- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
130

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Den svenska ortnamnsforskningen, av Jöran Sahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORTNAMNSFORSKNING

praktiska livets som vetenskapens män.
Vikten av att för varje socken och varje by på
ett ställe kunna finna en fullständig samling
hänvisningar till alla de viktigare arbeten och
ställen, där orten omnämnts, kan ej överskattas.

Mellan de medeltida formerna och de
moderna ligger en lucka på 400 år. Denna lucka
utfylles av namnformerna i vår jordeboksserie,
som börjar omkring år 1540 och fortsätter till
omkring 1880. Men excerperingen av ett
tillräckligt antal jordeböcker är mycket omfattande
och dyrbar och har endast i mindre
utsträckning kunnat bekostas med ordinarie anslag.
Lyckligtvis har emellertid från andra håll
medel beviljats härför. Stockholms stad har
bekostat excerperingen av jordeböckerna för
häradena kring Stockholm, St. Kopparbergs
Bergslags a.-b. har bestritt motsvarande
kostnader för socknarna kring Falun, och
jorde-boksexcerperingen för Blekinge har bekostats
med inom länet insamlade medel. För
lotterimedel ha delar av Stockholms, Uppsala,
Östergötlands och Skaraborgs län fått sina
jorde-boksserier excerperade. Ännu återstår
emellertid decenniers intensivt arbete, innan
tillräckligt antal äldre namnformer insamlats.

Ortnamnsforskaren har vållats stort avbräck
därigenom, att intet register över svenska
naturnamn ännu utgivits. Svenska
ortnamnsarkivet har därför låtit författa ett alfabetiskt
naturnamnsregister, baserat på våra stora
kartverk, d. v. s. ekonomiska kartverket,
generalstabens topografiska kartverk och
geologiska kartverket. Resultatet har blivit en
handskriven naturnamnslista på omkr. 150,000
sedesblad, som ideligen användes av äldre och
yngre ortnamnsforskare. Arbetet har utförts
av fru Gudrun Sahlgren.

Även äldre kartors naturnamn måste
förtecknas och bestämmas. Början har gjorts med
krigsarkivets ytterst värdefulla kartsamling. Major
Sven Sundquist har redan härifrån gjort utdrag
på sammanlagt 20,000 sedesblad. Hans lokali-

seringar äro ytterst noggranna, vilket ger hans

naturnamnssamlingar ett mycket stort värde.

*



Alltsedan ortnamnskommittén år 1902
började sin verksamhet, har intresset för
ortnamnens vetenskapliga utforskande blivit allt
livligare. Vetenskapliga ortnamnsmonografier ha
utkommit i allt raskare följd såväl i tidskrifter
som i självständiga avhandlingar. Jag har i
det föregående nämnt en del äldre bidrag men
vill här dessutom bland viktigare arbeten
framhålla Natan Lindqvists stora bok
»Bjärka-Säby ortnamn» (1926), Nils Ödeens
gradual-avhandling »Studier i Smålands
bebyggelsehistoria» (Lund 1927) och Ivar Lundahls
»Falbygdens by- och gårdnamn» (Göteborg
1927).1

Ortnamnsforskningens raska frammarsch
föranledde ortnamnskommittén att den 30 sept.
1930 hos Kungl. Maj:t göra framställning om
en personlig professur vid Uppsala universitet
åt föreståndaren för Svenska ortnamnsarkivet,
docenten Jöran Sahlgren. Framställningen
tillstyrktes av universitetsmyndigheterna men
framlades ej i kungl. propositionen till 1930
års riksdag. Efter motion i Första kammaren
av hr K. G. Westman m. fl. och i Andra
kammaren av hr E. Wigforss m. fl. medgav
emellertid riksdagen i maj 1930 inrättandet av en
personlig professur i nordisk
ortnamnsforskning vid Uppsala universitet åt Sahlgren, som
i dec. 1929 blivit utnämnd till professor i
nordiska språk vid Lunds universitet.

Tack vare denna professurs inrättande fick
ortnamnsstudiet vid Uppsala universitet ökad
fart. År 1931 försvarade Erik Bruhn där
en doktorsavhandling Ȁgonamnen i
Rönnebergs härad», år 1933 disputerade Ivar
Modéer på en avhandling »Småländska
skärgårdsnamn», och år 1937 framlade Gösta
Franzén sitt akademiska mästarprov »Vikbo-

1 Om ortnamnslitteraturen i övrigt se Ivar Modéer,
»Schwedische Ortsnamenforschung» i Zeitschrift für
Ortsnamenforschung 1932.

130

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free