Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen - Andra världskriget - Japan besegras - Fredsslut och internationell politik efter 2:a världskriget - Några uppgifter om antalet döda och saknade i 2:a världskriget (i tusental)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
605
Världskrigen
606
dec., som ledde till att Akyab togs och att för
under-hållstjänsten till i4æ armén viktiga flygfält kunde
upprättas.
Mountbatten beslöt, att de fortsatta operationerna
skulle avse att slå fiendens huvudstyrkor väster om
Mandalay med I4:e armén, varefter denna skulle taga Rangoon
före regnperiodens början. Offensiven startade i mitten
av febr. 1945, och i slutet av mars gåvo japanerna upp
striden vid Mandalay. Därefter ryckte 14:e armén fram
mot Rangoon. För att hinna taga Rangoon före
regnperioden beslöt Mountbatten att företa ett amfibieanfall
mot staden. Företaget lyckades, och Rangoon besattes 3/s,
varefter amfibiestyrkan snabbt nådde kontakt med den
söderut anfallande 14:e armén. Burma var därmed
återtaget.
Slutanfallet mot Japan och Japans kapitulation. Redan
innan striderna om Filippinerna voro slutförda, fortsatte
den amerikanska offensiven mot Japans sista
försvars-linje, som gick över Bonin-, Vulkan- och Riu-kiu-öarna
till Formosa.
För att underlätta luftanfallen mot Japan från
Maria-nerna valdes som första anfallsmål ön Iwoshima, där
japanskt jaktflyg var stationerat. De mycket överlägsna
amerikanerna landstego 19/s 1945. Motståndet var segt,
och först i mitten av mars var invasionen säkrad. Från
april fick det amerikanska bombflyget vid anfall mot
Japan eskort av jaktflyg, baserat på Iwoshima.
För att kunna slå ut slutanfallet mot Japan fordrades
fast fot på Riu-kiu-öarna. Bästa baseringsmöjligheter
erbjöd den av 120,000 japaner försvarade ön Okinawa.
Anfallet mot denna ö blev den sista och samtidigt den
största överskeppningsoperationen i Stilla havet. De
amerikanska sjöstridskrafterna utsattes härunder för
desperata anfall av ”självmordsflygare”. Offensiven
utlöstes 26/s 1945, och först 21/s upphörde det hårda
motståndet. Förberedelserna för slutanfallet på Japan voro då
redan i gång. 9/s 1945 kom den första stora räden mot
Tokyo, med större resultat än vid någon av de senare
fällda atombomberna. Under flygoffensiven fram till %
fälldes 160,000 ton bomber. Omkr. 220,000 människor
dödades, och c:a 9 mill. gjordes hemlösa. Flygoffensiven
kompletterades med kustbombardemang. Föga motstånd
gavs. Under dessa månader knäcktes Japans ekonomiska
och nationella motståndskraft slutligt.
6/s och 9/s fälldes atombomber mot Hiroshima, resp.
Nagasaki. 8/s förklarade Sovjetunionen krig, och starka
styrkor anföllo Manchukuo, där den japanska
Kuan-tung-armén snabbt bröt samman. ,0/s lämnade den japanska
regeringen erbjudande om kapitulation, och 14/s
accepterades de kapitulationsvillkor, som lagts fram 26/? 1945 vid
Potsdamkonferensen. De olika arméerna gåvo sig
därefter (de sista styrkorna 24/u>), och 2/s undertecknades den
japanska kapitulationen på det amerikanska slagskeppet
”Missouri” utanför Tokyo. Amerikanska trupper ryckte
in i staden 8/».
Fredsslut och internationell politik efter 2:a världskriget.
V. medförde en oerhörd förändring av
maktförhållandena i hela världen. Den internationella politikens
tyngdpunkt försköts ytterligare från Västeuropa.
Super-stormakternas epok inleddes genom att U.S.A. och
Sovjetunionen framträdde som de dominerande världsmakterna.
Av de förutvarande fem europeiska stormakterna hade
Tyskland och Italien totalt besegrats och syntes icke inom
överskådlig tid kunna återta sin forna ställning.
Frankrike hade reducerats till en andra rangens stormakt,
medan Storbritannien visserligen stod kvar i främsta
ledet men finansiellt försvagat och främst inriktat på
inrikes- och imperiepolitiska reformproblem. Bägge de
anglosaxiska makterna demobiliserade hastigt.
Sovjetunionen behöll däremot mycket stora styrkor under
fanorna. Demokratierna hyste goda förhoppningar om att
den nya internationella säkerhetsorganisation,
Förenta nationerna (se d. o.), som konstituerades på
nyåret 1946, skulle trygga freden. Rådets effektivitet var
dock redan från början, till följd av att vetorätt införts,
helt beroende av att de allierades samarbete över huvud
taget kunde bevaras. Den stora koalitionen hade börjat
lossna i fogarna redan under krigets sista månader och
utsattes efter fiendernas kapitulation snart för stora
påfrestningar. Sovjetunionen upprättade i Europa ett
bälte av lydstater. En viss ömsesidig misstro och
spänning rådde mellan U.S.A. och det sedan 1945 av
arbetarpartiet styrda Storbritannien. En vändning började
dock inträda, då Ryssland syntes vilja göra framstötar
i riktning mot Grekland, Turkiet och Persien.
Några uppgifter om antalet döda och saknade i 2:a
världskriget (i tusental).
Uppgifterna äro — beroende på uppgiftslämnaren m. m.
— dels ofta mycket ungefärliga, dels även i många fall
svåra att direkt jämföra med varandra.
Land Stupade militärer Saknade Dödade civila
Sovjetunionen 7,000’) I0,0002)
Förenta staterna 3H 152 —
Brittiska imperiet .... Storbritannien 216 53 62
övrigt IIO 38 —
Frankrike 170 s) 4604)
Jugoslavien 280 s) 1,400
Grekland 77 ’) 400
Polen 200 3) 5>3°°5)
Finland6) 72 8 1,5
Tyskland 3>25O 2,900 3,ooo7)
lapan i,i75 — 6708)
Italien 39° 215 180
*) Enl. utrikesminister Molotov. — 2) Därav c:a
hälften dödade, där striderna gått fram, och hälften döda av
köld, hunger, deportation m. m. — *) Ingå i siffran för
stupade. — 4) Bl. a. i motståndsrörelsen c:a 35,000 man.
Häri ingå i Tyskland döda tvångsarbetare och
saknade. — 5) Mestadels utrotning och likvidering av
ghetton, döda i koncentrationsläger och i tvångsarbete.
— 6) Krigen 1939—44. -— ’) Därav c:a 600,000 dödade i
luftkriget samt 500,000 dödade av tjecker i slutet av
kriget. Därtill c:a 7,5 mill. hemlösa genom
flygbombardemang. — 8) Därtill c:a 9 mill hemlösa genom
flygbombardemang.
Med krigsförbrytare höllos ett flertal processer efter
kriget, den största inför en särskilt upprättad
internationell militärdomstol (se Nürnbergprocessen).
Vid Potsdamkonferensen 1945 enades man definitivt om
fyrmaktsockupationen av Tyskland på obestämd tid.
Frankrike erhöll en ockupationszon, som bröts ut ur de
anglosaxiska. Sovjetzonen omfattade områdena från
Oder-Neisse i ö. till trakten av Lübeck, Harz och
Thü-ringerwald i väster. Den n. delen av den forna västra
rikshälften blev brittisk zon med sydgräns ung. i linjen
Malmédy—Bonn—Göttingen. Den amerikanska zonen
omfattade s. Tyskland med undantag av landet väster om
Rhen samt s. delarna av Württemberg och Baden, vilka
tillsammans bildade den franska zonen. Amerikanerna
fingo t. v. dessutom Bremerhaven med kringliggande
område som en enklav vid nordsjökusten. Den forna
riks-huvudstaden Berlin ställdes också under
fyrmaktsocku-pation. Som högsta ockupationsorgan upprättades ett
allierat kontrollråd i Berlin, bestående av de fyra allierade
överbefälhavarna, vilkas beslut fordrade enhällighet.
Även Österrike underkastades fyrmaktsockupation. Den
sovjetryska (n. ö.) zonen där kom att bestå av
Nieder-österreich, n. Oberösterreich och Burgenland, den
amerikanska (n. v.) av s. Oberösterreich och förbundslandet
Salzburg, den brittiska (s.) av Steiermark och Kärnten,
inkl, östtyrolen, och den franska (västra) Tyrolen och
Vorarlberg. I det fyrmaktsockuperade Wien tillsattes
liksom i Berlin ett allierat kontrollråd. Italien fick snart
tack vare övergången till demokratierna slippa sin
ställning som ockuperat land. Triesteområdet uppdelades dock
för lång tid i resp. amerikansk-brittiska och jugoslaviska
ockupationszoner. Sovjetunionen ockuperade Bulgarien,
Rumänien och Ungern men däremot icke Finland. Polen,
som befriats av ryssarna, blev hastigt rent sovjetrysk
maktsfär, liksom de forna tyska vasallerna på
Balkanhalvön och i Donauområdet. I Tjeckoslovakien möttes
på våren 1945 amerikanska och ryska befrielsetrupper,
och landet lyckades till en tid inta en ganska fri
ställning men dukade sedan under för det kommunistiska
trycket. Jugoslavien, som befriats av Titos inhemska
partisanstyrkor i samverkan med ryska trupper, utsattes
för starkt ryskt inflytande men intog senare en
självständig hållning. Det av brittiska trupper befriade
Grekland blev rov för kommunistisk revolt, inbördeskrig och
intervention av kommunistiska balkangrannar, men
räddades med brittisk och senare amerikansk hjälp från att
dragas in i den ryska maktsfären.
Vid Potsdamkonferensen 1945 vidtogo segrarmakterna
åtgärder för att genom fördrag återställa freden i
Europa. Storbritannien och U.S.A. utfäste sig att vid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
