Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Två historiska flyttblock. Monumentet vid Tannenberg, av Lennart von Post - Fotoperiodism. Dagslängdens inflytande på växtvärlden, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOPERIODISM
att isen, såsom Postelmann framhåller,
översållat denna trakt med just åländska, västfinska
och bottniska block. Det är också alldeles i sin
ordning, att kvastarna av dylika block i
fortsättningen böja av mot väster, längs den södra
Östersjöarmen. östersjödalen har inom
is-områdets östliga del varit den skridande isens
kungsådra. Den is, som från Sverige vällde
ned mot Östersjön, fångades in av den mäktiga
baltiska isströmmen, så att dess ledblock
blandades med östersjötrakternas och fingo samma
spridning mot väster som de baltiska blocken.
Men länderna kring Finska viken ha mycket
obetydligt bidragit till den baltiska
blocktransporten. Den »baltiska isalpen» tillät icke de
östligare ispartierna att breda ut sig mot
väster. Av den karakteristiska rapakivi-granit,
som går- i dagen kring Viborg på Karelska
näset och i kusttrakterna väster därom,
sträcker sig en präktig blocksvans åt sydöst inåt
Ryssland. Men knappast något enda block av
Viborgs-rapakivin synes ha hamnat inom
Tysklands gräns. I varje fall har man
förgäves sökt dylika i det sällskap av flyttblock,
vars stormästare var Hindenburg-stenen vid
Cojehnen. Lennart von Post.
FOTOPERIODISM.
DAGSLÄNGDENS INFLYTANDE
PÅ VÄXTVÄRLDEN.
Få botaniska problem ha så omedelbart
intresse som de, vilka röra orsakerna till
växtvärldens periodiska företeelser. Naturens
scenväxlingar inom de tempererade zonerna få ju
främst sin prägel genom växternas successiva
framträdande eller försvinnande. Det är
emellertid först sent, som man i detta sammanhang
beaktade betydelsen av den inbördes längden
mellan dag och natt. Så publicerades år 1920
den första mera ingående undersökningen över
detta problem. Det var två amerikanska for-
skare, W. W. Garner och H. A. Allard, som
härvid fäste uppmärksamheten på växternas
specifika reaktion mot dagslängden, en
företeelse, som vetenskapligt benämnes f o t
o-periodism. I våra dagar utgör detta ett
synnerligen viktigt forskningsområde, inom
vilket febril verksamhet råder.
Ljusenergiens betydelse för de gröna
växterna har visserligen stått klar för
växtfysiolo-gien i tre kvarts sekel, alltsedan Julius Sachs’
banbrytande undersökningar. Men upptäckten
av fotoperiodismen blev av principiellt
avgörande betydelse därigenom, att det avslöjades,
att växtvärlden uppvisar en utpräglad dualism,
emedan det existerar två skilda reaktionstyper
gentemot denna miljöfaktor. Det har nämligen
blivit klarlagt, att många växtarter fordra en
relativt kort dag för en normal utveckling.
Särskilt denna iakttagelse strider mot gängse
populär uppfattning av dessa ting. Eftersom
ljuset, på grund av assimilationen, är av
livsavgörande betydelse för växterna, förefaller
detta reaktionssätt innebära en motsägelse.
Ökad belysning borde, menar man, gynna
växtens utveckling. Detta gäller emellertid endast
en grupp av växter, s. k. långdagsväxter,
hos vilka blomningens inträdande påskyndas
genom en ökning av dagslängden. Det ges
dessutom för dessa växter ett minimivärde på
dagsbelysningens längd, under vilket inga
blommor över huvud produceras. Växten blir
rent vegetativ (bild 1 och 3). Ett motsatt
förhållande råder beträffande den andra gruppen,
kortdagsväxterna. Dessas blombildning
gynnas genom kortare dagslängder, och utöver
ett visst värde härpå utbildas endast växtens
rent vegetativa system. Kortdagsväxter blomma
vanligen bäst vid en dagsbelysning, kortare än
14 timmar, medan blomningsoptimum för
långdagsväxter ligger över detta värde (bild 2 och
4). En mindre grupp växter äro att beteckna
som dagsneutrala. För dessa är fotoperioden
en till synes betydelselös faktor.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
