Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vittinge - Vittisbofjärd, Hvittisbofjärd - Vittne - Vittnesersättning - Vittnespsykologi, utsagopsykologi - Vittoria, Alessandro - Vittoria (stad i Italien) - Vittorio - Vittorio Veneto - Vittra - Vittring, förvittring (geologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417 Vittisbofjärd—Vittring 418
med mek. verkstad, gjuteri och sågverk, tillh. ab.
Westeråsmaskiner (450 arb.; tillv. av
lantbruksmaskiner m. m.), samt Vittinge (c:a 600 inv.
1954) med tegelbruk och sågverk. Egendomar:
Skattmansö och Skräddarbo. Kyrkan är urspr.
från 1300-talet. Pastorat i Ärkestiftet,
Fjärdhundra kontrakt.
Vittisbofjärd, Hvittisbofj ärd, socken i
Finland, se Ahlainen.
Vittne, jur., person, som inför rätta höres
för att lämna upplysningar i rättegångsmål el.
ärende. Som v. räknas dock icke parterna
själva, ej heller målsägare, även om han ej är
part, samt icke heller sakkunniga. Utom part
och målsägare kan envar höras som v. De
s. k. vittnesjäven äro avskaffade i nya
Rättegångsbalken. Även barn kunna höras som v.,
försåvitt deras förståndsutveckling gör det
möjligt. Avläggande av vittnesmål är en
medborgerlig skyldighet. Den, som underlåter att
efter kallelse inställa sig för att vittna, dömes
att böta och kan förpliktas ersätta extra
kostnader, som vållas för parterna genom
uteva-ron. Därjämte kan v. vid vite föreläggas
inställa sig. V. kan även hämtas till rätten
genom polisens försorg. Ett v. skall avlägga
vittnesed enl. formulär i
Rättegångsbalken 36:11. Denna skall dock utbytas mot
san-ningsförsäkran enl. 36:12, om v. icke
tillhör kristen el. mosaisk troslära, och må utbytas,
om v:s åskådning i religiöst hänseende
föranleder, att det har betänkligheter mot edgång, el.
parterna tillåta utbytet. Ed el. försäkran
avlägges icke av barn under 15 år el. av psykiskt
defekta personer, ej heller i brottmål av den
tilltalades närmaste anförvanter. Vägrar någon att
avlägga ed el. försäkran el. att yttra sig, kan
rätten förelägga vite el. låta v. hållas i häkte,
tills rätten träffat slutligt avgörande, dock högst
i 3 mån. Dessa påtryckningsmedel användas dock
aldrig mot parts närmaste anförvanter. Förbud
finnes att fråga ämbets- och tjänstemän samt
advokater, läkare, tandläkare och barnmorskor el.
deras biträden om sådant, varom de ha
tystnadsplikt. Förbudet bortfaller (utom betr,
ämbets-och tjänstemän) i brottmål, när straff minimum
är 2 års straffarbete. Försvarare i brottmål får
emellertid icke under några omständigheter
höras ang. vad den misstänkte anförtrott honom,
utan att denne medger det. V. äger vägra yttra
sig ang. sådant, som skulle blotta yrkeshemlighet
el. visa, att v. självt el. någon av dess närmaste
anförvanter begått brott el. vanärande handling.
Vittnesutsagan skall principiellt avges muntligen,
icke genom skriftligt intyg. Förhöret skötes i
princip av rätten men kan överlämnas till
parterna och deras ombud. Om vittnesersättning
se d. o.
Vittnesersättning, jur. Vittne, som inkallats
av enskild part i rättegång, har rätt till
ersättning för resekostnad och uppehåll samt
tidsspillan. Domstolen bestämmer ersättningens storlek,
och beloppet utges av part, som påkallat vittnet.
Har rätten självmant inkallat vittnet och är
saken sådan, att förlikning därom är tillåten el.
NF XXII — 14
är fråga om ansvar för brott, som ej hör under
allmänt åtal, skall ersättningen utges av
parterna solidariskt. I annat fall skall ersättningen
utgå av allmänna medel. Vittne äger erhålla
förskott på v. med belopp, vars storlek bestämmes
av rätten, att erläggas av den, som skall utge v.
Vittnespsykologi, utsagopsykologi, den
gren av den tillämpade psykologien, som har till
uppgift att klarlägga värdet av olika
vittnesutsagor och söka få fram den tillförlitligaste utsagan.
— Litt.: A. Wachtmeister, ”Vad är sanning?”
(i933), ”För ung att tala sanning?” (1943); E.
Leche och V. Hagelberg, ”Förhör i brottmål”
(4æ uppl. 1952).
Vittoria [vitå’ria], Alessandro, venetiansk
skulptör och arkitekt (1525—1608),
huvudrepresentanten för manierismen i Venedigs skulptur.
V. är mest betydande som porträttskulptör. I
större format har V. i San Zaccaria i Venedig
utfört sitt bästa verk, ett gravmonument över sig
själv, vidare ett monument över G. Contarini
i Santa Maria Zobeniga, karyatider vid ingången
till Biblioteca di San Marco samt helgonbilder i
diverse venetianska kyrkor, bl. a. Santa Justina
och Santa Domenica i det av honom själv byggda
Cappella del Rosario i San Giovanni e Paolo.
I Venedig har V .dessutom byggt Palazzo Balbi
och Scuola di San Girolamo.
Vittoria [vitå’ria], stad i prov. Ragusa,
Italien, på Sicilien, 10 km från sydkusten; som
kommun 42,977 inv. (1936). Betydande vinhandel.
Vittorio [vitå’riå], it. namnform för Viktor.
Vittorio Veneto [vitå’riå vä’netå], stad i prov.
Treviso, Venezien, Italien, vid foten av Alperna,
35 km n. om Treviso; 24,991 inv. (1936).
Biskopssäte; rekreationsort. Efter V. ha italienarna
uppkallat 1 :a världskrigets sista, avgörande slag på
österrikisk-italienska fronten 24/io—4/n 1918.
Vittra, se Vitterfolket.
Vittring, förvittring, den sönderdelning
och förstöring, som mineral och bergarter
undergå vid jordens yta genom atmosfäriliernas,
vattnets, temperaturväxlingarnas och
organismernas inverkan. Vid v., som är av allra största
betydelse för uppkomsten av sedimentära
bergarter och fyndigheter, samverka sålunda kemiska
och mekaniska krafter, av vilka de förra ge
upphov till kemisk v., de senare till mekanisk v.
Den kemiska v. åstadkommes i regel av i
jorden nedträngande vatten, innehållande kolsyra
m. fl. ämnen. Sådant vatten angriper
mineralämnena ganska starkt. Kraftigast försiggår den
kemiska v. ovanför grundvattenytan. I stort sett
sker en uppdelning i en löslig och en olöslig
andel. Det lösta bortföres genom
vattencirkulationen och kan sedan under andra
omständigheter utfällas. De olösta vittringsprodukterna
kunna antingen bli liggande i sitt ursprungliga läge
el. bortföras av rinnande vatten, vind el. is för
att avlagras på annan plats. Kalkspat löses
fullständigt av kolsyrehaltigt vatten. Kalksten
visar därför gärna en anfrätt, ofta gropig yta, och
i kalkberg uppstå ej sällan stora grottor. Kvarts
angripes i allm. föga, under det att fältspater
o. a. silikatmineral i bergarter som granit, gnejs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
