Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinsten, cremor tartari - Vinstock - Winston-Salem - Vinstra - Winstrup, Peder - Vinststerilisering - Vinsyra eller dioxibärnstenssyra - Vintage - Vinterdvala - Vinterfemkamp - Vinterfrukt - Vintergatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Vinstock—Vintergatan
358
jäskaren. Renat utgör saltet ett vitt, svårlösligt
pulver, som bl. a. nyttjas i bakpulver.
Vinstock, bot., se Vinranka.
Winston-Salem [(oi’nstan-sei’lam], stad i n. v.
delen av North Carolina, U.S.A.; c:a 88,000 inv.
därav inemot hälften negrer. W. har världens
största tobaksfabriker. Seminarium för negrer.
Vinstra, biflod från s. v. till
Gudbrandsdalslå-gen, ö. Norge. V. kommer från sjön Bygdin
(1,058 m ö. h.) i Jotunfjällen, bildar sjön Vinstri
(1,030 m ö. h.) och flera betydande forsar.
Vattenkraften utnyttjas i Vinstra kraftverk;
största fallhöjd 445 m. Kraftverket äges till %
av Oslo stad.
Winstrup, Peder, biskop (1605—79). Han
blev 1637 biskop i Lunds stift. Efter
Roskildefre-den 1658 accepterade W. lojalt svenska väldet och
blev svensk adelsman s. å. samt spelade en ej ringa
roll som förmedlare av Skånes införlivande med
Sverige. W. var en aristokratisk natur, lärd och
fint bildad men maktlysten och ömtålig om sin
värdighet. Han uppgjorde första planen till univ.
i Lund och omhuldades, även ekonomiskt, av Karl
X Gustav. Då W. likväl i mycket förblev
dansk-orienterad och var personligen svårhanterlig, blev
han mindre väl sedd av förmyndarregeringen och
förbigicks vid tillsättningen av prokansler för
Lunds univ. Med denne, B. Oelreich, låg W. i
ständig fejd, till men för univ. Då Oelreich
flyttades, blev W. dock 1671 prokansler till 1676, då
skånska kriget avbröt univ:s verksamhet. — Litt.:
K. F. Hansson, ”Lundabiskopen P. W. före 1658”
(1950), ”Biskop P. W. 1605—1679” (1952).
Vinststerilisering, i konjunkturpolitiskt syfte
vidtagen åtgärd, varigenom ett företags
vinstmedel hindras från att användas för konsumtion el.
investering.
Vinsyra eller dioxibärnstenssyra,
HCO2. CH (OH) . CH (OH) . CO2H, en organisk
oxisyra, som allmänt förekommer i naturen,
antingen i fri form el. som salter, t a r t r a t. V.
bildar stora, färglösa, surt smakande prismor.
Särskilt rik är vindruvans saft på surt
kaliumtar-trat. Detta är lättlösligt i vatten men svårlösligt
i utspädd alkohol, varför det vid druvsaftens
jäsning utfaller som vinsten (se d. o.). Om
seig-nettesalt se d. o. Om kaliumantimonyltartrat se
Antimonföreningar.
Vintage [vfntid^] (eng., vinskörd), årgång av
vin (vin av visst års druvskörd). Beteckningen
nyttjas för vissa viner, bl. a. champagne och
portvin, men utmärker i fråga om det sistn. samtidigt
en viss typ av detta vin (se Portvin).
Vinterdvala, se Vintersömn.
Vinterfemkamp, vinterform för modern
femkamp (se d. o.), där simning och terränglöpning
ersättas av störtlopp och längdlöpning på skidor
(10—18 km). V. upptogs 1942 på schweiziskt
förslag som landskamp mellan Schweiz och Sverige,
var med som extra tävling vid vinterolympiaden
1948, erhöll SM 1945 och VM 1950.
Vinterfrukt, fruktsorter (av äpplen och päron),
som skördas i omoget tillstånd och mogna först
under förvaringen. V:s hållbarhet, som beror icke
blott av klimatiska förhållanden utan även av
Parti av Vintergatan. Det stora stjärnmolnet i Svanen.
Se även bild 2 och 3 å pl. vid Nebulösa.
jordmån, trädens ålder och gödsling m. m., kan
växla år från år. Endast få i Sverige odlade
päronsorter (t. ex. Alexander Lucas, Moltke,
vin-terbergamott) äro hållbara längre tid under
senhösten och förvintern. Flera äppelsorter hålla sig
däremot långt fram på våren.
Vintergatan (lat. vi’a la’ctea; grek. gala.ri’as),
namn på det för blotta ögat synliga ljusband, som
sträcker sig runt himlen, i det närmaste följande
en storcirkel (den galaktiska ekvatorn).
Då denna storcirkel bildar en vinkel på c:a 62°
med himmelekvatorn, kommer endast i tropikerna
hela V. under årets lopp över horisonten; på våra
breddgrader kunna vi iakttaga inalles c:a % av
V:s totala utsträckning. V:s bredd, ljusstyrka och
struktur variera avsevärt för olika
himmelstrak-ter. Ljusstarka områden, på gr. av det
molnlik-nande utseendet benämnda stj ärnmoln, växla
med mörka partier. Ljusstarkast är V. i Skyttens
stjärnbild. Redan Demokritos framkastade den
tanken, att V. bestod av otaliga stjärnor alltför
ljussvaga för att kunna iakttagas var för sig.
Denna åsikt bekräftades, när Galilei riktade sitt
teleskop mot V.; dennas skimrande ljus upplöste sig
då delvis i stjärnor. De mörka partiernas natur
har först i våra dagar avslöjats. De bestå av i
rymden utbredda, relativt närbelägna mörka
nebu-losor (se d. o.), som försvaga el. helt utsläcka de
bakomliggande stjärnornas ljus. Därigenom
uppstår på sina håll en skenbar uppdelning av V. i
flera grenar. V :s fenomen är av fundamental
betydelse för uppfattningen av vårt stjärnsystems
byggnad. Alla de oss omgivande stjärnorna bilda
ett stort, avplattat system (V:s system el.
vårt stjärnsystem), vars
koncentrations-plan sammanfaller med V :s plan, det galaktiska
planet. Den största svårigheten vid utforskandet
av stjärnsystemets byggnad är inverkan av de
mörka, bortskymmande nebulosorna. Tack vare
undersökning över rörelseförhållandena inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
