Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Från Fredrik den stores ungdomsår, av O. Wieselgren - Jätteaspen. Den moderna svenska skogsförädlingens upptakt, av H. Nilsson-Ehle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄTTEASPEN
helms högst personliga ortografi) »wann noch
100000 solche Katten wehren, ich sie alle mit
einander lassen redern, da es genug wehre,
dass er ein meineidiger Schelm wehre
ge-wehsen, fiad justiecia aut pereat mundo» (»om
det också funnes 100,000 sådana som Katte,
skulle jag låta rådbråka dem allesammans, då
det vore orsak nog, att han varit en menedig
skälm; må rättvisan bestå, om också världen
förgås». Det latinska citatet är i den obildade
konungens version groteskt förvridet.). I
fortsättningen försäkrar konungen sin avsikt vara
att regera »dispotike», så länge Gud unnar
honom livet, även om detta skulle tvinga
honom att halshugga tusen av de förnämsta
i riket. Formuleringen bär i sin hysteriska
överdrift vittne om ett starkt rubbat psykiskt
jämviktsläge. Man kan förstå, att konungens
omgivning, som kände hans sinnestillstånd,
hade fullgod anledning att på allvar frukta
för kronprinsens liv.
Att Fredrik den stores ungdom var hård
har man av gammalt vetat; men knappast har
man haft en föreställning om hur hård den
var, innan dessa av Hinrichs publicerade
aktstycken fingo säga sitt omedelbara och bistra
ord i frågan. O. Wieselgren.
JÄTTEASPEN.
DEN MODERNA SVENSKA
SKOGSFÖRÄDLINGENS
UPPTAKT.
Jätteaspen (Pöpulus tre’mula gi’gas) hittades
av författaren första gången den 3 juni 1935
vid Bosjökloster i Skåne, på den i Ringsjön
utskjutande halvön Lillö. Den frapperade
redan på avstånd genom sina jättestora blad
(bild 1) i jämförelse med intill växande van-
lig asp. Beståndet av jätteasp (bild 4) visade
sig vid närmare granskning vara mycket stort
och utgöra flera hundra vuxna träd. De största
träden äro vid 36 års ålder 18 m höga och
30,5 cm i diameter vid brösthöjd.
Jätteaspbeståndets träd äro till alla sina
egenskaper fullkomligt lika varandra. Det
utgör med andra ord en typisk s. k. klon, vars
träd uppstått genom rotskott från ett och
samma ursprungliga fröträd. Då aspen är
tvåbyggare, måste således alla träden i en klon
vara av samma kön. Detta är också fallet.
Bosjöklosterjätten är av hankön.
Omedelbart intill jätteaspbeståndet vidtar en
klon av vanlig asp (av honkön). Dess träd
äro vid samma ålder betydligt lägre än
jätteaspens och mera krokigt växande. På
Lillö finnas fem sådana olika kloner av vanlig
asp, samtliga betydligt mindre kraftiga än
jätteaspklonen; var och en av dessa fem kloner
består dessutom endast av ett mindre antal
(högst sexton) träd. Jätteaspen synes
nämligen ha betydligt större konkurrenskraft än
den vanliga aspen gentemot de på Lillö
växande andra lövträden såsom lind, ask, alm och
lönn. Den vanliga aspen förekommer nämligen
på Lillö endast i kanten av sådan lövskog,
under det att jätteaspen där själv bildar
liknande skogsbestånd som de nämnda ädla
lövträden.
Då flera kloner av vanlig asp finnas på Lillö,
var det på förhand alldeles uteslutet, att
jätteaspens egenskaper skulle vara framkallade av
den på Lillö förekommande basalt jordmånen,
något som kanske eljest gärna från lekmäns
sida skulle ha förmodats. Däremot kunde
genast och på goda grunder antagas, att
jätteaspen på Lillö hade högre kromosomtal i
cellkärnan än de på samma plats växande
vanliga asparna och att jätteväxten grundade sig
på detta förhållande. Detta antagande visade
sig också vara riktigt (jämför nedan).
Att jätteaspen ej förut tilldragit sig upp-
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
