Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Västervik
662
banenätet genom Norsholm—
Västervik—Hultsfreds
järnväg och 1906
järnvägsförbindelse med Vimmerby
(båda smalspåriga).
Den inre stadsplanen fick
i huvudsak sitt utseende efter
1677 års brand. Den
samtidigt med staden (1433)
grundade gamla kyrkan, S:ta
Gertrud (märklig
altarupp-sats i barock av B. Precht),
nära ”norra tullen”, ansluter
sig till den gamla staden
utmed Gamlebyviken. Hela n.
stadsdelen har en täml. ostörd
1800-talsprägel. Där finnas
även ännu äldre detaljer, ss.
Klockargården (ö.
Kyrkogatan 23) från 1730-talet
med en märklig gårdsinteriör
samt Cederflychtska huset
(ålderdomshem), uppfört
1751 och skänkt av fru Anna
Cederflycht på Helgerum.
De gamla båtsmansstugor-
na vid Båtmansgränd, vilka härstamma från
1700-talets mitt, höra också till V:s sevärdheter.
Från Skeppsbron leder Storgatan, stadens
förnämsta affärsgata, till Stora torget med det
vackra rådhuset (1793, restaurerat 1913). Nya
kyrkan (S:t Petri) uppfördes i en slags
medel-tidsstil 1901—05 efter ritningar av A. E.
Me-lander. Bland övriga offentliga byggnader
märkas lärov.-byggnaden (1870, tillbyggd 1936 och
1952), stadshotellet (1844, urspr. avsett till
länsresidens, tillbyggt och moderniserat 1940) och (i
samma kvarter) stadens nämndhus (1948).
Stadens ytterområden i n., v. och s. äro delvis
bebyggda med 1- och 2-familjshus inom
trädgårdar. Under senare år har kring
Johannesdals-plan vuxit upp en betydande stadsdel med
höghusbebyggelse. På Slottsholmen finnes en
vacker parkanläggning med
sommarrestaurang. På
Norrlandet ligger Tjustbygdens
kulturhistoriska museum
(färdigt 1933).
Industrien räknade 1950
61 arbetsställen med
tillsammans 1,903 arb.
Elektro-lux’ nya verkstad i V. är
ett av stadens största
företag (tillv. av elektriska
små-motorer, industridammsugare
och diskmaskiner). Vidare
märkas ab. Tannin, ab.
Slip-material-Naxos, en
tändsticksfabrik (gr. 1860),
tillhörande Jönköpings och
Vulcans tändsticksfabriks
ab., strump- och syfabrik,
tillhörande ab. Victorin &
Strand, ett flertal
stenhug-gerier, ss. ab. Bröderna Sty-
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk ,1ls 1955.
renius’ stenhuggeri, ab. Bröderna Flinks
granit-stenhuggeri och ab. C. J. Flinks söner. Dessutom
finnas en kartongfabrik, tillhörande Westerviks
pappersbruk ab. (gr. 1923), varv, spikfabrik,
be-tongvarufabrik, bakelitfabrik m.m. Vid Stegeholm
ligger skogsägareförems moderna
träförädlingsindustri och, vid djuphamnen Lucernan, Olsson &
Rosenlunds ab:s fabrik för monteringsfärdiga
trähus. Utom djuphamnen (c:a 8 m djup) finnes
en inre hamn vid Skeppsbrofjärden (c:a 1,200 m
vid 3—6 m djup) och fiskehamn i Gamlebyviken.
Oljehamn finnes på Lucernan. Det i V.
hemmahörande tonnaget var 1951 22 fartyg (därav u
motorfartyg) om tillsammans 15,319 nettoton. V.
är säte för Kalmar läns n. landsting och n.
hushållningssällskap, har länslasarett, sinnessjukhus
(S:ta Gertrud; uppfört 1909—12), tullkammare
Utsikt över Västervik från järnvägsstationen.
VÄSTERVIK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
