- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
269-270

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vieuxtemps, Henri - Vifolka - Vifolka härad - Vifolka och Valkebo kontrakt - Wifstavarfs ab. - Wifstrand, Albert - Wifstrand, Naima - Wigan - Vigée-Lebrun, Elisabeth - Vigeland, 1. Gustav

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

269

Vifolka—Vigeland

270

trädde V. 1833 men vann sin stora berömmelse
först 1840 i Paris, bereste sedan Europa och
blev 1871 violinprof. vid konservatoriet i Bryssel.

Vifolka, storkommun i Folkungabygdens
domsaga, Östergötlands län, bestående av socknarna
V. Harg, Sya, ö. Tollstad, Viby, Veta och
Herrberga; 240,61 km2, 4,457 inv. (1955).

Vifolka härad, i Östergötland, sträcker sig i
ett smalt bälte från Svartån ö. om Skänninge upp
i skogsbygden i s. V. består av socknarna V.
Harg, ö. Tollstad, Sya, Veta, Viby, Herrberga,
Normlösa och Västerlösa. Från V. avskiljdes
1920 Mjölby till stad. V. tillhör Vadstena och
Mjölby fögderier, Aska, Dals och Bobergs,
Folkungabygdens och Linköpings domsagor.

Vifolka och Valkebo kontrakt, i Linköpings
stift, omfattar följ. 8 pastorat: V. Harg; ö.
Tollstad och Sya; Veta och Viby; Mjölby; Nykil;
Gammalkil; Vikingstad, Rappestad och
Sjöge-stad; Ulrika.

Wifstavarfs ab., Vivstavarv, driver sågverk,
hyvleri, wallboardfabrik och sulfatfabrik vid
Vivstavarv samt sulfit- och sulfitspritfabrik
jämte pappfabrik vid Fagervik (båda i
Västernorr lands län). Bolaget idkar härjämte
skogshantering; de egna skogarna ha en areal av c:a
260,000 har. Antal anställda c:a 2,100;
aktiekapital 21,75 mkr. — Företaget grundades 1798
av Pehr Hellzén (1744—1811). Verksamheten
inriktades urspr. på skeppsbyggeri. Tillverkning
av sulfatmassa upptogs 1905, sulfitmassa 1911
(med sulfitspritfabrik 1918), wallboard 1944. —
W. erhöll formen av aktiebolag 1896. — Litt.:
T. Althin, ”Wifsta varf 1798—1948” (1948).

Wifstrand, Sven Albert, språkman (f.
1901 3/s), fil. dr i Lund 1926, doc. s. å., prof.
i grekiska språket och litteraturen 1935. W. har
dokumenterat sig som en utmärkt kännare av
hellenistisk litteratur, särsk. poesi; ett viktigt
bidrag till detta forskningsområde (och metrik)
är ”Von Kallimachos zu Nonnos” (1933). Senare
har W. utg. betydande arbeten i litterär
stilhistoria (”Tider och stilar”, 1944), särsk. den
andliga vältalighetens historia (”Andlig talekonst”,
1943). Dessutom har han i ett flertal smärre
avh. och uppsatser behandlat problem inom
textkritik, papyrusforskning och metrik samt grekisk
litteratur- och kulturhistoria (”Den grekiska
kulturhistoriens faser”, 1950; ”Homeros”, 1951).
W., som har starka teologiska intressen, blev
1950 teol. heders-dr i Lund och var 1951 och
1953 led. av kyrkomötet.

Wifstrand, Siri N a i m a Matilda,
operettsångerska, skådespelerska (f. 1890 4/s). W.
debuterade 1905 på Uppsala teater som Lotta i
”Värmlänningarna”. Senare var hon engagerad
vid Alb. Ranfts operettsällskap till våren 1914.
Där uppbar hon huvudroller i såväl klassiska
som moderna operetter. 1914 knöts hon till
Oscarsteatern, där hon snart blev en stjärna av
första ordningen. Sina största triumfer firade
hon som Czardasfurstinnan, Kejsarinnan Maria
Theresia, Madame Szibill, Elvira i ”Röda rosor”,
Annina i ”En natt i Venedig” och Hannerl i
”Jungfruburen”. 1918—33 gästspelade W. i

Stockholm på olika scener, i Köpenhamn på Scala
och i Oslo på Centralteatern. 1932 försökte sig
W. som egen teaterledare i Stockholm och
tillbringade därefter åtskilliga år i London, där
hon gjorde sig ett namn inom visans och
recitationens förfinade
konstart. Under senare
år har W. deltagit i
åtskilliga av
Riksteaterns turnéer, varit
knuten till Malmö
stadsteater och inom
det äldre rollfacket
format en rad
ypperliga typer. I samband
med W:s come back
som talscensartist har
även filmen haft en
alltmer ökad
användning för hennes
skådespelarkonst. — W.
ut

gav 1930 självbiogr. ”Mitt liv, min koffert”. —
Litt.: S. d’Ailly, ”N. W.” (1918).

Wigan [æi’gan], stad och county borough i
Lancashire, n. v. England, mellan Liverpool och
Manchester; c:a 85,000 inv. Järnvägs- och
kanalknutpunkt; stenkolsgruvor, valsverk, kemisk
industri, tillv. av järnvägsvagnar m. m.

Vigée-Lebrun [vi?e’-labrÖ’J, Marie Louise
Elisabeth, f. Vigée, fransk målarinna (1755
—1842), g. m. konsthandlaren Lebrun, studerade
för J. Vernet och Greuze, vilken senare hon
efterföljde i behagfullt arrangemang. Under
1790-talet verkade V. utanför Frankrike och blev
anlitad som en omtyckt porträttör vid flera av
Europas hov. 1802 återvände hon till Frankrike.
Mest bekanta äro hennes självporträtt, ss. två
bilder i Louvren av V. tills. m. sin dotter.
Berömda äro också de tre bilderna av Marie
An-toinette i Versailles. — Litt.: Monogr. av P. de
Nolhac (1912).

Vigeland [vVgalan], 1) Adolf Gustav V.,
norsk skulptör (1869—1943). Han kom till Oslo
1887, där han undervisades i skulptur av B.
Bergslien och M. Skeibrok, och fortsatte
studierna i Köpenhamn (V. Bissen). Här utförde han
gruppen ”Forbannet” (1891), ett gesällprov i
salongsskulpturens anda och form. Med ”Pike”
(1892) frigjorde han sig ur salongsmaneret.
Året efter den danska resan for V. till Paris.
Hemkommen utförde han den av Rodin
influerade reliefen ”Helvede” (djävulen som ”tänkare”,
omgiven av människoskaror i olika hög relief).
Vid ett besök i Berlin vid mitten av 1890-talet
tillhörde V. för en kort tid kretsen kring Munch,
Przybyszewski och Strindberg. Han arbetade
nu på de första verken i den expressiva erotiska
serien ”Man och kvinna”. Motivet utvidgades till
stor livssymbolik i Frognerparkens monumentala
skulpturkomplex, med vilka V. arbetade under
återstoden av sitt liv. Äldst är en fontän, till
vilken V. utförde de första skisserna omkr. 1900
och som stod färdiggjuten i brons omkr. 1919.
Den består av en skål, buren av giganter,
omgiven av 20 grupper av människor och träd, på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free