Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinranka, vinstock - Winroth, Alfred - Vinruta - Vinrättighet - Vinsarp - Vinsch - Vinsläktet - Vinslöv - Vinstandel - Vinsten, cremor tartari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
355
W inroth—Vinsten
356
Äkta vinranka.
inhägnas med murar el. stängsel (vingårdar).
Vinstockarna hållas därvid genom beskärning vid låg
höjd för bättre utnyttjande av det från markens
yta utstrålande värmet och för underlättande av
arbetet med skörden. Planteringen sker genom
sticklingar i rader med mellanrum. Lätt kalkrik
och stenbunden mark anses bäst. För att undvika
jordtrötthet uthugger man vinbergsodlingarna,
när de äro 30—50 år, och de läggas i träda el.
besås med lucern el. andra kvävesamlande växter.
— De viktigaste vinodlande länderna finnas
angivna i tab. vid art. Vin. I Europa går v:s
nordgräns från Loires mynning över Bonn upp till
Magdeburg. I U.S.A. odlas den europeiska
(äkta) v. främst i Kalifornien, där utmärkta
vinsorter och russin frambringas, medan rikt
givande vingårdar med V. labrusca och V.
aesti-valis kanta sjöar och floder i Ontario, New York
och Ohio. De finaste växthusdrivna
dessertdruvorna importeras från Nederländerna och Belgien.
Flera insekter och svampsjukdomar härja v.
Viktigast äro vinmögel och vinlusen. Vid ympningen
före och efter år 1900 av de europeiska sorterna
på vinlusresistenta amerikanska v. visade sig V.
r i paria bäst som ympunderlag.
Underlagsrankor-na ha dock andra anspråk på markens kalkhalt
och vattenhushållning än de europeiska v. Detta
medförde, att många små och medelstora
vinodlare ruinerades; i deras ställe trädde storgodsen,
och vinodlingen flyttades från Frankrikes,
Spaniens och Nordportugals berg- och dalsluttningar
till de bördiga åkrarna. I Sveriges s. delar
lämna v. på kalljord under solvarma år rätt goda
skördar. Lämpliga sorter äro vit sockerdruva och
blå Burgunder.
Winroth, Alfred Ossian, rättslärd (1852—
1914), jur. doc. i Uppsala 1879, e. o. prof. i
romersk rätt och rättshistoria i Lund 1880, prof. i
civilrätt där 1892, e. o. prof. i samma ämne i
Uppsala 1899, prof. 1905, prof. vid Stockholms
högskola 1907. W. gjorde en betydande insats som
lärare och juridisk förf. Han inriktade sig
medvetet på att med stöd av mödosamt hopsamlade
rättsfall framlägga en på praxis uppbyggd
framställning av den gällande rätten. Hans främsta
verk är ”Svensk civilrätt” (5 bd, 1898—1909).
Vinruta, bot., se Ruta.
Vinrättighet, se Rusdryckslagstiftning.
Vinsarp, egendom i Dalums sn i Västergötland,
mellan Falköping och Ulricehamn, numera
styckad i jordbruksfastighet samt huvudbyggnad med
omgivande park. Denna är en typisk
säteribyggnad av trä i en våning, möjl. byggd som flygel
1671 efter ritningar av Erik Dahlbergh; restaur.
senast 1932—36. Gårdens anrika historia är särsk.
förknippad med det märkliga s. k. ”stenhuset” el.
”Vinsarps torn”, beläget strax intill
huvudbyggnaden och uppförd på 1400-talet. V. har innehafts
av bl. a. ätterna Banér, Ulfsparre, Bonde,
Mör-ner, Falkenberg och (1701—1848) Fägerskiöld.
Huvudbyggnaden har under 1900-talet tillhört
bl. a. konstnären E. v. Strokirch och
konsthandlaren G. Silfwersvärd. 1947 inköptes den av
skå-despelarparet Hasse Ekman och Eva Henning
men såldes 1954 till dir. A. Biberg.
Vinsch, se Spel.
Vinsläktet, bot., se Vinranka.
Vinslöv. 1) Sn i Kristianstads län, V. Göinge
hd, i skogs- och jordbruksbygden s. ö. om
Hässleholm; 69,14 km2, 1,681 inv. (1955). Når i s. v.
upp på Nävlingeåsen. 2,850 har åker. Egendom:
Åraslöv. V :s församling omfattar V. 2) och
socknen. Den utgör tills. m. Nävlinge ett pastorat i
Lunds stift, V. Göinge kontrakt. V. bildar tills. m.
Gumlösa, Sörby och. Nävlinge storkommunen
Vinslöv; 150,41 km2, 3,019 inv. (1955).
2) Köping i V. Göinge hd, helt omsluten av
V.i), vid järnvägslinjen Kristianstad—Hässleholm
10 km s. ö. om Hässleholm och ingående i
Vinslövs församling; 2,34 km2, allt land; 2,028 inv.
(1955). Betydande handelsort med banker och
hotell. V. har en betydande småindustri. Här
märkas Borstbinderibolagets fabriks ab. (ägare
Stockholms borstbinderi ab., gr. 1874) samt möbel- och
snickeriindustri. I V. finns kvinnlig slöjd- och
hushållsskola. Kyrkan har kalkmålningar från
omkr. 1150. Friluftsbad.
Vinstandel, den andel av ett företags vinst,
som reserveras för arbetarnas räkning och som
utbetalas till dem utöver deras löner (eng.
profit-sharing) el. användes till inköp av av arbetarna
disponerade aktier i företaget (eng. copartnership).
Olika v.-system användas, särsk. inom vissa
engelska och amerikanska företag, i syfte att knyta
de anställda fastare till företaget. I Sverige ha
varken arbetsgivare el. arbetare visat större
intresse för denna löneform.
Vinsten, kem., c r e’m or t a’r t a r i, surt
ka-liumtartrat (se Vinsyra), KC4H5O6, bildas vid
vinjäsning, varvid det som rå v. avsätter sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
