Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitterhetsakademien - Vitterhets historie och antikvitets akademien - Vitterhetssamfundet - Vitterlek - Wittgenstein, Ludwig - Witting, Rolf - Vittinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitterhets historie och antikvitets akademien—Vittinge
415
1773—1782” (1930); H. Olsson, ”Drottningens
akademi 1753—1756” (l954>-
Vitterhets historie och antikvitets akademien
stiftades 2% 1786 av Gustav III, som härmed
avsåg att åtm. formellt återuppliva den vid
Lovisa Ulrikas död 1782 nedlagda men ej faktiskt
upplösta Vitterhetsakademien. Genom donationer
sökte Gustav III trygga akad:s framtid och
begränsade dess uppgifter till att fullfölja den
äldres lärda värv, medan den samma dag upprättade
Svenska akademien fick sig vården om den
egentliga vitterheten och svenska språket anförtrodd.
Det forna Antikvitetsarkivet, en forts, på det
1666 stiftade Antikvitetskollegium, förenades med
V. Enl. de av konungen själv författade
statuterna skulle V. främst befatta sig med historien,
antikviteterna, inskrifter, sinnebildskonsten och
numismatiken och främja författarskap i dessa
ämnen, varvid de lärda språken, latin, grekiska,
franska och italienska, skulle särskilt odlas. V.
skulle bestå av 3 klasser om tillsammans 50 medl.;
varje arbetande medl. ålåg att årl. inkomma med
avh. till akad:s Handlingar. För årl. utlysta
täv-lingsämnen voro som pris anslagna större el.
mindre guldmedaljer och accessit. — Nya
stadgar erhöll V. 1890, 1909 och 1912. Enl. de
senaste, av K. m:t 22/9 1933 förnyade stadgarna,
med ändringar 1947 och 1952, åligger det V. att
främja studiet av historien, antikviteterna och
övriga humanistiska vetenskaper, att ha högsta
tillsyn över landets fornlämningar samt över de
statens samlingar, som äro el. varda i akad:s
vård anförtrodde, att granska förslag till
medaljer, som skola präglas å Kungl. myntverket,
ävensom förslag till offentliga inskrifter, samt
att i frågor, som höra till V:s verksamhet,
avgiva utlåtanden, när sådana av K. m:t infordras
el. av offentlig myndighet begäras. Genom dessa
nya stadgar har V., som vid slutet av 1800-talet
faktiskt blev en historisk-arkeologisk akad. med
tyngdpunkten lagd på arkeologien, förvandlats till
en för alla humanistiska vetenskaper gemensam
akad. Led. bestå av högst 10 hedersled., högst
50 svenska led., som ej uppnått 70 års ålder,
fördelade på en historisk-antikvarisk och en
filosofisk-filologisk klass med 25 led. vardera, högst
50 utländska led., fördelade på samma klasser
med 25 i vardera, samt svenska och utländska
korresponderande led. till obestämt antal. Till
preses väljer V. en av de svenska led.; som
ständig sekreterare tjänstgör riksantikvarien. Ett
förvaltningsutskott, bestående av preses,
sekreteraren, den särskilde klassordf. samt 3 av V. valda
led., äger att ha vård om V :s egendom, fatta
beslut om utbetalningar till samlingarna och
rubbandet av fornlämningar m. m. Den
historiskantikvariska klassen utser årl. 2 nämnder, en
historisk och en antikvarisk nämnd, och den
filosofisk-filologiska klassen den el. de nämnder,
som kunna anses erforderliga, samtliga på 3 led.,
till vilka nämnder vissa ärenden kunna
hänskju-tas; för beredande av inskriftsärenden utser V.
årl. en inskriftsnämnd på 2 led. Till V. äro
knutna statsinst. Riksantikvarieämbetet, Statens
historiska museum med Myntkabinettet och öst-
416
asiatiska samlingarna samt, nyorganiserat,
Me-delhavsmuseet (med bl. a. Cypernsamlingarna och
Egyptiska museet). V. sammanträder varje första
helgfria tisdag i mån.; dess högtidsdag är 20/s.
För musei- och fornminnesvården åtnjuter V.
statsanslag. Under V:s vård stå flera
fonder för understödjande av de vetenskaper, som
höra till dess verksamhetsområde, däribland
V :s enskilda fond, Antellska donationen,
Ber-gerska donationen, Beskowska donationen, Daniel
Engelkes fond, Gustav Adolf sfonden,
Hjert-bergska donationen, Oscar Montelii donation och
Scharpska donationen. V. äger också att vart 6:e
år bortge Letterstedtska resestipendiet. Till lokal
åt V. upplät Gustav III rum i det gamla
kungs-huset på Riddarholmen. Hösten 1936 inflyttade
V. i Positionsart.-reg:s ombyggda kasern vid
Storgatan, där också, vid Narvavägen, genom
om-och tillbyggnader lokaler för Statens historiska
museum och Myntkabinettet samt östasiatiska
samlingarna anordnats, tagna i bruk 1943.
Antik-varisk-numismatiska bibi. (V:s bibi.) omfattar
f. n. c;a 120,000 bd. — Litt.: H. Hildebrand, ”V:s
hundraårsfest 1886” (i ”Handlingar”, n. f. 11,
1886); H. Schück, ”Kungl. V. Dess förhistoria
och historia” (8 bd, 1932—44).
Vitterhetssamfundet, se Svenska
vitterhetssamfundet.
Vitterlek, vittert författarskap. — V i 11
er-le k a r e, skönlitterär författare av lägre rang,
litterär dilettant.
Wi’ttgenstein [-gan/tain], L u d w i g,
österrikisk-engelsk filosof av judisk börd (1889—1951),
verksam i Cambridge från 1929, prof. där 1939.
W:s säregna och svårtydda huvudarbete
”Trac-tatus logico-philosophicus” (1922) har i hög grad
bidragit till den logiska positivismens
utveckling.
Witting, Rolf Johan, finländsk oceanograf,
geofysiker och politiker (1879—1944), fil. dr
1910; dir. för Havsforskningsinst. i Helsingfors
1918—36, verkst. dir. för Helsingfors aktiebank
1936—44- W., som var en av den internationella
havsforskningens ledande män, uppmärksammades
i hemlandet också som finansexpert. Han tillhörde
som representant för Svenska folkpartiet
riksdagen 1924—27 och var minister för
kommunikationerna och de allmänna arbetena 1924—25 och
1930—31- I Kivimäkis regering var han 1933—36
bitr, finans- och utrikesminister men avgick i
samband med behandlingen av univ.-frågan i
riksdagen redan före regeringens slutliga fall. Som
utrikesminister i Rytis efter fredsslutet 1940
om-bildade regering och i Rangells regering 1941—
43 ställdes W. inför åtskilliga av de svåraste
uppgifter, som finländsk diplomati över huvud
taget haft att bemästra; hans andel i den
utrikespolitiska kurs, som Finland under dessa år
följde, kan t. v. icke objektivt bedömas.
Vittinge, kommun i Västmanlands läns
Upplandsdel, Västmanlands ö. domsaga, Torstuna hd,
i den småkuperade skogs- och jordbruksbygden
v. om Uppsalaslätten; 135,95 km2, 2,664 inv. (1955).
2,775 har åker. Vid N. stambanan ligga
stationssamhällena Morgongåva (1,200 inv. 1954)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
