Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volga—Donkanalen - Wolgast (stad) - Wolgast (ö) - Volgasvamp, tekvass, tesvamp - Volgatyskarnas autonoma socialistiska sovjetrepublik - Volgsjön - Volhynien - Volière, voljär - Volkelt, Johannes - Volkswagen - Wollastonit el. tafelspat - Wollastontråd - Volley - Volleyboll (nätboll) - Wollin - Wollin, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
443
Wolgast—Wollin
444
breda Tsiml j anskr e s e r vo a r e n, som
dels medelst pumpverk matar kanalen med
vatten, dels användes för konstbevattningsändamål.
Drivkraften hämtas från ett stort kraftverk vid
T siml j anskaj a-dammen.
Wolgast [vå’l-], hamnstad i Mecklenburg vid
tyska östersjökusten, 10 km från Östersjön; c:a
7,600 inv. W. befästes redan på 1100-talet, var
under 30-åriga kriget omväxlande i kejserlig och
svensk besittning, erövrades 1675 av kurfursten
av Brandenburg, av ryssarna 1713 och 1715.
Wolgast [vå’l-], polska namnet på ön Usedom.
Volgasvamp, tekvass, te svamp, en
ytterst snabbväxande växtkoloni, som består av en
bakterie, Bacterium xylinum, i vars sega yttre
slemlager en el. flera jästsvampar leva. I regel
är jästsvampen den i slemflöde från ek och björk
vildväxande Saccharomycodes Ludwigii, som dock
ofta ersättes med den tropiska, i det av durra
framställda negervinet pombe ingående
jästsvampen S chizosaccharomyces pombe. V., vars
ursprungsort är okänd, spreds under 1 :a världskriget
över hela världen och var föremål för
fabriks-mässig framställning; den har t. o. m. garvats
för beredning av handskskinn. Odlad i sockrat te,
helst vid en temp. av omkr. 300, ger v. en
angenämt syrlig, musserande dryck av ung. 1 %
alkohol, med svagt laxerande och diuretiska
egenskaper. V. är vitaminrik och verksam mot
arterio-skleros.
Volgatyskarnas autonoma socialistiska
sovjetrepublik, inom RSFSR, upprättades 1919 som
autonomt område och proklamerades 1924 som
autonom republik. Den var belägen huvudsakl. ö.
om Volga, omfattade 28,212 km2 och hade 605,442
inv. (1939), därav 66% tyskar, 20% ryssar och
12 % ukrainare. V. låg inom ett bördigt
stäpplik-nande svart jordsområde. En tysk koloni
upprättades där under Katarina II :s tid; 1764—68
överflyttade c:a 8,000 familjer från mell. Tyskland.
Huvudstad var Engels (mittemot Saratov). Under
de tyska truppernas frammarsch mot Moskva
1941 upplöstes republiken och uppdelades mellan
Saratov- och Stalingradområdena; den tyska
befolkningen deporterades till olika trakter av
Sov-j etunionen.
Volgsjön, sjö i Vilhelmina kommun i
Västerbottens län, genomfluten av Ångermanälven; 334
m ö. h.; 22 km2; 12 m djup. Vojmån mynnar i V.
vid Vilhelmina köping.
Volhynien, dets. som Volynien.
Volière [våljä’r], fr. (av voler, flyga),
vol-j ä r, fågelhus; stor fågelbur.
Volkelt [få’lkalt], Johannes, tysk filosof
och estetiker (1848—1930), 1894—1921 prof. i
Leipzig. Han utgick från Hegel, rönte inflytande
av Schopenhauer och E. v. Hartman men tillhörde
i det hela den nykantianska riktningen och
utvecklade en kritisk metafysik. Inom estetiken
gjorde han betydelsefulla insatser. Bland hans
skrifter märkas ”Erfahrung und Denken” (1886),
”System der Ästhetik” (3 bd, 1905—14, 2:a uppl.
1925—27) och ”Gewissheit und Wahrheit” (1918).
Volkswagen [fådksvägan], tyskt bilmärke,
som tillverkas vid Volkswagenwerk i Wolfsburg
(se d. o.). V. började konstrueras omkr. 1930
och bestämdes av Hitler (1937) att i en nära
framtid bli varje stortysk familjs egendom.
Anläggningarna förstördes till 60% under 2:a
världskriget. 1948 startades tillverkningen på nytt.
Wollastonit el. t a f e 1 s p a t, ett
pyroxenmine-ralen närstående, monoklint kristalliserande, vanl.
vitt mineral av kalciummetasilikat, Ca O . Si O2.
Hårdheten är 4,5—5. W. har god klyvbarhet, är
glas- el. (på klyvytor) pärlemorglänsande och
uppträder, vanl. i stråliga el. korniga aggregat,
såsom typiskt kontaktmineral i kristallinisk
kalksten.
Wollastontråd [æo’lastan-] (efter W. H.
Wollaston), mantlad klen metalltråd, vars kärna
utgöres av guld el. platina, medan höljet består av
t. ex. silver. W. användes för sådana mestadels
elektriska instrument, vid vilka ett rörligt system
skall hållas upphängt i en ytterst klen tråd,
varvid mantelmaterialet etsas bort.
Volley [vå’li] (eng.), se Tennis.
Volleyboll, förr i Sverige kallad n ä t b o 11, är
i sin nuv. form ett mellanting mellan handboll
och tennis, spelat med en boll av 65—68,5 cm
omkrets samt ett 90 cm brett och 10 m långt nät,
vars överkant skall befinna sig 243 cm (för
kvin-liga spelare 224 cm) över marken. Planen
(utomhus grus- el. gräsplan), av mittlinje och nät delad
i två lika hälfter, är 9 X 18 m samt har
utspels-(serve-) platsen bakom högra delen av kortsidan.
Lagen bestå vanl. av 6 spelare med 6 avbrytare.
Serven sker med en hand (öppen el. knuten; efter
egen uppgivning), och bollen får sedan mötas med
en el. två händer (el. beröra kroppen ovan
midjan), varvid laget har max. 3 slag (genom
passning till medspelare) för returnering över nätet.
Det gäller att hindra bollen, som ej får hållas el.
bäras, från att ta mark på egen planhalva samt
att icke slå den utanför spelplanen el. under
nätet. Vid fel, begånget av det servande laget,
förlorar detta serverätten, vid fel av mottagande
sidan erhåller motparten 1 poäng. 15 poäng ge
setvinst (dock fordras 2 poängs övervikt efter
ställningen 14—14), 2 set av 3 matchvinst. —
V. har på senaste tiden fått mycket stor
utbredning i åtskilliga länder. Federation
Internationale de volley boll bildades 1947.
Wollin [vå-], po. Wolin, ö vid tyska
östersjökusten i voj evodskapet Stettin (Szczecin), mellan
Stettiner Haff och Pommersche Bucht av
Östersjön samt skild från fastlandet i ö. av Dievenow,
från Usedom i v. av Swine; 248 km2; c:a 17,000
inv. ön är mestadels slättland, största höjden är
115 m ö. h. Största stad är W o 11 i n (c:a 5,000
inv.) vid Dievenow, förnämsta havsbad Misdroy.
Ang. historia och nuv. politiska ställning se
Usedom. — Staden intogs 1630 av svenskarna, som
befäste staden. Under krigen i senare delen av
1600-talet gick W. ur hand i hand mellan svenskar
och brandenburgare, vilka senare i Saint
Germain-freden 1679 måste återställa det. I freden i
Stockholm 1720 avträddes W. till Preussen.
Wollin, Nils Gustaf Axelsson, konsthistoriker
(f. 1892 2%), fil. dr 1927, doc. vid Stockholms
högsk. 1933, hovintendent 1938; överlärare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
