Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålfiskar - Ålholm - Ålkista - Ålleberg - Ållonö, Ollonö - Åloppe-Mjölkebo - Ålsta - Ålsten - Åman, Valter - Åminne - Åmmebergs zinkgruvor - Åmose - Åmot - Åmotfors - Åmotfors pappersbruk ab. - Åmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Ålholm—Åmål
824
av fiskare på grund av sina giftiga bett. Köttet
ätes. Till å. höra även de i tropiska hav
förekommande ormålarna, Ophichthyidae, och två
fam. djuphavsålar, däribland de egendomliga
pe-likanålarna. Ang. hänv. från Leptocephalus
se Ål.
Ålholm, slott på Lolland, uppf. under äldre
medeltid. Här slöts 1366 det s. k.
Aalholmsför-draget mellan Sverige (Albrekt av Mecklenburg)
och Danmark (Valdemar Atterdag).
Ålkista, se Fiskredskap, sp. 551.
Ålleberg, det högsta av de s. k.
Västgöta-bergen, s. ö. om Falköping; 335 m ö. h. (se
bild 2 å pl. vid Västergötland). Det hang, som
uppvindarna bilda vid bergens branta sluttningar,
och den jämna platåytan ha gjort Å. till ett
centrum för segelflygningen i Sverige. På n.
sidan ligger Kungl. svenska aeroklubbens
segelflygskola, anlagd 1941.
Ållonö, 011 o n ö, gods i ö. Stenby sn,
Östergötland, på Bråvikens s. strand; 353 har,
därav 145 åker. Slottet, uppf. på 1660-talet efter
ritningar av N. Tessin d. ä., härjades av ryssarna
1719 men återställdes. A. såldes 1383 av Johan
Moltke till Bo Jonsson Grip, tillhörde på
1500-talet släkten Gera, därefter bl. a. släkterna
Kurck, von Yhlen (1755—1864) och Flach (från
I9°5)-
Åloppe-Mjölkebo, komplex av boplatser från
yngre stenåldern i Nysätra och österunda
socknar, s. v. Uppland.
Ålsta, Medelpads folkhögskola i Torps socken,
Medelpad, upprättad 1873 och sedan 1899
förlagd till Å.
Älsten, trädgårdsstad och stadsdel i Bromma
förs., Stockholms stad, på sluttningar mot
Mälaren; 4,046 inv. (1952).
Åman, Oskar Valter, fackföreningsmän
(f. 1905 2/a). Efter några år som journalist blev
Å. 1933 ombudsman (senare sekr.) i LO och
utsågs 1945 vid TCO:s utvidgning till förbundets
förste dir. Å. var 1941—45 ordf, i Stockholms
arbetarkommun; sedan 1947 led. av F. K.
(socialdemokrat).
Åminne, industrisamhälle i Värnamo (se d. o.).
Åmmebergs zinkgruvor äro belägna dels i
Lerbäcks och Hammars socknar av Örebro län,
dels i Godegårds sn av Östergötlands län, c:a
10 km s. ö. om brukssamhället Ämmeberg.
Malmen i Å. förekommer i en 5 km lång,
bandfor-mig zon med slingrande och veckat förlopp;
den är en ljusbrun zinkbländemalm med
anmärkningsvärt låg järnhalt och fri från
arsenik. Utom zinkblände innehåller den något
blyglans. Brytning av zinkmalm börjades 1847 med
nedsmältning av malmen i zinkverk vid
Vinterviken (Ekensberg) vid Stockholm. 1857
försåldes gruvorna av dåv. svenske ägaren till den
nuv., bolaget Vieille-Montagne (se d. o.), vilket
förhyttar den rostade malmprodukten i sina
belgiska hyttor. Brytningen har med undantag för
tillfälligt stillestånd under 1 :a världskriget
pågått oavbrutet intill nuv. tid. Kross- och
anrikningsverk samt rosthytta ha uppförts i
Åmme-berg. Den årliga produktionen motsvarar c:a
25,000 ton zinkslig med c:a 37% zink och c:a
1,000 ton blyslig med c:a 73% bly.
Åmose, Själlands största mosse, belägen på
båda sidor om Halleby å. Inom Å. finns ett
70-tal boplatser från stenåldern.
Åmot, församling i Ockelbo kommun.
Åmotfors, municipalsamhälle i Eda sn i v.
Värmland, vid linjen Arvika—Charlottenberg av
N. v. stambanan; 3,20 km2, 1,266 inv. (1955).
Nuv. namn (tidigare Åmot) efter
inkorporering 1944 av industrisamhällen i s. Till den
numera sammanhängande industribygden hör även
Kroppstadfors utanför Ä., i Ny sn; hela
tätorten hade 1951 1,327 inv. I Å. finnas
ammu-nitionsfabrik (460 arb.), tillhörande ab.
Norma projektilfabrik, samt pappersbruk,
sulfatfabrik och kraftverk (330 arb.), tillhörande
Åmotfors pappersbruks ab.
Åmotfors pappersbruks ab., Åmotfors, gr.
1898, driver sulfatfabrik och pappersbruk,
kraftstation, kvarn, sågverk och hyvleri vid
Kropp-stadsfors samt kraftstationer vid Åmotfors och
Noreborg. Produktionen består av bl. a.
kraftpapper i form av säckar samt spinn-, kuvert-,
impregnerat, kräppat och gummerat papper samt
sulfatcellulosa.
Åmål, stad i Dalsland, Älvsborgs län, på båda
sidor om Åmålsåns mynning i Vänern
(Dalbosjön); 20,6 km2, 8,461 inv. (1955). Å. grundades
i socknen med samma namn under drottning
Kristinas förmyndarregering och fick
stadspri-vilegier % 1643. Orsaken till stadsgrundandet
var närmast en önskan hos statsmakten att leda
handeln med trävirke, som dittills gått över
Norge (Fredrikshald) till Å., samt att där skapa
ett svenskt handelscentrum i Dalsland. Från
1700-talet hade Ä. en viss betydelse som
stapel-och utskeppningsort för trä och järn från
Dalslands bruksbygder, öppnandet av Bergslagernas
järnvägar genom Å. 1879 bildar epok i stadens
utveckling; av stor vikt för stadens framtid var
även förläggandet hit (1880) av samma
järnvägars reparationsverkstäder och lokomotivstallar
(nu SJ:s huvudverkstad och -förråd i Å.). Den
1928 färdiga Åmål—Årjängs järnväg, i
förbindelse med Å:s djuphamn (öppnad 1932), fick
däremot ej någon större betydelse för stadens
utveckling, men en del större industrier ha
uppvuxit i Å. under senare årtionden.
Efter den senaste stora eldsvådan 1901 återstår
föga av den äldre stadsbebyggelsen;
återuppbyggnaden skedde n. om ån med större stenhus
och regelbundet gatunät. Mitt igenom staden
ringlar sig ån, som övertväras av ett flertal
broar, av vilka den äldsta är den välvda
Mellan-bron, som leder över till Plantaget, platsen för
stadens äldsta torg, numera stadspark. Kring
denna kvarstå flera äldre gårdar; de förnämsta
äro Vågmästaregården (från början av
1700-talet) samt Ekmansgården (slutet av 1700-talet).
I den närbelägna Dahlgrensgården finnes en
minnestavla över filosofen Vitalis Norström,
som föddes här 1856. I stadsparken avtäcktes
1953 Carl Eldhs staty ”Eva”. Stadens äldsta
byggnad är den vid gamla hamnen belägna, torn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
