Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Studieunderstöd, av Fr. Sg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIEUNDERSTÖD
Även i Sverige ha åtgärder vidtagits för att
underlätta tillträdet till akademiska studier för
fattiga begåvningar. Redan innan något
universitet fanns i landet, understöddes svenska
ynglingar, som studerade vid utländska
lärosäten. Studentsociala anordningar i modern
mening spåras, säga de sakkunniga, första
gången år 1574, då konung Johan III anslog
medel till underhåll av tolv fattiga studerande.
De sakkunniga framhålla, att studentnationerna
i Uppsala redan från sin tillkomst haft en
avgjort social prägel. Detsamma gäller Lund,
där dock studenternas organisationssträvanden
tidigt gingo i riktning mot centralisation.
Det är en ganska imponerande rad av
välfärdsanordningar för studenterna, som de
sakkunniga omnämna. Man återfinner där de
många stipendiestiftelserna —• vid universitetet
i Uppsala utdelades 1936—37 som stipendier
omkring 360,000 kronor och i Lund omkring
165,000 kronor —, studenthemmen och de i
Uppsala på senare tid uppförda bostadshusen
för studenter. Vidare omtalas anstalter för de
studerandes utspisning. I detta hänseende
synes Lund med sitt mer än hundraåriga
konvik-torium i Akademiska föreningen och det
under senare år inrättade Lunds studentkårs
konviktorium ha hunnit långt förbi Uppsala,
där studentkårsrestaurangen ännu endast är
ett önskemål. För studenternas kreditbehov,
som tidigare i betydande utsträckning
tillgodosågs av de lokala bankerna, har man nyligen
i såväl Uppsala som Lund anordnat
kreditkassor, som vunnit stort förtroende. Även
studenternas hälso- och sjukvård samt
idrottsintressen ha tillgodosetts på olika sätt, varjämte
intressekontor inrättats. I stor utsträckning ha
de nu omnämnda studentsociala anordningarna
tillkommit och utvecklats genom studenternas
egna åtgöranden. Liknande anstalter
återfinner man också vid Karolinska institutet och
vissa andra högskolor i Stockholm samt vid
Göteborgs högskola, ehuru dessa förklarligt nog
ej fått sådan omfattning som vid de gamla
universiteten.
I betänkandet omtalas andra hjälpåtgärder
för studerande ungdom, bland dem anslag av
lotteri- och tipsmedel för vissa
byggnadsändamål, statens räntefria studielån — en
institution, som visat sig få en allt större betydelse —
samt riksbankens amorteringslån. Omnämnas
bör ock det förslag om en i den offentliga
arbetsförmedlingen inordnad förmedling för
intellektuellt utbildade, som nyligen framlagts och
i viss utsträckning realiserats.
Åtskilliga uppgifter om de studerandes
sociala och ekonomiska förhållanden, i väsentlig
mån grundade på den förut nämnda
socialekonomiska utredningen, ha lämnats i betänkandet
men kunna ej närmare beröras. Nämnas må
blott, att omkring 19 % av de studerande i
Uppsala och Lund samt 9 % vid Karolinska
institutet icke kunna påräkna någon ekonomisk hjälp
från föräldrahemmet och att resp. 20, 26 och
13 % i viss utsträckning därifrån åtnjuta gåvor,
en del naturaförmåner samt lån. Inkomst av
eget arbete har med åren blivit en allt
vanligare »hjälpform»; den har uppgivits av 27 %
av manliga studerande i Uppsala, 30 % i Lund
och 20 % vid Karolinska institutet; för de
kvinnliga äro procenttalen resp. 22, 23 och 14.
Beloppen uppgå i genomsnitt till resp. 570, 585
och 805 kronor för manlig studerande och till
360, 525 och 530 kronor för kvinnlig. De
genomsnittliga utgifterna för dem, som ej få
något understöd från hemmet utan måste på annat
sätt finansiera sina studier, beräknas till resp.
1,930, 1,745 och 2,710 kronor för manlig och
till 1,790, 1,610 och 2,125 kronor för kvinnlig
student.
De sakkunniga anse sig ha konstaterat, att
de hittills vidtagna statliga åtgärderna för att
göra den högre undervisningen reellt
tillgänglig för alla utmärkt begåvade ungdomar äro
otillräckliga, och de anse, att en utvidgning av
statens understödsverksamhet är väl befogad.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
