringar av svenskt vardagsliv märkes
särsk. ”Raggen, det är jag det” (1934).
Widegren, Maria Matilda Aurora, pedagog
(1863—1938), lärarinna 1904—23 vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm, bitr, föreståndarinna
vid den därmed förenade normalskolan 1904—23.
W:s lärobok ”Svenska språkets allmänna
satslära” (1897, i8:e uppl. 1945) har använts vid de
flesta flickskolor. 1902 utgav hon (tills. m. D.
Lauritzen) ”Svenska språkets formlära” (12 :e
uppl. 1939). W. var en av initiativtagarna till en
svensk avd. av Internationella kvinnoförb. för
fred och frihet och deltog även i
hjälpverksamheten för flyktingar.
Wide’ll, Gustav Adolf, ämbetsman (f.
1907 ®/n), jur. kand. 1931, fiskal i Svea
hovrätt 1935, assessor där 1948, hovrättsråd i
Hovrätten för v. Sverige 1949—53. W.
tjänstgjorde i Försvarsdep. 1941—53, som byråchef 1947
—49 och som statssekr. 1949—53, och blev sistn.
år landshövding i Malmöhus län.
Widén. 1) Johan W., ämbetsman, politiker
(1856—1933), avlade hovrättsex. i Uppsala 1880,
blev 1896 landssekr. i Södermanlands län. 1900
inträdde W. i det politiska livet som led. i A. K.
Till sin politiska läggning var han moderat
liberal, och ehuru han gärna intog en förmedlande
hållning, slöt han sig efter några år som vilde
till Liberala samlingspartiet (1909). Dessförinnan
hade han emellertid varit civilminister i
Lunde-bergs ministär (aug.—nov. 1905) och utnämnts
till landshövding i Jämtlands län 1906. Under de
oroliga åren 1914—17 var W. talman i A. K. Vid
ministären Swartz’ avgång 1917 anmodades han
av konungen att bilda en samlingsministär men
måste uppge försöket. S. å. lämnade han
riksdagen. 1923 avgick han från landshövdingeämbetet.
252
2) Sofia W., den föreg:s dotter,
textilkonst-närinna (f. 1900 10/n), har utfört huvudsakl.
kyrkliga textilier, bl. a. för flera större kyrkor
(Uppsala, Lund, Linköping m. fl.). W. är sedan 1930
föreståndarinna för den kyrkliga textilateljén
Licium.
Widengren, Geo, religionshistoriker (f. 1907
W4), teol. dr i Uppsala 1936, doc. i teologiska
pre-notioner och teologisk encyklopedi s. å., prof. i
religionshistoria och religionspsykologi 1940. W.,
som i sin religionsvetenskapliga forskning
företräder en antievolutionistisk uppfattning, har bl. a.
utg. ”The Accadian and Hebrew psalms of
la-mentation” (dr-avh., 1936), ”King and saviour”
(d. 2—4, 1946—51), ”Religionens värld” (1945,
2:a omarb. uppl. 1953) och ”Religionens ursprung”
(1946).
Videnskabernes se’lskäb [vTÖan-], Det
kongelige danske, se Danske
videnskabernes selskab.
Videnskapers selskap, Det kongelige
norske, se Norske videnskapers selskap.
Widerström, Karolina Olivia, läkare (1856
—1949), med. lic. vid Karolinska inst. 1888, med.
hedersdr 1933. W., som var Sveriges första
legitimerade kvinnliga läkare, hade privatpraktik i
Stockholm 1889—1924 med kvinnosjukdomar som
specialitet. W. var dessutom mycket anlitad som
föreläsare i kvinnohygien, i vilket ämne hon även
utg. flera skrifter. Hon var på sin tid en av
de ledande inom den svenska kvinnorörelsen.
Viderup (Hviderup, Vidarp), gods i
Skarhults sn och Gårdstånga församling,
Malmöhus län; areal 1,000 har, varav 700 åker;
taxeringsvärde 2,529,900 kr (1953). Slottet, som är
omslutet av vallgravar, uppfördes av fru Anne
Sehested, f. Brahe, 1617—23 och kom efter hennes
död i släkten Ramels ägo genom arv 1635. Den
bekante byggherren översten Hans Ramel
ombyggde i början på 1700-talet slottet, som av
dennes son, friherre Otto Ramel, åter ombyggdes och
försågs med ytterligare en våning i slutet av
samma årh. 1925 nedbrann denna tredje våning,
varför slottet numera återtagit sitt gamla utseende.
Nuv. ägare är friherre Malte Ramel.
Videsparv, zool., se Gulsparvsläktet.
Widgren, Johan Olof, skådespelare (f. 1907
9/g). Som student vid Stockholms högskola tog W.
livlig del i studentteaterns verksamhet. Han
genomgick Dramatiska teaterns elevskola, var
sedermera anställd vid Gösta Ekmans teatrar och
återkom 1936 till Dramatiska teatern. W. är
en karaktärsskådespelare av utpräglad
begåvning och med påfallande intensitet i sin
rollgestaltning. Bland hans roller märkas prins
Erik i ”Gustaf Vasa” samt titelrollerna i S.
Si-wertz’ ”Brutus” och Ibsens ”Brand”, narren i
”Trettondagsafton”, huvudrollerna i Eliots
”Släktmötet” och ”Cocktailparty”, Fader James i
Gra-ham Greenes ”1 sista rummet” samt löjtnant
Greenwald i H. Wouks ”Myteriet på Caine”. W.
är även mycket anlitad som skådespelare och
uppläsare i radio och har dessutom tecknat en rad
goda karaktärsroller på film.
Vidi, lat., jag har sett, genomsett, granskat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
