Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vidimera - Vidin - Widmannstättenska figurer - Widmark, Erik - Widner, Nils - Widor, Charles Marie - Vidor, King - Vidskepelse, vantro - Vidskriven - Widukind (sachsisk hertig) - Widukind (hävdatecknare) - Vidvinkelobjektiv - Vidöstern - Viebig, Clara - Viebäck - Wiechert, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
253
Vidimera—Wiechert
254
Vidimera, bestyrka avskrifts riktighet. —
Subst.: Vidimatiön el. vidimèring.
Vi’din, stad i nordvästligaste Bulgarien, vid
Donau; c:a 18,000 inv. Ärkebiskopssäte.
Tobaks-och filigranindustri. Flodhamn. Fordom stark
fästning.
Widmannstättenska figurer [-/tä’t-], kallas,
efter A. B. v. Widmannstätten, de ofta vackert
mönstrade figurer, vilka vid etsning bildas på
polerade metallegeringars ytor. Uppkomsten av
W. beror på avblandning och olika löslighet av
de i legeringen ingående komponenterna, t. ex.
meteorjärnets nickelfattiga del, kamacit, och den
efter dennas oktaederytor orienterade nickelrika
täniten.
Widmark, Erik Matteo Prochet, läkare,
kemist (1889—-1945), med. dr 1918, doc. i fysiologi
s. å., prof. i medicinsk
och fysiologisk kemi
1920, allt vid Lunds
univ. W. har utg. ett
mycket stort antal
arbeten rörande olika
medicinsk-kemiska och
näringsfysiologiska
problem. Mest kända
äro hans metoder för
bestämmande av
alkoholhalten i blod, vilka
fått stor praktisk
betydelse. I samband
härmed har han utfört
en mängd utredningar
rörande alkoholomsättningen i kroppen samt
rättsmedicinska synpunkter på alkoholproblemet.
Widner, Nils, präst (1870—1940), teol. kand,
i Lund 1899, svensk pastor i Köpenhamn 1901—
13, där under hans ledning svenska församlingen
organiserades och Gustavskyrkan byggdes,
kyrkoherde i Saltsjöbaden 1913, pastor primarius 1921,
kungl. överhovpredikant 1925; teol. heders-dr i
Lund 1918. Av W:s skrifter må nämnas
”Svens-karne i Köpenhamn” (1911).
Widor [vidå’r], Charles Marie, fransk
organist och tonsättare (1845—1937). Han var
organist vid S:t-Sulpice i Paris och orgelprof.,
senare kompositionsprof. vid konservatoriet där.
Mest kända bland W:s talrika eleganta och solida
kompositioner äro hans 10 orgelsymfonier.
Vidor [väiMa], King Wallis, amerikansk
filmregissör (f. 1895). Efter att flera år ha varit
verksam inom filmbranschen i olika befattningar
nådde V. först 1925 större berömmelse som
regissör för ”Den stora paraden”. Han har sedan
ambitiöst upptagit sociala och psykologiska ämnen
och vunnit konstnärliga framgångar med bl. a.
”En av de många”, ”Hallelujah”, ”Cynara”, ”Vårt
dagliga bröd”, ”Till sista man”, ”Texas rangers”
och ”Citadellet”.
Vidskepelse, vantro, utan stöd av
erfarenheten uppkommen tro på översinnliga orsaker till
händelserna i vår värld el. på ett obegripligt
samband mellan enskilda företeelser. V. har vitt skilda
rötter och är ofta svår att skilja från vanlig tro
men består i stort sett av trosföreställningar och
handlingar, som härstamma från en äldre, redan
övervunnen uppfattning. Sålunda äro de flesta
vidskepliga bruk gamla magiska riter och
handlingar, som en gång ansetts fullt tillförlitliga och
riktiga men sedermera fått vika på grund av ett
annat uppfattningssätt. — Se B. Gadelius, ”Tro
och öfvertro i gångna tider” (2 bd, 1912—13).
Vidskriven, geom., om en cirkel, som tangerar
en sida och de båda andras förlängningar hos en
triangel.
Widukind [vi’dokint], sachsisk hertig (d. före
812). Han ledde motståndet mot Karl den store
och slog 782 en frankisk här men besegrades 783
och underkastade sig Karl 785 samt lät döpa sig.
Widukind [vi’dokint], forntysk hävdatecknare
(d. omkr. 1004), munk i Korvey. Hans ”Res gestæ
Saxonicæ” (utg. av bl. a. P. Hirsch och H. E.
Lohmann, 5:e uppl. 1935) skildrar Sachsens
historia före och under Henrik I och Otto I.
Vidvinkelobjektiv, fotografiska
specialobjektiv, som teckna ut en skarp bild inom en större
bildvinkel än normala fotografiska objektiv. V.
ha sål. mycket kortare brännvidd i förhållande till
bildformatet än normalobjektiven. V. byggas
mycket korta, så att vinjetteringen blir så liten som
möjligt. Flertalet v. ha en bildvinkel av 75—8o°
vid full bländaröppning och upp till ioo° vid
kraftig avbländning. Det välkända Zeiss’ ”Hypergon”,
som är av periskoptyp med ljusstyrkan 1:32, har
en bildvinkel på 1400. För meteorologiskt bruk
användas v. med över 1800 bildvinkel. V. har
stor användning för fotografering av interiörer
och arkitektur.
Vidöstern, sjö på gränsen mellan Jönköpings
och Kronobergs län, s. om Värnamo, genomfluten
av Lagan; 45 km2; 144 m ö. h.; 35 m djup.
Viebig [fi’bik], C 1 a r a, tysk författarinna
(1860—1952). Från 1896 g. m. förläggaren F.
Cohn, skrev V. under sitt flicknamn en rad
romaner, som tillhöra den tyska naturalismens
märkligaste alster.
Viebäck, från 1906 skyddshem i Almesåkra sn,
Jönköpings län, tillhörigt Svenska
diakonissanstal-ten. V. nedlades i samband med förstatligandet av
ungdomsvårdsskolorna. Egendomen såldes 1949,
ocb Jära folkhögskola är nu förlagd hit.
Wiechert [vFkart], Ernst, tysk författare
(1887—1950). W. verkade som gymnasielärare i
Königsberg 1911—30, i Berlin 1930—33, bodde
som skribent i Bayern, kom småningom i
motsättning till den nationalsocialistiska regimen, blev
efter opposition mot behandlingen av pastor M.
Niemöller 1938 satt i fängelse och sedan i
koncentrationslägret i Buchenwald men släpptes efter
en tid samt flyttade efter 2:a världskriget till
Schweiz i protest mot efterkrigstidens Tyskland.
— W. var som förf, bestämd av den
idealistiskhumanistiska linjen i tysk kultur. Han hör icke
till de originella diktarna, nyskaparna, men hans
verk äro betydande och blevo mer och mer
beaktade, även utomlands. Bland hans romaner
märkas ”Die kleine Passion. Die Geschichte eines
Kindes” (1929), som fick forts. ”Jedermann.
Geschichte eines Namenlosen” (1931; sv. övers. ”En
av de många”, 1936), där motivet är hämtat från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
