Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtriket - Växtrörelser - Växtsamhälle - Växtsjukdomar - Växtskyddsanstalten - Växtslem - Växtsociologi - Växtsteklar - Växtsystematik - Växttråd - Växtvärk, växvärk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
715
Växtrörelser—Växtvärk
716
växter) och kormofyter, stamväxter, men även
dessa grupper äro ej fullt tydligt avgränsade,
såsom de till sistn. grupp hörande levermossorna
visa. Ang. de till kryptogamer hörande
under-avd. se Kryptogamer. Fanerogamernas system,
vida mera genomfört och detaljerat än
kryptogamernas, har i sin moderna form utarbetats av
A. Engler, L. Diels, R. v. Wettstein och J.
Hutchinson.
Avd. Gymnospermae, nakenfröiga växter.
I. Klass Cycadofilicales (Pteridospermae’),
fröormbunkar.
II. Klass Cycadales, kottepalmer.
III. Klass Bennettitales.
IV. Klass Ginkgoales.
V. Klass Cordaitales.
VI. Klass Coniferae, barrträd.
VII. Klass Gnetales.
Avd. Angiospermae, gömfröiga växter.
I. Klass Dicotyledoneae, tvåhjärtbladiga växter.
II. Klass Monocotyledoneae, enhjärtbladiga växter.
Antalet kända växtarter torde överstiga 250,000.
Av dessa komma 135,000 på angiospermerna, 530
på gymnospermerna, 7,000 på kärlkryptogamerna
och 67,000 på svamparna. Då emellertid
ständigt nya växter upptäckas och mera
mångfor-miga arter uppdelas i specialarter, ökas för varje
år antalet i litteraturen beskrivna växtformer.
Växtrörelser kunna bestå i 1) krökning el.
vridning av fastsittande växter el. delar av dem,
2) självständig förflyttning av fritt levande lägre
växter el. encelliga organ och 3) öppnings- och
spridningsrörelser hos sporhus och frukter. De
två första grupperna äro vitala rörelser, de
fordra medverkan av levande celler, den sista
gruppen omfattar mekaniska rörelser.
Växtsamhälle, se Växtgeografi.
Växtsjukdomar, rubbningar i växters normala
livsfunktioner, som inverka menligt på den
angripna växten el. någon del av den. V. kunna
uppdelas i infektionssjukdomar och
fysiologiska sjukdomar. De förra
förorsakas av parasiter ur växt- el. djurriket el.
av virus. De av djur förorsakade sjukdomarna
behandlas av praktiska skäl tills. m. andra av
djur förorsakade växtskador. — De till
växtriket hörande alstrarna av v. tillhöra huvudsakl.
grupperna bakterier och svampar. Av bakterier
förorsakade v. kallas bakterioser. Viktiga, av
svampar förorsakade v. behandlas under
uppslagsorden Betsj ukdomar, Bladmögel, Fruktmögel,
Fruktskorv, Fusarium, Klumprotsj uka,
Klöverröta, Kräfta, Mjöldagg, Mjöldryga,
Potatissjukdomar, Rost 1), Rotfruktsröta, Snömögel, Sot,
Sädesslagens sjukdomar, Tickor, Vinmögel,
Viss-nesjuka m. fl. Om v., förorsakade av virus, se
Mosaiksjuka (jfr även Betsjukdomar) och
Potatissjukdomar (bladrullsjuka). — Växternas
infektionssjukdomar, som ha en oerhörd ekonomisk
betydelse, bekämpas genom oskadliggörande av
sjuka växtdelar, desinfektion av utsäde,
besprut-ning av växterna med parasitdödande ämnen,
jorddesinfektion, förebyggande av smittspridning,
växtförädling etc. Under senare år har även s. k.
biologisk bekämpning av v., i synnerhet
skadeinsekter, tillämpats med viss framgång, varvid
man använder sig av organismer el. virus, som
äro patogena el. antagonistiska mot
växtparasiter-na. Mot risken för import av sjukdomsförande
alster har i Sverige i vissa fall tillgripits skärpt
kontroll el. importförbud. — Med fysiologiska v.
avses sådana, som framkallas av ogynnsamma
inflytanden från den livlösa naturens sida, ss.
brist el. överskott på vatten, brist på nödiga
näringsämnen el. olämplig balans mellan dessa,
giftiga ämnen i marken el. luften, för låg (se
Köldhärdighet) el. för hög temp., ljusbrist (se
Kloros 2) och Etiolerade) och för intensiv
solbestrålning. Vattenbrist kan medföra nanism, för
tidig mognad t. ex. av säd, abnorm bladfällning
el. rödfärgning av bladen hos lövträd, barr- och
skottfällning hos barrträd, avfallande av
fruktkart, abnorm stencellbildning i frukter (t. ex.
päron) m. m. överflöd på vatten medför
ogynnsamma anatomiska förändringar i plantan,
hy-pertrofi av barkporer och vävnadspartier,
sprängning av köttiga vävnader etc.
Växtskyddsanstalten, se Statens
växtskydds-anstalt.
Växtslem, kvävefria, i växtriket
förekommande ämnen, som i vatten svälla till geléartade
massor el. med vatten ge starkt viskösa kolloida
lösningar. V. finnes rikligt i linfrön,
kvittenkärnor, gummidragant och salep. Typiskt utgöres
v. av polysackarider, som vid hydrolys ge olika
sockerarter, bl. a. galaktos och arabinos.
Växtsociologi, se Växtgeografi.
Växtsteklar, Phyto’ phaga el. Sy’mphyta,
un-derordn. bland steklarna, som utmärkes av att
bakkroppen är med bred bas förenad med
mel-lankroppen samt att larverna ha bröst- och oftast
även abdominalfötter. V. äro växtätare. Deras
larver likna genom sin bjärta el. gröna färg
fjärillarver men skiljas från dessa genom
förekomsten av ett enda punktöga och större antal
abdominalfötter. Honan har ett speciellt organ
för äggläggningen. V. delas i fyra fam. enl.
följ, schema:
I. Främre skenben med två sporrar i spetsen.
Såg-steklar (Tenthredinidae).
II. Främre skenben med en sporre.
1) Antenner fästa ovanför munskölden.
A. Äggläggningsrör kort. Halmsteklar
(Cephi-dae).
B. Äggläggningsrör långt. Vedsteklar
(Sirici-dae).
2) Antenner fästa nedanför munskölden och
ögonen. Oryssidae.
Sågsteklarna äro en talrik grupp, huvudsakl.
utbredd i palearktiska och nearktiska regioner.
Den omfattar många viktiga skadegörare, ss.
tallsteklar och spinnarsteklar.
Halm-steklarnas larver leva inuti grässtrån el.
växt-stänglar. I s. Sverige förekommer h a 1 m s t
e-k e 1 n (Cephus pygmaeus) i sädesslagen.
Orys-sus abietinus finnes i Sverige. Den lever som
ektoparasit på praktbaggelarver.
Växtsy stematik, se Botanik, sp. 616, och
Växtriket.
Växttråd. 1) (Text.) Se Fiber och
Textilväxter.
2) (Lantbr.) Se Fodermedel, sp. 713.
Växtvärk, v ä x v ä r k, med., i populär
bemärkelse värk, uppträdande hos växande individer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
