Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Virus som sjukdomsalstrare, av Hilding Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIRU S
ning och rabies, lokalisera sig till
nervsystemets ganglieceller och visa således
neurotro-pism. Virus åstadkomma förändringar
vanligen av degenerativ art i cellerna, men de
kunna även reta cellerna till en ökad tillväxt,
som kan gå jämförelsevis långsamt, såsom
är fallet med den vanliga vårtan, eller mycket
hastigt, såsom vid vissa av de nyssnämnda
sarkomliknande sjukdomarna hos fåglar och
däggdjur. Det är därför icke underligt, att det
för närvarande bedrives ett intensivt studium
av virussjukdomarna för att utröna i vad mån
de äro ägnade att belysa svulstproblemen.
I motsats till bakterierna leva och föröka sig
virus inuti cellerna. Bakterier påträffas
visserligen ofta inuti celler, men cellerna ha då
slukat (fagocyterat) bakterierna för att
förgöra dem och uppträda således som angripare
och icke som de angripna. Dessutom brukar
det då vara fråga icke om epitelceller eller
nervceller utan om helt andra celler.
Bakterierna åstadkomma inflammation, men
det är tvivelaktigt om virus primärt göra detta.
Man ser visserligen inflammatoriska
förändringar i vävnaderna vid virussjukdomarna,
men det är möjligt, att dessa endast äro
sekundära till de förändringar, som uppstått i
de virusafficierade cellerna. Dessa
förändringar äro i varje fall de första, som observeras.
Att virus passera Chamberland-filtra, som
hålla tillbaka bakterier, beror givetvis på deras
ringa storlek. I själva verket äro de så små,
att de största av dem ligga på gränsen för
mikroskopets upplösningsförmåga och sålunda
nätt och jämnt kunna urskiljas även med de
allra bästa linser. De nämnda agentia kallades
därför till en början submikroskopiska,
ultra-mikroskopiska eller ultravisibla, sedermera
filtrerbara eller ultrafiltrerbara virus. Numera
använder man allmänt enbart beteckningen
virus för dem.
Det dröjde emellertid icke länge, förrän
man kom underfund med att virus ha en
annan remarkabel egenskap än sin ringa
storlek, som skiljer dem från bakterier. De gå
nämligen icke att odla på artificiella substrat
utan fordra för sin förökning närvaron av
levande celler. På grund av vad som ovan
omnämnts har man därför givit följande
definition på virus:
1. De äro vid användande av vanliga
mikroskopiska undersökningsmetoder antingen icke
iakttagbara eller, om de äro synliga, i varje
fall så små, att de äro av en helt annan
storleksordning än bakterierna.
2. De äro filtrerbara genom bakterietäta
filtra.
3. De låta icke odla sig annat än i närvaro
av levande celler.
Det är sålunda helt negativa egenskaper,
som karakterisera gruppen virus, och dylika
äro ju knappast tillräckliga för en bestämd
definition. A priori är det mycket sannolikt,
att en grupp, som definieras med dylika
negativa egenskaper, är ganska heterogen. Det är
sålunda möjligt, att en del av de såsom virus
betecknade infektiösa agentia äro minimala
mikroorganismer, under det att andra äro
kemiska substanser. Skulle så vara fallet, borde
man vänta sig mycket olika karaktärer hos
de olika virusformerna. Emellertid är raka
motsatsen förhållandet, i det att samtliga virus
i många avseenden förete stora likheter.
Vi komma då först in på frågan om dessa
partiklars storlek, enär vi ha svårt att tänka
oss liv bundet till hur små partiklar som helst
eller med andra ord, att celler skulle kunna
vara hur små som helst. Härvid är emellertid
att märka, att definitionen på vad som menas
med liv är oklar och att det kanske kan finnas
livsprocesser, som icke äro bundna till celler.
Måhända är uppdelningen i levande och icke
levande agentia, då vi komma ned till dessa
gränsområden, endast en konstruktion,
beroende på våra bristande kunskaper rörande
egenskaperna hos äggviteämnena, som det här
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
