Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västermo - Västernorrlands Allehanda - Västernorrlands län - Västernorrlands regemente, I 21 - Västernärkes domsaga - Västerplana - Västerrekarne härad - Västerrekarne kontrakt - Västerstad - Västertälje - Västervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
659
Västemorrlands Allehanda—Västervik
660
Rekarne. — Litt.: B. Berthelson, ”V. kyrka”
(1945).
Västemorrlands Allehanda, tidning i
Härnösand, gr. 1874, daglig sedan 1894, organ för
Folkpartiet. Av red. märkas Gustaf Petrus
Österdahl (1904—15), A. L E. österström (1916—43)
och Hans-Krister Rönblom (1944—48). Nuv.
chefred, är sedan 1948 Enar Molander (f. 1902).
Västemorrlands län omfattar Medelpad och
Ångermanland utom Nordmalings, Hörnefors och
Bjurholms kommuner (se kartor vid Medelpad);
25,703,20 km2, 288,599 inv. (1955). Residensstad:
Härnösand. J u d i c i e 111 indelas V. i 6 under
Hovrätten för Nedre Norrland (i Sundsvall)
lydande domsagor, som vardera utgör 1 tingslag,
näml. Medelpads v., Medelpads ö.,
Ångermanlands s., Ångermanlands mell., Ångermanlands v.
och Ångermanlands n. domsaga. Av de 5
städerna ha Härnösand och Sundsvall egen
jurisdiktion, medan Kramfors lyder under
Ångermanlands s., Sollefteå under Ångermanlands mell. och
Örnsköldsvik under Ångermanlands n. domsaga.
Administrativt är länet delat i 9 fögderier,
Ljunga, Sundsvalls, Indals, Härnösands,
Kramfors, Sollefteå, Ådals, Nordanskogs och
örnsköldsviks, med 20 landsfiskalsdistrikt. Utom de
5 städerna har V. 3 köpingar (Ånge, Skön och
Timrå), 36 egentliga landskommuner och 2
mu-nicipalsamhällen (Alby och Nyland). I
kyrkligt avseende tillhör länet Härnösands stift;
67 församlingar äro fördelade på 56 pastorat
och 8 kontrakt (Domprosteriet, Ådalen,
Ramsele, Sollefteå, Nätra, Örnsköldsvik, Sundsvall
och Ljunga). — V. utgör 1 landstingsområde, 1
hushållningssällskap och tills. m. Jämtlands län
1 valkrets vid val till F. K. (f. n. 10
riksdagsmän) men bildar vid val till A. K. egen valkrets
(f. n. 9 riksdagsmän). Länet tillhör
Västernorr-lands inskrivningsområde (nr 21) inom 2:a
militärområdet och Norrlandskustens marindistrikt.
— V. har 36 provinsialläkardistrikt (jämte 1
extra), 10 veterinärdistrikt och 15 apotek. Länet
tillhör Härnösands landsarkivdistrikt, Anundsjö,
Junsele och Medelpads revir inom Mell.
Norrlands skogsdistrikt samt ingår i övre och Nedre
n. lotsdistrikten. Det indelas i 13 lantmäteri
-distrikt. Länet är indelat i 3
folkskoleinspektions-områden. — Genom 1634 års länsindelning
skapades Västemorrlands län, med
Hudiksvall som residensort och omfattande hela
Norrland. Efter en del förändringar fick länet 1654
den omfattning, som det bibehöll i mer än 100
år, näml, hela Norrland utom Västerbotten med
dess lappmarker; residensstad var då Gävle. 1762
inskränktes länet till att omfatta Medelpad,
Ångermanland och Jämtland, residensort blev
Sundsvall, efter 1778 Härnösand. Jämtland utbröts
1810, och efter en mindre gräns justering mot
detta landskap 1891 har V. sin nuv. omfattning.
Västemorrlands regemente, I 21, Sollefteå.
På 1580-talet fanns en fotfolksfänika i
Ångermanland, vari ingingo knektar även från
Medelpad. Under 1600-talet ingick detta krigsfolk i
övriga norrlandsreg., och 1661 överfördes det till
båtsmansstaten. 1853 bestämdes, att landskapets
beväring skulle övas vid den nyuppsatta
Väster-nor r lands beväringsbataljon. 1887
ändrades namnet till Västemorrlands
bataljon och 1893 till V. Vapenövningarna
ägde rum till 1898 på Sånga mo och från 1899
på Sollefteå läger, i vars omedelbara närhet
kaserner uppfördes 1911, där reg. s. å. inflyttade.
Stamtruppen var 1891—1911 förlagd i särskilt
etablissemang i Härnösand. V. tillhör 2:a
militärområdet.
Västernärkes domsaga, i Örebro län, under
Svea hovrätt, omfattar ett tingslag, bestående av
Kumla och Askersunds städer samt kommunerna
Lerbäck, Hammar, Laxå köping, Viby,
Hallsberg, Hallsbergs köping, Kumla landskommun,
Lekeberg och Svartå; tingsställen i Hallsberg,
Asker sund och Fjugesta, kansli i Örebro.
Västerplana, sn i Skaraborgs län, Kinne hd,
på Kinnekulles sydvästsluttning mot Kinneviken
av Vänern; 7,05 km2, 135 inv. (1955). 381 har
åker. Medeltidskyrka, tillbyggd på 1700-talet.
Ingår i Medelplana och V. pastorat i Skara stift,
Kinna kontrakt. Tillhör storkommunen
Kinne-kulle.
Västerrekame härad, i n. v. Södermanland,
omfattar Torshälla landskommun och socknarna
Tumbo, Råby-Rekarne, Gillberga, Lista, öja och
Västermo. Tillhör Rekarne fögderi och
Livge-dingets domsaga (tingsställe: Eskilstuna).
Västerrekarne kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar 6 pastorat: Eskilstuna-Fors;
Eskilstuna-Kloster; Gillberga och Lista; Torshälla
stads-och landsförsamlingar; Tumbo och
Råby-Rekarne; öja och Västermo.
Västerstad, sn i Malmöhus län, Färs hd, på
den småkulliga slätten mellan Vombsjön och
Ringsjön; 31,95 km2, 1,410 inv. (1955). 2,736 har åker.
Kyrkan uppf. 1878. Ingår i V:s och östraby
pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt. Tillhör
storkommunen Bjärsjölagård.
Västertälje, f. d. kommun i Stockholms län,
öknebo hd, närmast v. om Södertälje, sedan 1946
ingående i Södertälje stad och församling; 22,94
km2, 951 inv. (1946).
Västervik, stapelstad i Kalmar län, på
små-landskusten vid Västerviksfjärden och inloppet
till Gamlebyviken; 26,39 km2; inom stadsplan
4,80 km2, 16,447 inv. (1955). V. blev tidigt
Tjustbygdens kulturella och kommersiella
medelpunkt, ehuru det omnämnes som stad först 1275.
Staden låg då på platsen för det nuv. Gamleby
men flyttades 1433 till sitt nuv. läge nära det
fordom viktiga fästet Stegeholm. Flyttningen var
bl. a. föranledd av hanseatiska sjörövartåg mot
staden, och senare har V. flera gånger intagits
och bränts av danskarna (1452, 1517, 1612, 1677).
Sistn. år brändes nästan hela staden utom
kyrkan, skolhuset och möjl. några småhus i den äldsta
stadsdelen. Staden gynnades av Gustav Vasa,
som här 1548 anlade ett Kronans varv och
samtidigt utfärdade privilegier för Nya Västervik,
som staden då kallades. Den stod under
Dacke-fejden på Dackes sida och var hans viktigaste
hamnstad. — 1879 fick V. anknytning till stam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
