Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbotten - Ekonomisk geografi - Kyrklig konst - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Västerbotten
644
Sorteringsverk vid ön vid Umeå. Ur Västerbottens läns
museums arkiv.
Saltsjöfisket sysselsatte 1952 i Västerbottens
län 228 yrkesfiskare och 437 personer med fiske som
binäring. De ekonomiskt viktigaste fiskslagen äro
strömming, lax och sik, varav sammanlagda värdet var 918,000
kr el. 90 % av fiskets avkastning.
Bergshantering. 1918 upptäcktes
malmfyndig-heterna vid Kristineberg i Lappland och 1924 de i
Boliden. 1952 utfraktades från gruvfältet i Boliden totalt
151,206 ton berg och malm, utgörande 15,211 ton direkt
användbar malm, nnehållande i,s? o/o koppar, 25,4 °/o
svavel, 14,5 °/o arsenik samt 28,2 g guld och 58 g silver per
ton, från Långdalsgruvan utfraktades 1,846 ton berg,
zink- och blymalm, från Renströmsgruvan 46,541 ton
berg, koppar-, bly- och zinkmalm samt svavelkis, från
Åkullagruvan 125,060 ton berg, kopparmalm och
svavelkis samt från ö. Högkullagruvan i Norsjö 5,193 ton
berg och zinkmalm. 1953 minskades uppfordringen ur
Bolidengruvan planenligt till 144,000 ton. I Äkulla sjönk
brytningen s. å. till 96,000 ton, och redan 1955 beräknas
denna malmkropp vara utbruten. Malmens anrikning har
tidigare skett i Rönnskär, men fr. o. m. sept. 1954 sker
den i ett anrikningsverk i Boliden, det största i sitt
slag i Europa. Malmunderlaget till detta uppskattades
1954 till 42 mill. ton, fördelat på ett 10-tal fyndigheter.
Industrien har från att ännu för 15 år sedan
ha varit ensidig skogsindustri utvecklats mera
mångsidigt. Inom järn- och metallindustrien märkes främst
Bolidens gruv-ab:s smältverk, Rönnskärsverken, i
Skellef-tehamn, där koppar- och blysligerna smältas. Under
början av 1950-talet har den årliga produktionen av
finguld varit c:a 2,000 kg, av silver 20,000 kg (men
beräknas öka till 60,000), av koppar (1953) 3°,300 ton, bly (1953)
16,400 ton, vartill komma några 10-tal ton raffinerad
vis-mut, selen, arsenikmetall m.m. samt ett 10,000-tal ton
ar-seniksalter och raffinerad arsenik. Verkstadsindustrien
representeras av bl.a. Hilding Carlssons mekaniska
verkstad, Umeå, med tillverkning av rälsbussar och
släpvagnar, Fabriks-ab. Forslund & co., Skellefteå, som tillv.
hydrauliska tippanordningar, lyftkranar för lastbilar
m. m., Ursvikens mek. verkstads-ab.. Ursviken, som
gör apparater för trämasse- och gruvindustrien, och
Robertsfors bruks mek. verkstad och gjuteri, Robertsfors,
med tillv. av anläggningar för arsenikimpregnering av
virke. ASEA har en isolationsfabrik i Robertsfors för
tillv. av glasfiber, glasväv o. a. isoleringsdetaljer av
bakelit och glimmer. — Träindustrien, som ännu under
1930-talet var ledande industrigren med 40 % av
industriarbetarna, har gått starkt tillbaka. Sågverksindustrien
visar tendens till stagnation från sekelskiftet, beroende
på råvarubrist. 1952 var hela länets produktion av sågat
och hyvlat virke 312,000 ms. Nuv. större företag
karakteriseras av ett mångsidigare utnyttjande av råvaran och
längre driven tillverkning av halv- och helfabrikat. I
samband med träindustri bedrives även tillv. av
pappers
massa. Holmsunds ab. har sågverk i Sandvik och
Holm-sund, fabrik för tillv. av diverse snickerier, lamellgolv,
faner, plastgolvplattor m. m. i Holmsund och
sulfatfabrik i Obbola, Bowaters svenska trämassefabriker ab.
tillverkar trämassa vid fabrik i Umeå och Sofiehem, ab.
Scharins söner äger Klemensnäs sågverk, träsliperi och
wallboardfabrik i Ursviken, Bure ab. har sågverk,
hyv-leri och träsliperi i Bureå, Munksunds ab. har träsliperi
i Byske.
Sjöfart. De viktigaste hamnarna i V. äro
Skellef-tehamn och Holmsund (Umeå tulldistrikt). Därnäst
komma Bureå, Obbola, Djupvik och Sandvik. Antalet
ankomna och avgångna fartyg i inrikes fart var 1951 4,787
om tillsammans 1,281,305 nettoton och i utrikes fart 974
om 549,323 ton.
Kommunikationer. V. genomdrages i sin
längdriktning av Stambanan genom övre Norrland
Bräc-ke—Boden, varifrån förgrena sig bandelarna Vännäs—
Umeå—Holmsund, Hällnäs—Lycksele—Storuman och
Jörn—Arvidsjaur. Mellan Boliden och Slinds station (13
km v. om Skellefteå) leder en 25 km lång industribana
och från Kristineberg i Lappland till Boliden en 96 km
lång linbana för malmtransport. Samtliga järnvägars
längd är 395 km. De allmänna vägarnas längd i
Västerbottens län utgjorde Vi 1953 8,356 km, varav på
riks-huvudvägar kommo 262 och på länshuvudvägar 2,296 km.
Endast 0,7 °/o av den totala vägsträckan var belagd
(riksmedeltal 6,s °/o).
Kyrklig konst. Under senare medeltiden
upplevde konsten sin första och säkerligen även
största blomstring inom V. Kyrkorna i
Skellefteå landsförsamling, Bygdeå, Lövånger och
Umeå landsförsamling uppfördes under denna tid.
Planen utgör till sin huvudform alltid en enkel
rektangel, till vilken stundom större el. mindre
utbyggnader fogats. De ibland förekommande
rika stjärnvalven ha inslagits mot slutet av
1400-talet. Vägg- och valvmålningar torde säkerligen
ha funnits på flera håll. De kyrkor, som
tillkommit under 1600- och 1700-talen, äro
uppförda av trä. Kyrkan i Skellefteå landskommun
(av sten) är ett vackert prov på den
sengustavianska klassicismen. Umeå stadskyrka är
uppförd i nygotik. Mera originell är kyrkan i
Hömefors (1908), likaså Skellefteå stadskyrka
(1927), som i viss mån ansluter sig till
nordsvensk tradition. En säregen form av
bebyggelse har V. skapat i de för tillfälligt bruk
avsedda kyrkstäderna, som anlagts vid många
kyrk-platser.
Bland V:s kyrkliga inventarier förekomma ett
par konstverk från äldre medeltid, alltså
tillkomna under en period, då några kyrkor ännu
knappast funnos i landskapet. De ha från början
tillhört kyrkor i sydligare delar av landet och
först senare överlämnats till sin nuv. ägare. Äldst
är en madonna i Skellefteå landskommun,
utförd omkr. 1175—1200 och utgången ur en
gotländsk skola, som inspirerats av skulpturen i
Chartres. Medeltidens slut representeras av det
vackra altarskåpet i nämnda kyrka, importerat
från Lübeck. Från barocktiden härröra flera
ståtliga inredningsarbeten.
Fornlämningar. Från stenåldern uppvisar
V. ett betydande antal fynd ovan en forntida
strandlinje c:a 50 m ö. h. och koncentrerade särsk.
till Skellefteå och Umeå landsförsamlingar samt
Burträsks och Byske socknar. Sambandet med
den rika boplatskulturen i Ångermanland visa
redskapen av skiffer, kvarts och kvartsit, under
det att de s. k. rovaniemihackorna vittna om
inflytelser från Norrbotten och Finland. Långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
