Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Betlehemsstjärnan. En astronomisk undersökning, av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETLEHEMSSTJÄRNAN
finnas mellan planetkonjunktioner och nya
stjärnor. Icke desto mindre skulle man dock
kunna uppställa en tabell, som visade, att när
ett flertal av de ljusstarka nya stjärnorna har
framträtt, så ha samtidigt planetkonjunktioner
ägt rum. I ett sådant rent tillfälligt
sammanträffande har man ett förträffligt skolexempel
på en s. k. falsk korrelation.
Sedermera har i regel av Keplers teori
endast tagits upp konjunktionshypotesen. En hel
litteratur har växt upp omkring denna.
Emellertid falla alla försök att tolka
Betlehems-stjärnan som konjunktion eller stjärnbild eller
sammanträffande mellan en viss stjärnbild och
en eller flera planeter på rent filologiska
grunder. Franz Boll i Heidelberg har nämligen
visat, att det grekiska ord astèr, som
användes i berättelsen för att beteckna stjärnan,
aldrig kan betyda annat än blott och bart
stjärna. Man måste således söka
Betlehems-stjärnan bland de enskilda (singulära)
astronomiska objekten.
En granskning av den omfattande
litteraturen över Betlehemsstjärnan
visar, att i de till mer än
tvåhundra uppgående böckerna
och skrifterna ha uppställts
och förfäktats snart sagt alla
tänkbara hypoteser. Förutom
dem, som i stjärnans
framträdande vilja se ett faktiskt
under (till dessa har i nyare
tid anslutit sig den
framstående kännaren av babylonisk
astronomi jesuiten F. X.
Kug-ler), finnas många, som söka
astronomiska förklaringar, och
man har uppställt en rad
sådana: a) konjunktion
mellan två planeter; b)
konjunktion mellan planet och
stjärnbild; c) stjärnbild i
något särskilt läge; d) planet i
något särskilt läge (t. ex. heliakisk uppgång);
e) fixstjärna i något särskilt läge, såsom
heliakisk uppgång; f) ljusstark meteor; g)
komet; h) ny stjärna; i) stjärnmyt. De första
fem teorierna kunna saklöst utmönstras.
Detsamma är förhållandet med tanken, att
Betlehemsstjärnan skulle kunna vara en ljusstark
meteor. Visserligen äro dylika förhållandevis
sällsynta men dock icke så sällsynta, att
man därav skulle kunna föranledas att
utläsa, att några märkliga omvälvningar skulle
vara förestående.
De enda hypoteser, som kunna beaktas på
allvar, äro komet- och nya stjärnhypotesen.
Mot komethypotesen talar särskilt den
beskrivning av stjärnan, som ges i de apokryfiska
evangelierna, men för den kan ju framför allt
anföras utsagon, att stjärnan gick före de vise
männen och stannade över den plats, där
barnet var. I denna utsago ligger helt säkert den
största svårigheten vid tolkningen av
fenomenet. Den som skriver detta anser, att denna
utsago kan tänkas hänföra sig icke till stjärnans
■4 / T-yjO.
7 7.
Jf 3.78.
Överst fornkyrklig monumentbild, nedtill romerska mynt av betydelse för
fastställandet av Jesu födelsedatum. Efter Bottaris »Roma sotterana».
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
