Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vigeland, 1. Gustav - Vigeland, 2. Emanuel - Wigert, Sonja - Vigesimalsystem - Wigforss, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Wigert—Wigforss
272
Gustav Vigeland: ”Elskovskamp”. Fontänfigur i
Frog-nerparken, Oslo. Granit. 1918. Se även bild 21 å pl. vid
Norsk konst.
sidorna reliefer. 1919—24 arbetade V. på en av
sammanslingrade människokroppar bildad, 17 m
hög kolonn, huggen i ett enda granitstycke,
”Monoliten”, en livsfris, som spiralformat stiger
uppåt, symboliserande livets ström (se bild 21 å
pl. vid Norsk konst). Den omges av 36
gra-nitgrupper i koncentriska ringar. Omkr. 1930
formade han för anläggningens mittaxel en
serie bronsgrupper i massiva, förenklade
former. Sprödheten från ungdomsverken är här
fullständigt borta. 1936 blev det sista stora
monumentet färdigt, ”Slekten”, en variant av
livs-frisen, ”Monoliten”s motiv. — Innan
Frogner-anläggningen helt kom att sysselsätta V., hade
han hunnit med ett antal betydande uppgifter.
Omkr. 1900 hade han utfört gotiserande
stenskulpturer för domkyrkan i Trondheim. 1902—
n tillkommo en rad genistatyer, som höra till
hans bästa arbeten, t. ex. Abel-monumentet i
Oslo (1903—05), varav en variant är rest i
Stockholm, och Wergeland-statyn i Kristiansand
(1907). V. har även utfört en mängd
porträttbyster. — Den expressiva naturalismen i de
tidigaste fontänskulpturerna undergår i senare
arbeten en förenkling och typisering. V. förblir
dock naturalist och tar icke några intryck av de
konstruktiva tendenserna i den samtida franska
monumentalskulpturen. Redan när
Frogner-an-läggningen började ta form, framkom kritik, och
åsikterna om V:s livsverk äro nu starkt delade.
— Litt.: H. P. Lödrup, ”G. V.” (1944); A.
Durban, ”G. V.” (1945).
2) Emanuel V., den föreg:s bror, dekorativ
konstnär (1875—1948). Sin viktigaste insats
gjorde V. som glasmålare, men han har även
utfört en rad andra monumentala arbeten, bl. a.
två freskomålningar i Köpenhamns rådhus,
konsthantverk, ss. ljuskronan i Trefaldighetskyrkan i
Oslo, samt en rad porträtt. I sina glasmålningar
visade V. en stor teknisk skicklighet, som parades
med en fast ornamental stilisering. Till hans
främsta arbeten i denna genre räknas
glasfönster-na i Vår Frelsers kirke i Oslo, i Århus
domkyrka samt i Lunds domkyrka, där han även målat
några dekorativa muralmålningar. V. anlitades
som medarbetare vid restaurationen av
glasföns-terna i katedralen i Reims. — Litt.: F. Tybring,
”E. y.” (1935).
Wigert, Sonja, norsk-svensk skådespelerska
(f. 1913 n/n). W. kom 1934 till teater och film
i Oslo och framträdde de följande åren på olika
norska scener. Hon kom 1938 till svensk film
och slog 1939 definitivt igenom i ”Idag börjar
livet”. Med ”Fallet Ingegerd Bremssen” (1942)
och ”Ombyte av tåg” (1943) fick hon genombrott
även i mera seriösa uppgifter. W. har även
periodvis framträtt på olika teatrar i bl.a.
Stockholm och Göteborg, mestadels i komedier.
Vigesimälsystem, se Räkneord.
Wigforss, Ernst Johannes, politiker,
språkman (f. 1881. 24/i), fil. dr och docent i nordiska
språk i Lund 1913, adjunkt vid Lunds högre
allm. läroverk 1911—14, lektor vid Göteborgs
högre latinlärov. 1918—46. Som student spelade
W. en ledande roll inom studentföreningen
D. Y. G. och anslöt sig tidigt till det
socialdemokratiska partiet. Han invaldes 1919 i F. K. och
tillhörde 1929—47 A. K., varefter han ånyo tog
Glasmålning i Lunds domkyrka av Emanuel Vigeland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
