Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fennoskandiska kalotten. Några militärpolitiska synpunkter, av C. A. Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FENNOSKANDISKA KALOTTEN
apatit och nefelin igångsatts vid både Kirovsk
och Montja. Apatitfyndigheterna på den
förstnämnda platsen äro de rikaste i världen.
Apatiten utnyttjas för inhemsk
superfosfattill-verkning, och därutöver exporteras avsevärda
mängder över Murmansk, under det att
nefeli-nen skall förädlas i en aluminiumoxidfabrik i
Kandalaksja. Omfattningen av driften vid
Kirovsk framgår därav, att ortens invånarantal
1936 uppgick till 45,000, sannolikt till största
delen deporterade. I närheten av Murmansk
lära järnmalmsfyndigheter ha upptäckts, men
dessa torde ännu icke ha bearbetats.
Trä- och apatitexporten har främst föranlett
den stora utvecklingen av Murmansk, som för
närvarande påstås räkna över 100,000 invånare
(hela Kolahalvön torde ha omkring 200,000
invånare, vilka sålunda koncentrerats till
Murmansk och Kirovsk). Kajanläggningarna ha
utvecklats, och hamnen har försetts med
moderna lastnings- och lossningsanordningar. Till
stadens utveckling har vidare bidragit både det
givande ishavsfisket och det starka ryska
intresset för arktisk forskning och särskilt för
utnyttjandet av sjövägen norr om Sibirien.
Murmansk har blivit centrum för denna
verksamhet, och hit har huvuddelen av den ryska
isbrytarflottan förlagts. I staden har byggts
en docka, som kan taga även de största
isbrytarna (8,000 ton).
I samband med Murmansk och den arktiska
trafiken kan framhållas, att den 1931—33
byggda Vitahavskanalen eller, som den officiellt
heter, »Kamrat Stalins
östersjö—Vitahavs-kanal», d. v. s. kanalsträckan från Onegasjön
till Soroka vid Vita havet (söder om Kem),
kan få en viss betydelse för denna trafik.
Kanalen lär vara byggd för fartyg med
högst 3 m djupgående, 120 m längd och 3,000
ton. Det torde dock vara tvivelaktigt om ens
fartyg av dessa dimensioner kunna passera de
omoderna kanalsträckorna mellan Leningrad
och Onegasjön. Kanalens användbarhet minskas
också i hög grad på grund av isförhållandena,
varjämte vattenbrist lär förorsaka vissa
svårigheter sommartiden. Att kanalens militära
betydelse ofta överdrivits synes med hänsyn
till dessa sakuppgifter tämligen klart.
Vägnätet i den nordligaste delen av Karelska
sovjetrepubliken är ännu mycket svagt
utvecklat. Av ett visst intresse är den bilväg,
som färdigbyggts för flera år sedan och som
förenar Kem vid Kirovbanan med Uchta nära
finska gränsen. En annan bilväg har byggts
från banan till Kestenga. På Kolahalvön
saknas vägnät, endast några sinsemellan icke
sammanhängande vägstycken förena ett par
stationer vid banan och några orter vid
Kolafjorden. Mot gränsen gå blott ett par stigar,
skilda åt av milsvida ödemarker. Inom detta
område torde fördenskull sommmartid
operationer med större styrkor för närvarande
knappast vara möjliga, men det bör ihågkommas,
att det abessinska fälttåget visat vad den
moderna vägbyggnadstekniken kan åstadkomma.
Det förefaller vidare, som om
sjösystemen skulle underlätta anläggandet av vägar
vintertid.
Det synes ganska naturligt, att
Sovjetunionen jämsides med den här endast antydda
ekonomiska utvecklingen på Kolahalvön och i
Karelska sovjetrepubliken också förstärkt de
förut svaga militära styrkorna i dessa trakter.
De bestodo förr av den ännu kvarvarande
militära gränsbevakningen samt av en svag
brigad i södra delen av Karelska
sovjetrepubliken. Nu har till samma område förflyttats 18:e
kaderdivisionen, d. v. s. ett truppförband, vars
värnpliktiga få tvåårig utbildning och som
redan i fred har praktiskt taget samma styrka
som i fält. Även inom det egentliga
kalottområdet ha truppförstärkningar ägt rum. Så
uppges i utländska källor, att infanteriförband
förlagts till Kandalaksja och Murmansk
(styrke-uppgifterna växla mellan ett regemente och en
bataljon). Vid den senare staden finnas en
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
