Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbotten - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
641
Västerbotten
642
70 °/o av arealen), såväl rena tall- el.
granskogar som barrblandskogar, ibland med mer el.
mindre rik inblandning av björk. Även lövskog
mest bestående av björk, förekommer, särskilt
i kusttrakterna och utefter vattendragen. Av
övriga lövträd ha endast aspen och gråalen någon
betydelse. Klibbalen finnes blott utefter kusten
i s. Myrarna ha stor utbredning (c:a 20% av
ytan), framför allt i de inre delarna. På från
Lappland utlöpande åsar anträffas en del
fjällväxter, ss. Astragalus alpinus och Cerastium
al-pinum. V:s magra flora (jämförd med
Ångermanlands) orsakas, utom av klimatförsämringen
norrut, av V:s flacka topografi och karga
jordmån. Ett 30-tal arter ha dock sin nordligaste
spridning i v., t. ex. Cakile maritima, Armeria
elongata och Draba verna.
Djurvärlden liknar de lappländska
skogsområdenas. De stora rovdjuren äro mycket fåtaliga
och undanträngda till fjällen i V:s inre delar;
av de mindre rovdjuren äro utter och mård
talrika. Älgen har ansenligt ökats, och även
rådjuret har under senare tid börjat vinna ökad
spridning. Gråsäl och vikarsäl äro vanliga i
Bottniska viken. Bland fåglarna märkas bl. a.
videsparv, lappmes, storspov samt skedand, vigg,
grågås och gråhakedopping, vilka här ha ett
nordligt häckningsområde. Älvarna äro rika på lax,
och av andra fiskar märkas sik, siklöja och harr
samt i några sjöar gös och braxen.
Befolkning och bebyggelse. Under det senaste
decenniet var befolkningsökningen 7,1 °/o (hela
riket ökade samtidigt med 10%). Inkl,
stadsbefolkningen var medelfolktätheten 1953 10 inv.
per km2. Av invånarna bodde 1950 54% i V:s
tätorter (med minst 200 inv.). Frånräknas de
administrativa tätorterna, var befolkningstätheten
på landsbygden 5,7 inv. per km2 (1935 6,2).
Såväl jordbruks- som annan bebyggelse visar en
stark koncentration till älvdalar och stränder, och
mellan agglomerationerna ligga bebyggelsetomma
vidder. — Först under medeltiden befolkades
kustlandets älvdalar och större sedimentslätter.
En yngre jordbruksbebyggelse är lidbebyggelsen,
där gårdarna ligga överst på moränryggarna el.
högt uppe på deras sydsluttningar med åkrarna
Rundloge med en del mindre byggnader är särskilt
karakteristiskt för n. Västerbotten. Bygdeträskliden,
Burträsk sn. Ur Västerbottens läns museums arkiv.
NF XXII —21
nedanför. Jordbruksbebyggelsen är av ålder
agg-lomererad i V., och särsk. n. om Skellefteälven
förekomma trots utflyttningen i samband med
laga skiftet storbyar, ss. Frostkåge, östanbäck,
Ostvik, Drängsmark, Strömfors och Kusmark
med 500—800 inv. V:s nuv. bebyggelse fördelar
sig huvudsakl. på Skellefteå-traktens,
Umeå-Vännäs-traktens och Kustlandets bygdegrupper, den
senare till största delen belägen under
litorina-gränsen. Den nutida bebyggelsen präglas av
näringslivets och kommunikationernas utveckling och
en tydlig tendens till ökning av
tätortsbebyggel-sen. Städerna i V. äro Umeå och Skellefteå.
Ekonomisk geografi. Jordbruk. Enl.
jordbruks-räkningen 1944 upptogo av V:s landareal åker 90,434 har
(6,0»/.), slåtteräng 6,025 har (0,4 %), betesäng 19,055 har
(1,2 %), skogsmark 1,018,430 har (67,5 %) och övrig mark
37S,765 har (24,9 °/o). Uppodlingsgraden är mycket olika
och avtar från kusten. Brukningsdelarnas antal uppgick
Åkerns användning och avkastning1) i
Västerbottens läns kustland 1952.
Växtslag Åkerarealens användning i har | i °/9 Total skörd i ton Skörd i dt per har
Vårvete .................. 5 0,9 10 15,1
Råg ...................... 8 o,» 20 25,9
Korn ................ 14,605 13,7 31,690 21,7
Havre .................. 653 0,9 1,260 19,9
Blandsäd ............. 4,937 4,9 10,170 20,9
Baljväxter .............. 16 0,9 20 15,9
Potatis .............. 3,137 2,9 57,820 184,9
Foderrotfrukter .... 140 0,1 5,620 401,1
Grönfoder ........... 3,053 2,9 — —
Vall till hö ..... 71,404 66,7 233,490 32,7
Annan vall ........... 7,975 7,s
Andra växtslag .... 57 0,1
Träda och obrukad
åker ................... 1,011 0,9
Summa | 107,001 | 100,9
*) Något mer än medelmåttig skörd.
1944 till 16,329, av vilka 6,9 °/o hade en åkerareal av 0,2a
—1 har, ii,9 ®/o av 1—2 har, 34,9 ’/o av 2—5 har, 38,7%
av 5—10 har, 8,9 °/o av 10—20 har och 0,9 °/o av över 20
har. Arrendejord utgjorde 3,069 har el. 34 °/o av totala
åkerarealen (riksmedeltal 26,7 %). Åkerjordens
användning och avkastning framgå av tab. Sedan 1944 visar
områdets åkerareal en ökning med 5,349 har (5,9 °/e).
Anmärkningsvärd är den höga potatisavkastningen, den
högsta i riket.
Boskapsskötsel. Antalet husdjur var 1952 i
Västerbottens läns kustland: 11,685 hästar, 108,417
nötkreatur, därav 70,201 kor, och 7,866 får. Jämfört med
1944 har antalet hästar minskat med 24,9 % och får med
icke mindre än 82,5 %, medan antalet nötkreatur ökat
med 34,2 %>. 1944 uppgavs antalet svin till 9,764. Av
redovisade brukningsenheter med över 2 har åker voro 1949
i Västerbottens läns kustland 8 °/o kreaturslösa, d. v. s.
utan kor (hela riket 7,s %).
Skogsbruket blev huvudnäring för V:s
befolkning under 1800-talet. Vid sekelskiftet började
sågverksindustrien stagnera, ej minst på gr. av tilltagande
knapphet på timmerduglig skog. I stället framträdde
pappers-masseindustrien, som utnyttjade de kvarstående klenare
och trögväxande dimensionerna. På detta sätt hade
större delen av V:s skogar blivit genomhuggna, när
riks-skogstaxeringen 1927 utfördes. Den skogsproduktiva
marken inom Västerbottens läns kustland upptog 12,511 km*
el. 69,7 % av landarealen. Därav utgjorde tallskogar
49 %, granskogar 34,9 % och lövskogar 16,2’/»; 75,5 %
utgjordes av mossrika skogar. Den sammanlagda
kubikmassan inom bark beräknades till 70,9 mill. m3.
Skogsmarkens fördelning på ägargrupper var 1941: allmänna
skogar 16 %>, aktiebolagsskogar 28 % och övriga enskilda
skogar 56 °/o. 6,183 arb. sysselsattes vid flottningen 1951.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
