Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Den nya tryckfrihetsprocessen, av C. G. Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSPROCESSEN
bildande må här ytterligare blott framhållas
den, som gjort det till en medborgerlig plikt
att mottaga jurymannauppdrag. Som
huvudregel har stadgats, att ingen får undandraga
sig att tjänstgöra i jury utan laga förfall.
Emellertid ha domstolarna erhållit befogenhet
att medgiva befrielse även i sådana fall, då
det, utan att laga förfall föreligger, skulle vara
förenat med »synnerlig olägenhet» för
jurymannen att inställa sig vid domstolen.
Frånvaron av bestämmelser härom i äldre lag var
en av de främsta orsakerna till att jurymålen
drogo så långt ut på tiden. Då nästan vilken
ursäkt som helst kunde åberopas för avböjande
av jurymannauppdrag, blevo avsägelserna
talrika, och detta förorsakade ofta månadslånga
dröjsmål med målens avgörande.
De i det föregående omnämnda nya
bestämmelserna äro upptagna i
tryckfrihetsförordningen. I en särskild lag, som icke är av
grundlags natur (lag den 9 april 1937 med vissa
bestämmelser om rättegången i
tryckfrihetsmål), ha dessutom meddelats föreskrifter, vilka
ge själva domstolsproceduren i jurymål en ny
gestaltning. Det har ovan anmärkts, att juryn
enligt de regler, som tidigare varit gällande,
skolat tillsättas först sedan målets
handläggning avslutats vid rätten. Jurymännen ha haft
att grunda sitt omdöme på ett skriftligt
material, bestående av rättens protokoll och de däri
intagna partsinlagorna. Rättsförhandlingen vid
domstolen har nedsjunkit till en formell
procedur, vid vilken parterna ingivit sina skrifter.
Med detta system har man nu radikalt brutit
genom bestämmelser, som medföra en
koncentration av jurymålens handläggning till en
muntlig huvudförhandling i juryns närvaro.
På vad parterna vid denna förhandling anfört
och på den bevisning, som därvid förebragts,
skola jurymedlemmarna grunda sitt beslut vid
den överläggning, som skall äga rum
omedelbart efter rättsförhandlingens slut.
Förloppet av ett jurymål enligt den nya
lagen blir i normala fall följande. Sedan målet
instämts till rätten, anordnas ett förberedande
förfarande, varvid juryn utses och parternas
yrkanden och invändningar preciseras.
Åklagaren eller målsäganden skall sålunda närmare
ange i vilket eller vilka hänseenden han påstår
det åtalade tryckalstret vara brottsligt jämte
det eller de lagrum han finner tillämpliga.
Den tilltalade erhåller tillfälle att förklara sig
över åtalet. Parterna skola vidare uppge de
bevis, som de vilja förebringa i processen.
Något vittnesförhör eller förhör med
sakkunnig får dock i allmänhet icke förekomma vid
förberedelsen. Däremot skola skriftliga bevis
redan då framläggas. Denna förberedelse,
genom vilken alltså parternas ståndpunkter i
målet skola fullt klarläggas, skall äga rum så
snart som möjligt efter stämningens uttagande.
När förberedelsen avslutats, utsätter domstolen
tid för huvudförhandlingen, vid vilken målet
i sin helhet skall utvecklas i juryns närvaro.
För att denna förhandling skall tjäna sitt syfte
att ge jurymännen en såvitt möjligt fullständig
och klar uppfattning om alla på brottsfrågan
avgörande omständigheter, har dels stadgats,
att förhandlingen skall vara muntlig, och dels
meddelats föreskrifter, som äro ägnade att
säkerställa förhandlingens slutförande i ett
sammanhang. Bestämmelsen om muntlig
förhandlingsform, kompletterad med stadgande,
att rättegångsskrifter icke få ingivas, utgör
i själva verket kärnpunkten i den nya lagen.
Steget har härmed i fråga om
tryckfrihetsprocessen vid underrätterna tagits fullt ut till den
processform, som genom den allmänna
rättegångsreformen är avsedd att genomföras inom
hela det svenska rättsväsendet. De i lagen om
rättegången i tryckfrihetsmål meddelade
bestämmelserna äro visserligen tämligen
summariska, men de redan vunna erfarenheterna av
deras tillämpning synas ge vid handen, att
deras syfte, att skapa koncentration och
omedelbarhet i rättegången, i väsentliga hänseen-
5—NFM38:2
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
