Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Württemberg - Würzburg - Vysjinskij, Andrej Januarevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
499
W ürzburg—V ys jinski j
500
Ulrik W. med lantgreven Filips av Hessen hjälp
efter en seger över kejsar Karl V, ehuru
Österrike ända till 1805 kunde åberopa en feodal
höghetsrätt över W. Under Ulrik V gjorde
reformationen insteg i W., vilket förde med sig, att
landet blev illa härjat under trettioåriga kriget,
i vilket Eberhard III (d. 1674) deltog från
1633. Under Eberhard Ludvig (d. 1733)
deltog W. i spanska tronföljdskriget. Fredrik
II (d. 1816) blev 1803 kurfurste, förvärvade
1805 genom anslutning till Napoleon i freden i
Pressburg Österrikes schwabiska besittningar,
vilket förvärv han räddade genom att 1813 gå
över på de allierades sida. Han antog 1806
ko-nungatitel som Fredrik I. Under Vilhelm I
(d. 1864) erhöll W. 1819 en konstitutionell
författning. Vilhelm I:s mot Preussen fientliga
politik fortsattes av hans son Karl I (d. 1891),
som emellertid, sedan W. 1866 lidit nederlag mot
Preussen vid deltagande i det
preussisk-österrikiska kriget, orienterade sig mot den tidigare
fienden. W. bands ytterligare vid Preussen och
det enade Tyskland genom sitt deltagande i
kriget 1870—71. 1906 reformerades lantdagens
andra kammare till en på allmänna val baserad
folkrepresentation. Trots att ett gott förhållande
rådde mellan folk och konungamakt i W., drogs
landet med i revolutionen 1918, konung V i
1-helm II abdikerade i nov. d. å., och en
författning av 1919 genomförde i W. samma
demokratiska parlamentariska principer, som rådde i
Weimarrepublikens Tyskland i övrigt. I mars
1933 tillsatte den nationalsocialistiska
riksregeringen en rikskommissarie i W.; efter 2:a
världskriget ingår det i västtyska landet
Baden-Würt-temberg.
Würzburg [vy’rtsbork], huvudstad i
rege-ringsområdet Unterfranken i n. v. Bayern i
Tyskland, vackert belägen i en utvidgning av
Main-dalen, huvudsakl. på h. flodsidan; 85,700 inv.
(1952), 69% katoliker. Flodhamn. Av
förkrigstidens pittoreska stad återstår föga. Genom
allierade bombanfall i juli 1944 och i mars 1945
förstördes många kyrkor o. a. offentliga byggnader samt
74% av bostadsbeståndet. I få tyska städer har
emellertid återuppbyggnadsarbetet gått i så rask
takt som i W. — W. nämnes f. ggn 704 som
castellum Vierteburh. 741 blev angelsaxaren
Bur-chard förste biskop i det av Bonifatius grundade
stiftet Würzburg. Det erövrades 1631 av
svenskarna, varvid bl. a. det furstbiskopliga bibi, togs av
dem, nu till en del i Uppsala univ.-bibl.; av stiften
Würzburg och Bamberg skapade Axel
Oxenstierna 1633 hertigdömet Franken, som gavs åt
Bernhard av Weimar men upplöstes redan 1634. —
Mitt i den germanska fornborgen på Mains
vänstra strand, 130 m över floden, uppfördes 706 en
Mariakyrka, som har givit namn åt den på
1200-talet kring kyrkan uppförda fästningen
Marien-berg, de mäktiga furstbiskoparnas residens.
Mari enberg inrymmer nu Mainfränkisches Museum
med betydande skulpturskatter av bl. a. Tilman
Riemenschneider, vilka räddats undan förstörelse.
Där finns även ett vinmuseum (vid W. skördas
bl. a. det berömda Steinwein). Fästningens Ma-
Den centrala delen av Würzburg före z:a världskriget.
Se även bild 6 å pl. vid Barock och bild 16 å pl. vid
Tysk konst.
riakyrka är den äldsta tyska rundkyrkan ö. om
Rhen. På en annan höjd, s. om Marienberg, ligger
vallfartskyrkan Käppele, urspr. ett litet
Maria-kapell, som av rokokoarkitekten Balthasar
Neu-mann förvandlades till ett graciöst tempel, över
Main föra från fästningssidan 3 broar, av vilka
den mellersta, Alte Mainbrücke (från 1500-talet),
under 1700-talet pryddes av statyer i barock,
föreställande välsignande furstbiskopar. Vid den
tyska reträtten 1945 sprängdes de 2 mellersta
valven, som senare ha återställts. I residensets
salar och den omgivande Hofgarten avhållles varje
år i juni Mozartfestspelen. Univ. gr. på nytt 1582.
Vysjinskij [vy/y’nskaj], Andrej
Januare-vitj, rysk politiker, jurist och diplomat (1883—
1954). Han anslöt sig under sina juridiska studier
i Kiev 1902 till socialdemokraterna och vid
partiets splittring 1903 till mensjevikerna. Relegerad
från univ. 1903, verkade V. som agitator i
Kaukasien, var tidvis häktad
och dömdes 1907 till
fängelse. Frigiven
1909, fortsatte han
sina studier, blev 1913
jur. kand, och
öppnade 1914 en
framgångsrik advokatpraktik i
Moskva. Under
inbördeskriget deltog V.
1919 som frivillig i
striderna mot
Deni-kin och anslöt sig
1920 till
bolsjeviker-na. Han var 1921—22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
