Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Rågvete. Ett sädesslag i vardande, av Otto Rosenberg - Slalom och störtlopp, av Ivar Arnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLALOM OCH STÖRTLOPP
Vad har man nu vunnit genom denna metod?
Karakteristiskt för vanliga bastarder är, att
de ge en avkomma med nya omgrupperingar
av arvsenheterna. Genom den nya metoden
däremot, med kromosomfördubbling, blir
avkomman genast konstant och fertil och
bibehåller inom sig och sin avkomma de
arvsenheter, som en gång sammanförts från de bägge
föräldraarterna vid korsningen. Med andra ord,
en ny sort, som är en summeringsprodukt av
föräldrarnas arvsenheter, har uppstått. Härtill
kommer, att dylika sorter med ökat
kromo-somtal ofta visa en stegring i växtkraft och
avkastning, som kan ha praktiskt värde.
Störtloppsbanan vid världsmästerskapstävlingarna i
Mürren 1935.
Vad nu de 56-kromosomiga
rågvetebastar-derna beträffar, visa de redan i en del fall
värdefulla egenskaper, såsom vinterhärdighet,
tidighet och god bakningsförmåga hos mjölet.
Avkastningen är dock ännu ej riktigt
tillfredsställande. Men här skall nu
kombinationsförädlingen genom korsning mellan olika
56-kromosomiga rågvetetyper ta vid, precis som
i fallet med vårt brödvete, där de moderna
högvärdiga sorterna genom ständiga
omkom-binationer och urval småningom skapats fram.
Man har nog många skäl, som berättiga till
förhoppningar på praktiskt användbara
resultat av ett dylikt arbete. Otto Rosenberg.
SLALOM OCH STÖRTLOPP.
Den moderna utförslöpningen på skidor har
nått sin fulländning i Alperna och kallas
därför stundom alpin skidsport. Den har
emellertid föregångare i äldre tider. Redan under
vikingatiden anordnades enl. de gamla
sagornas vittnesbörd i Norden skidtävlingar,
besläktade med modern utförslöpning. Denna
tävlingsform levde längst kvar i norska
Telemarken, där tävlingar i utförslöpning av skilda
slag anordnades under hela 1800-talet. De
kallades slalåm (av norska sia, sluttning, och
låm, spår), försvenskat slalom, vilket även
blivit den internationella beteckningen för den
ena av utförslöpningens grenar; den andra
kallas störtlopp.
Slalom är alltså skidsportens första
tävlingsform, utförstävling i spår, ur vilken senare i
Norden backhoppningen utvecklat sig.
Numera förstås därmed enl. de internationella
bestämmelserna en utförslöpning längs en
kortare, med flaggor utmärkt, slingrande bana.
Störtloppet går över en längre, brantare bana
och är en ren hastighetstävling. Man kan säga,
att slalom är utförslöpningens skolåkning,
störtloppet den fria tillämpningstävlingen.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
