Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Likström och växelström. Större enhetlighet eftersträvas inom elektrisk distribution, av F. Dahlgren - Masur, Nordens dyrbaraste trädslag, av Ole Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ASUR
ligen, att det elektriska kraftnätet köres med
s. k. periodkontroll, d. v. s. att generatorernas
hastighet regleras efter ett astronomiskt ur,
men detta är numera fallet inom våra större
svenska kraftföretag.
Slutligen komma vi till den ömtåliga fråga,
som sammanhänger med den elektriska
beröringsfaran. Vissa personer hysa en panisk
förskräckelse för blotta namnet växelström. Att
vid givet värde på spänningen — eller rättare
sagt på den ström, som vid beröring passerar
genom kroppen — inverkan på kroppens olika
funktioner är något större vid växelström än
vid likström är nog ovedersägligt. Men även
vid likström måste försiktighet iakttagas. Och
framför allt måste följande beaktas: Hand i
hand med den i hastigt tempo tillväxande
användningen av elektrisk energi för olika
ändamål i hem, hantverk etc., vilken i sista hand
betingats av och samtidigt nödvändiggjort
växelströmsdistributionens snabba utbredning,
har ett energiskt och målmedvetet arbete
nedlagts på förbättrad elektrisk materiel,
förstklassiga installationer och högre elektrisk
kultur hos den allmänhet, i vars händer den
elektriska utrustningen blivit anförtrodd. Med den
statligt auktoriserade och noggrant genomförda
kontroll av materiel och installationer, som nu
utövas i vårt land, garanteras allmänheten en
elektrisk utrustning, vid vars handhavande
risken för olycksfall reducerats till ett
minimum. Förutsättningen är givetvis, liksom
inom alla områden av vår materiella kultur, att
förnuft och omdöme få råda, att ingen trasig
eller på annat sätt underhaltig materiel
tolereras samt att vårdslöshet och clumdristighet
bannlysas. Statistiken visar lyckligtvis för varje
år en alltmera påtaglig framgång för
myndigheternas, skolornas, fabrikanternas och
kraftdistributörernas gemensamma strävan i
riktning mot förstklassig elektrisk utrustning och
god elektrisk kultur hos svenska folket.
F. Dahlgren.
MASUR,
NORDENS DYRBARASTE TRÄDSLAG.
Tropikerna räknas ju som de dyrbara
trädslagens förlovade land. Men man glömmer
oftast, att i Norden finnes ett trädslag, som
t. o. m. överträffar de flesta exotiska i
sällsynthet och som måste räknas som ett av
världens allra dyrbaraste. Detta trädslag är masur.
Äkta masur är en egendomlig form av
björkved, som icke bör förväxlas med flammig björk
eller de tillfälligt uppkommande masurlika
knölar, som rätt ofta anträffas på eljest
normala björkar. Ej heller har den av brunaktiga
gångar genomdragna flammiga eller normala
björkveden någonting med äkta masur att
skaffa, om också likheten kan vara förvillande.
Typiska masurytor uppvisa oregelbundna,
merendels kroklinjiga, bruna figurer i den
slingrande vedmassan. Endast hos den s. k.
is-masurn förbli slingorna ljusa till färgen. I
många fall betecknas Betula verrucosa som
masurbjörk. Det kan vara skäl att
understryka, att masurbildningen icke är inskränkt
till någon bestämd björkart.
Masurbildningen är av allt att döma en
sjuklig företeelse, men denna beror på en ärftlig
disposition och utlöses synbarligen icke av
några parasiter. Ej heller torde masurslingorna
kunna uppfattas som några knoppbildningar
inne i vedmassan, vilket vissa
handboksförfattare velat göra gällande. Att masur är
ärftligt betingad antydes därav, att frö från äkta
masur björkar till över 50 % ger avkomlingar,
hemfallna åt masurbildning.
Engelsmännen kalla masur curly-birch,
fransmännen bouleau madré och tyskarna
echtes Birkenmaserholz eller Wisaholz. Detta
sistnämnda härleder sig från finskan, där
visa-koivu betyder masurbjörk. I själva verket äro
vissa områden i Finland de enda i världen, där
masurbjörk uppträder i rikligare mängd. Fin-
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
